Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur gymnasieelever närmar sig det vetenskapliga skrivandet. Studien undersöker även elevers diskursiva och kritiska kompetens. Bakgrunden till undersökningen utgörs av reformen som genomfördes i gymnasieskolan 2011 och dess nya krav på vetenskaplighet i text inom svenskämnet. Den tidigare forskningen som gjorts på området visar att gymnasieelever har en relativt låg diskursiv och kritisk kompetens. Tidigare studier visar även att elever inte har verktygen som krävs för att skriva vetenskapliga texter. Dessa studier att samtliga genomförda innan reformen 2011. Metoden i den här studien utgörs av kvalitativa fokusgruppsintervjuer och analys av elevskrivna PM. Resultatet visar att eleverna kan tillämpa regler för vedertagna referenssystem. Dock har vissa elever svårt att göra korrekta referatannonseringar vid ett par tillfällen. Eleverna kan klargöra för flera konkreta strategier för att kritiskt granska källors tillförlitlighet. De närmar sig det vetenskapliga skrivande med genomtänkta strategier och kan applicera de skriftspråkliga normer som gäller för ett PM på en mer generell nivå. I jämförelse med den tidigare forskningen visar eleverna en högre diskursiv och kritisk kompetens.

Syftet med studien är att belysa hur elever hanterar intern och extern röst i sina gymnasiearbeten för att ge en inblick i vilken diskursiv kompetens elever kan uppvisa i slutet av sin gymnasieutbildning. Tidigare studier visar att elever och studenter har svårt för att balansera den interna och de externa rösterna för att skapa dialog i texter. Genom kvalitativ textanalys undersöks tre gymnasiearbeten med utgångspunkt i the Appraisal frameworks kategori engagemang. Texterna analyseras utifrån aspekterna dialogism, textintegration, författarintegration och röstnärvaro. Resultatet visar att eleverna använder olika sätt för att skriva in sig själva i texten, bland annat genom passiva konstruktioner och en läsarinkluderande röst. Samtliga texter visar problem med på vilket sätt externa röster integreras i akademiska texter, vilket påverkar texternas dialogicitet i form av otydliga gränser mellan den interna och den externa rösten. I likhet med tidigare forskning indikerar resultatet att undervisningen behöver lägga fokus både på hur referenshänvisningar skrivs, och på vilka sätt externa röster används i akademisk text.