Platsvarumärkesbyggande är ett växande område inom platsmarknadsföring som handlar om att etablera varumärken för geografiskt avgränsade områden. Tidigare forskning inom detta område studerar främst länder och städer, och det finns en del outforskade områden. Vi vill därför undersöka hur en diversifierad region kan skapa ett effektivt varumärke genom att finna svar på vår problemformulering som lyder: Hur kan en varumärkesidentitet konstrueras för en diversifierad region och vilken roll bör varumärket ha för att vara till nytta för dess intressenter? Vårt syfte med studien är därmed att ta reda på hur en region bör hantera en diversifierad miljö med många inblandade intressenter för att kunna bygga ett effektivt varumärke. Vi hade också som mål att utveckla en modell som kan ge rekommendationer för hur en diversifierad region kan arbeta med och förbättra sitt varumärke. Med en kvalitativ metod utför vi en fallstudie av varumärket Västerbotten, som innefattar flera underliggande platsvarumärken som orter och mindre regioner. Vi utför därför nio kvalitativa intervjuer med fem organisationer och fyra kommuner belägna i Västerbottens län, och det är ur deras perspektiv problemet studeras. Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt och följer till stor del ett induktivt angreppssätt. Slutsatserna visar att regionens varumärkesidentitet bör ha en kärnidentitet som står får de kärnvärden som speglar regionen, och bör hållas relativt konstant. Sedan bör detta utvecklas med en utökad identitet som innehåller mer situationsanpassade värden och här finns därmed utrymme för regionen att styra den förmedlade identiteten. Kärnidentiteten bör också vara sammankopplad med underliggande varumärken som orter och mindre regioner, dels för att fylla identiteten med önskade associationer, men också för att dessa varumärken ska kunna agera relativt oberoende av den övergripande regionens kärnvärden.

Bakgrund: Managementkoncept, som till exempel lean, behöver anpassas för att passa en viss organisations unika förutsättningar. Översättningsteori är ett medel för anpassning av managementkoncept mellan olika kontexter men i forskningen är det främst översättning till en kontext som har undersökts. Vad som händer om organisationen i fråga är diversifierad är i stort förbisett i forskningen. Det är därmed intressant att undersöka hur diversifiering påverkar översättningen och om det kan vara en anledning till att många implementationer, och översättningar, av managementkoncept misslyckas. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för översättning vid implementeringen av lean i en tjänsteorganisation med diversifierad verksamhet. För att uppnå studiens syfte har vi studerat vilken översättningskompetens som i organisationen upplevs vara av vikt vid implementeringen av lean i en diversifierad tjänsteorganisation och hur kompetensen anpassas till de olika enheternas kontexter. Vidare har vilka översättningtyper som används vid implementeringen av lean i en diversifierad tjänsteorganisation och hur de anpassas till enheternas olika kontexter studerats.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett fenomenologiskt perspektiv med hermeneutisk tyngdpunkt. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilka kompletterades med dokumentstudier. Materialet presenteras tematiskt och narrativt. Slutsats: Diversifiering behöver inte nödvändigtvis innebära problem för översättningen om översättningstyp och översättningskompetens är behovsstyrt. Däremot behöver hänsyn tas till tvärgående processer, vilka behöver ett helhetsfokus och en samstämmighet i hur lean används för att fungera kunddrivet och optimalt. / Background: Management concepts, such as lean, need adjustment to fit the unique circumstances of a certain organisation. Translation is a method of adapting management concepts between different contexts but research on the subject has mainly focused on the translation to a single context. The implications that diversification has for the translation to a certain organisation are largely overlooked. It is therefore relevant to study how diversification affects translation and if it can be a reason for the large number of failures in the implementation, and translation, of management concepts. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the translation that takes place when a diversified service organisation implements lean. To fulfill the purpose we have studied what translation competence that is experienced to be important in the organisation when lean is implemented in a diversified service organisation and how the competence is adapted to the different contexts within the organisation. Furthermore, we have studied which translation types that are used when lean is implemented and how they are adapted to the different contexts of a diversified service organisation. Method: This is a qualitative case study with phenomenological perspective that puts emphasis on hermeneutic context. Semi-structured interviews and document studies provided the empirical material for the study. The empirical material is presented in themes in a narrative way. Conclusion: Diversification per se does not have to imply any difficulties if the translation, in terms of translation type and -competence, is controlled by demand. Transverse processes on the other hand needs to be focused and a holistic approach and a consistency in how lean is used and applied is necessary to make them work in an optimal and customer driven way.