Puzzle, the donkey in the lion’s skin, an analysis of the literary donkey in C. S. Lewis’s The Last Battle. This paper intends to examine the portrayal of donkeys in western literature by a close reading of the donkey Puzzle in C. S. Lewis’s The Last Battle. The overall purpose is to examine how donkeys have historically been portrayed in litterature. How the view of the donkey as dumb has come to be shaped by earlier Greko-Roman literature as Aesop’s fables and how it is possible to see these prejudices in the depiction of Puzzle. The focus is to understand how the negative image of the donkey has emerged and is shaped by the purpose and function the donkey has had, and still has, for humans. This paper’s questions are: How is Puzzle portrayed in C. S. Lewis The Last Battle? Is Puzzle presented as inferior/lower class? Are there any characteristics of the fool in Puzzle? The analysis shows how the old prejudiced image of the donkey can be seen in the depiction of Puzzle. This is obvious from how Puzzle is portrayed in relation to other character’s, especially how he is posed as opposite to the unicorn Jewel. But it is also visible in how Puzzle himself uses these prejudices in his defense by claiming that he is too stupid to understand; A defense often used by the fool. I argue that Puzzle bears the traits of the fool even if he remains a donkey in the end.

Global initiatives regarding environmental change have increasingly become part of political agendas and of our collective imagination. In order to form sustainable societies, education is considered crucial by organizations such as the United Nations and the European Union. But how is the notion of sustainability imagined and formed in educational practices? What does sustainability make possible, and whom does it involve? These critical questions are not often asked in educational research on sustainability. This study suggests that the absence of critical questions in sustainability education is part of a contemporary post-political framing of environmental issues. In order to re-politicize sustainability in education, this study critically explores how education—as an institution and a practice that is supposed to foster humans—responds to environmental change. The aim is to explore how sustainability is formed in education, and to discuss how these formations relate to ideas of what education is, and whom it is for. This interdisciplinary study uses theories and concepts from cultural studies, feminist theory, political theory, and philosophy of education to study imaginaries of the unknown, nonhuman world in the context of education. The focus of the empirical investigation is on teacher education in Sweden, and more precisely on those responsible for teaching the future generations of teachers – the teacher instructors. With help from empirical findings from focus groups, the study asks questions about the ontological, political, and ethical potential and risk of bringing the unknown Other into education. / Utbildning har globalt fått en central roll i strävanden efter att skapa hållbar utveckling. Initiativ tagna av såväl Förenta Nationerna som Europeiska Unionen, där utbildning och hållbarhet kopplas samman, vittnar om att frågor som rör miljöförändringar har blivit allt viktigare både på de politiska agendorna och i våra kollektiva, kulturella föreställningsvärldar. Men hur formas begreppet hållbar utveckling när det ska göras undervisningsbart? Vilka framtider möjliggör hållbar utveckling i utbildningssammanhang och vem inkluderas i begreppet? Frågor av kritisk karaktär är ofta frånvarande i tidigare utbildningsforskning som rör hållbar utveckling. Denna avhandling tar sin utgångspunkt i att frånvaron av kritiska frågor kan ses som del i en samtida postpolitisk inramning av miljöfrågor i såväl utbildningssammanhang som i samhället i stort. Studien undersöker hur utbildningsväsendet, som är en central institution i fostrandet av framtidens medborgare, tar sig an frågor som rör miljöförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur hållbar utveckling formas genom utbildning samt att diskutera hur dessa formationer relateras till idéer om vad utbildning är och vem som ska utbildas. På så vis söker studien också efter sätt att re-politisera hållbar utveckling i utbildningssammanhang. Avhandlingen är tvärvetenskaplig och använder teorier och begrepp från kulturstudier, feministisk teori, politisk teori och utbildningsfilosofi för att studera vad utbildning som relaterar till natur- och miljöfrågor möjliggör. Empiriskt undersöks svenska lärarutbildare, som ansvarar för att utbilda framtidens lärare. Studien ställer frågor om ontologiska, politiska och etiska aspekter av att öppna upp utbildningen för det som ligger bortom mänsklig kontroll och kunskap. / Sustainable development as an area of knowledge