Bakgrund: Stigande ålder ökar risken för socialt utanförskap, fysiska sjukdomar samtkognitiva och psykologiska förluster. Var femte person över 65 kommer behöva flyttatill särskilt boende, vilket kan vara en riskfaktor för depression och försämradlivskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka djurs påverkan på äldrespsykiska hälsa och livskvalitet. Metod: Litteraturstudien är utformad med kvantitativansats där tio vetenskapliga artiklar valdes ut. En kvalitetsgranskning gjordes på allastudier där samtliga tio ansågs ha hög kvalitet och låg risk för systematisk bias. Genomanalysen framkom åtta kategorier plus ett bifynd. Resultat: Djurs påverkan på äldrespsykiska hälsa och livskvalitet tematiserades till följande kategorier: Depressivasymtom, livskvalitet, ångest och oro, välbefinnande, kognitiv förmåga, problematisktbeteende, social förmåga, somatisering samt bifyndet aktiviteter i dagliga livet. Slutsats:Resultatet i litteraturstudien visade att interaktionen med djur leder till en positivförändring. Detta sågs i alla kategorier men främst i förhållande till depressiva symtom,kognitiv svikt och livskvalitet. Att implementera djur i omvårdnaden kan därför vara ettvärdefullt verktyg för sjuksköterskan. / Background: Increasing age raises the risk of social isolation, physical illness as well ascognitive and psychological loss. Up to one in five individuals over the age of 65 willneed to move in to nursing homes, which risk factor for depression and reduced qualityof life. Aim: The aim of the literature review is to explore the impact that animals haveon mental health and quality of life in elderly. Method: The literature study is designedwith a quantitative approach where ten scientific articles were selected. All studiesunderwent a quality review where all ten were considered to be of high quality and a lowrisk of systematic bias. Through the analysis eight categories and one secondary findingemerged. Results: The impact of animals on the mental health and quality of life inelderly was thematized into the following categories: Depressive symptoms, quality oflife, anxiety and worry, well-being, cognitive ability, problematic behaviour, socialability, somatization and the secondary finding of activities of daily living. Conclusion:The results of the literature review showed that interaction with animals mostly led topositive change. This was observed in all categories but primarily in depressivesymptoms, cognitive impairment and quality of life. Therefore, implementing animals innursing care can be a valuable tool for nurses.