Denna rapport beskriver vilken kommunikationskvalitet i form av prestanda, tillförlitlighet och tillgänglighet som kan förväntas av datakommunikationsstandarden OPC. För att ta fram information om kommunikationskvalitén har en praktisk utvärdering i form av duglighetstester utförts. Den praktiska utvärderingen har gjorts med Bosch Rexroths OPC-server OPC.IwSCP och mot Bosch Rexroths styrsystem MTX High Performance. Rapporten ger svar på vilken kommunikationskvalitet som kan förväntas med specificerad OPC-server och styrsystem. Rapporten beskriver också hur några av parametrarna i OPC Foundations API:er påverkar kommunikationskvalitén. Även andra faktorer så som brist på CPU-kraft för OPC-server/OPC-klient påverkar kommunikationskvalitén testas och utvärderas. Resultatet ifrån utförda duglighetstester analyseras utifrån hur möjligheten är att använda OPC för ett driftuppföljning/driftövervakningssystem utvecklat av Volvo IT i Skövde.

<p>Denna rapport beskriver vilken kommunikationskvalitet i form av prestanda, tillförlitlighet och tillgänglighet som kan förväntas av datakommunikationsstandarden OPC. För att ta fram information om kommunikationskvalitén har en praktisk utvärdering i form av duglighetstester utförts. Den praktiska utvärderingen har gjorts med Bosch Rexroths OPC-server OPC.IwSCP och mot Bosch Rexroths styrsystem MTX High Performance. Rapporten ger svar på vilken kommunikationskvalitet som kan förväntas med specificerad OPC-server och styrsystem. Rapporten beskriver också hur några av parametrarna i OPC Foundations API:er påverkar kommunikationskvalitén. Även andra faktorer så som brist på CPU-kraft för OPC-server/OPC-klient påverkar kommunikationskvalitén testas och utvärderas. Resultatet ifrån utförda duglighetstester analyseras utifrån hur möjligheten är att använda OPC för ett driftuppföljning/driftövervakningssystem utvecklat av Volvo IT i Skövde.</p>

För att minska Sveriges klimatpåverkan och nå de nationella miljömålen måste energianvändningen minska. Det finns stor potential att använda energin mer effektivt inom byggsektorn och därför är det av stor vikt att energieffektiviserande åtgärder genomförs på befintliga byggnader. Skolfastigheter AB utförde ett antal energieffektiviserande åtgärder under renoveringen av Berwalds förskola 2014–2016. För att utvärdera denna renovering genomfördes en driftuppföljning genom att studera variationen i el- och värmeförbrukning innan respektive efter renoveringen. Kostnader samt koldioxidemissioner anknutna till förbrukningen analyserades också. Effekten av de olika åtgärderna uppskattades teoretiskt med beräkningar. Utöver detta utfördes även en termografisk undersökning av förskolans tak. Utöver detta undersöktes möjligheten till att anlägga en solcellsanläggning på förskolans tak. Vid dimensionering av solcellsanläggningen användes Tyréns verktyg Solkartan Uppsala 3D. Driftuppföljningen visade att den årliga energiförbrukningen minskat med en betydande andel. Elförbrukningen har sjunkit med ungefär 22 % och värmeförbrukning med ca 18–20 % beroende på beräkningsmodell. Detta har resulterat i att Skolfastigheter AB minskat sina el- såväl som värmekostnader det senaste året trots högre fjärrvärmepriser. Den minskade elförbrukningen har även lett till besparingar av koldioxidemissioner motsvarande ca 20–30 %. Enligt beräkningar av byggnadsdelarnas olika värmeisolerande förmåga före och efter renoveringen hade byte av fönster på Berwalds förskola störst effekt på värmeförbrukningen av de olika energieffektiviserande åtgärderna som utfördes. Det bör tilläggas att osäkerheter och felkällor har inverkat på de beräknade resultaten eftersom antaganden har behövts göras. Slutligen gav den termografiska undersökningen av förskolans tak oväntade resultat. Den visade på att det renoverade taket läckte mer värme jämfört med den del av taket som inte hade renoverats. Det finns osäkerheter i metoden men vi anser ändå att detta är något som bör undersökas vidare för att utesluta eventuella konstruktionsproblem och onödigt värmeläckage genom det renoverade taket.  Den dimensionerade solcellsanläggningen täcker 100 m2 av takytan, kostar 146 000 kr och genererar vid optimala förhållanden en årlig elproduktion av 16 300 kWh. Detta motsvarar drygt 26 % av förskolans elkonsumtion efter renovering och innebär att investeringen är intjänad efter 7 år jämfört med alternativkostnaden att inte investera i solceller. En anläggning av denna storlek lämnar utrymme för en framtida expansion. En dubblering av solcellsanläggning storlek skulle potentiellt sett kunna leda till en halvering av förskolans elkostnader, men det skulle även innebära att anläggningen skulle behöva sälja överskottsel under sommarmånaderna. Lärdomar som Skolfastigheter AB kan ta med sig till framtida projekt är att en förundersökning innan en renovering kan leda till mer exakta och tillförlitliga siffror. Något annat som är relevant för en energieffektivisering utöver de byggtekniska åtgärderna är att informera. Exempelvis genom att informera personalen på förskolan om hur de kan vädra på sådant sätt att mindre värmeförluster görs. Då finns möjlighet till att ytterligare minska energiförbrukningen. Vidare bör den valda maxeffekten på fjärrvärmeavtalet justeras efter en större renovering, då besparingar kostnadsmässigt finns att göra med en bättre anpassad maxeffekt.