I denna uppsats undersöks hur Sveriges drogpolitik samt missbrukare skildras i skolans läromedel för samhällskunskap i årskurs 7 till och med årskurs 9. En noggrann läsning av läromedel för samhällskunskap för högstadiet genomförs för att sedan se vilka attityder som framkommer i läromedlen kring dessa två frågeställningar:1) Hur representeras och skildras drogpolitik, både i Sverige och utomlands, mot bakgrund av den motsättning mellan nollvision och skadereduktion som för närvarande präglar olika länders drogpolitik?2) Hur skildras missbrukare, till exempel vem som kan eller inte kan bli missbrukare och olika aspekter kring dessa?Dessa forskningsfrågor besvaras genom en kvalitativ textanalys där nio olika läromedel för samhällskunskap lästs noggrant, kodats och analyserats mot bakgrund av de rön som finns om droger, drogpolitik och drogernas geopolitik. Studiens resultat visar på att droger i allmänhet, och ovan nämnda forskningsfrågor i synnerhet, har en försvinnande liten (eller icke-existerande) plats i läromedel för samhällskunskap och indikerar att detta beror dels på att läroplanernas hänvisning till droginformation avtagit från LPO 94 och framåt samt att skolan i allt högre utsträckning använt sig av utomstående aktörer för sitt arbete med droginformation. Konsekvenserna som en sådan försummelse kan leda till tas upp i diskussionskapitlet tillsammans med några få förslag om vidare forskning. / <p>Betygsdatum 2021-09-05</p>