Syftet med denna undersökning har varit att genom ett fältarbete i två sjundeklasser få kunskap om undervisning med skönlitteratur har gett elever i den ena klassen andra förutsättningar att skriva en essä än i den andra klassen. Essäuppgiftens uppgift var att fungera som avslutning på arbetsområdet ”Egypten för 5000 år” sedan för eleverna. Jag har valt att genom en enkät undersöka skillnaderna i elevernas upplevelse av arbete med skönlitteratur i historieundervisningen. När det gäller enkäten och essäuppgiften i de båda klasserna skilde sig resultatet av dessa inte nämnvärt från varandra vilket jag hade förväntat mig. Anledningen till att det inte förekom några skillnader anser jag ligger i att för att eleverna ska kunna genomföra den dubbla tankeoperation, i vilken de genetiska och genealogiska perspektiven kommer fram i elevernas historiemedvetande, krävs det aktiva samtal. Dessa ger eleverna möjlighet att analysera och reflektera i klassrummet med andra elever och lärare omkring texter som eleverna läser. Detta stämmer överens med Mary Ingemanssons studie av yngre barn. Dessa samtal ingick inte i min undervisning. En viktig iakttagelse som däremot gjordes i min undersökning var att med skönlitteratur i historieundervisningen tenderar eleverna till att framföra tidlösa fantasiberättelser eller faktalistor. / I have in this study worked whit two seventh grade classes. The purpose of this study has been to examine if teaching with the complement of fiction novel has given the pupils in one of the classes better conditions to write an essay than in the other class. The assignment ended the course “Egypt -5000 years ago”. I’ve also created a survey to find out if there were any differences between the classes that worked with creative writing, and the class that didn’t do it. The conclusion of my work is that the differences between the two classes did not come out as big as I expected. The reason to the small difference in skills between the classes may lay in the dual thinking operation, in which the genetic such as the genealogic perspective comes through the pupils in forming a dependent historical perception. This kind of thinking creates an active conversation where the pupils obtain the prospective to analyse and reflect with other pupils and teachers about the text that they had been reading. This kind of thinking agrees with the views of Mary Ingemanssons study on younger children. Conversations of this kind did not occur in my lessons. Another important observation which I noticed in my study was that when using fiction in history teaching, the pupils tended to present timeless fantasy stories or list of facts.