Hur jobbar man med hälsa i ämnet idrott och hälsa? Frågan tycks inte vara lätt att besvara av dagens yrkesverksamma idrottslärare. Den här studien beskriver hur ett utvalt idrottslärarlag i en mellanstor stad i Sverige valt att aktivt arbeta med hälsa i sin undervisning, vilka didaktiska val de har gjort i sin hälsoundervisning samt vad deras elever lär och uppfattar av den undervisningen. Genom åtta kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med idrottslärare och deras elever kunde en undersökning av idrottslärarnas sätt att bedriva hälsoundervisning i idrott och hälsa 1 uppnås. Resultatet visar att idrottslärarna lyckats fånga elevernas intresse och integrera hälsa i undervisningen, utan att enbart hänvisa till aktiviteter och själva görandet i ämnet, genom att arbeta med didaktiska hälsofrågor på flera stadier; skolnivå, lektionsnivå och individnivå.

Syfte: Studien genomförs i syfte att undersöka om det finns ett samband mellan BGD (Board Gender Diversity) och total CSP (Corporate Social Performance) samt mellan BGD och miljödimensionen respektive den sociala dimensionen.   Metod: I studien antas en positivistisk forskningsfilosofi med hypotetiskt-deduktiv ansats. Två urval med olika bolagssystem undersöks. Totalt undersöks 403 europeiska bolag. 121 bolag med dualistiskt bolagssystem och 282 bolag med monistiskt bolagssystem. Studiens kvantitativa forskningsstrategi formas utifrån en longitudinell design vilken implementerats mellan åren 2008-2017. All data samlades in via Thomson Reuters Datastream och analyserades sedan i SPSS.   Resultat & slutsats: Studien finner ett signifikant positivt samband mellan BGD och total CSP samt mellan BGD och miljödimensionen respektive den sociala dimensionen. Företag med högre BGD tycks ha större benägenhet att investera i CSR. hållbarhetsprestation. Sambandet påvisas inom såväl det dualistiska som det monistiska bolagssystemet. BGD:s påverkanseffekt är dock starkare inom det monistiska bolagssystemet.   Examensarbetets bidrag: Med studien erhålls ny kunskap om relationen mellan BGD och total CSP samt mellan BGD och miljödimensionen samt den sociala dimensionen. Studien är bland de första att göra en jämförelse mellan det dualistiska och det monistiska bolagssystemet. Resultatet är relevant med hänsyn till att det ställs allt högre krav på företag att agera hållbart samt den pågående debatten om huruvida EU bör införa obligatorisk könskvotering i styrelser.     Förslag till fortsatt forskning: Ytterligare forskning på land- och branschnivå behövs då sambandet kan skilja sig åt mellan de olika länderna och branscherna, och således påverka logiken bakom obligatorisk könskvotering. Framtida forskning föreslås även inkludera det tredje bolagssystemet, mixed board structure. Vidare ges förslaget att titta närmre på företagsrisken och dess betydelse inom olika bolagssystem, dels med avseende på företagens hållbarhetsprestation, men även med avseende på BGD. Slutligen föreslås framtida forskning undersöka de enskilda CSP-dimensionerna närmre i syfte att utröna vad som kan ligga bakom BGD:s större inverkan på den sociala dimensionen. / Aim: The study is carried out in order to investigate whether there is a link between BGD (Board Gender Diversity) and total CSP (Corporate Social Performance) as well as between BGD and the environmental and social dimension respectively.   Method: In this study we adopt a positivist research philosophy with a hypothetical-deductive approach. Two samples with different board systems are studied. 403 European companies in total are studied. 121 companies with a two-tier board system and 282 companies with a one-tier board system. The quantitative research strategy is based on a longitudinal design implemented between 2008-2017. All data was collected through Thomson Reuters Datastream and then analyzed using SPSS.   Result & Conclusions: The study finds a significant positive relationship between BGD and total CSP as well as between BGD and the environmental dimension and the social dimension respectively. Companies with higher BGD seems to be more likely to invest in CSR. The relationship is found within the two-tier board system as well as the one-tier board system. However, the impact of BGD is stronger within the one-tier board system.   Contribution of the thesis: The study provides new knowledge about the relationship between BGD and total CSP as well as between BGD and the environmental dimension and the social dimension. The study is among the first to make a comparison between the two-tier board system and the one-tier board system. The result is relevant in view of the increasing demands on companies to act sustainably as well as the ongoing debate on whether the EU should introduce mandatory gender quotas on boards.   Suggestions for future research: Further research at country and industry level is needed as the relationship may differ between different countries and industries, thus affecting the logic behind mandatory gender quotas. Future research is also proposed to include the third board system, mixed board structure. Furthermore, the proposal to look more closely at the corporate risk and its importance within various board systems, partly with regard to the companies’ sustainability performance, but also with regard to BGD, is given. Finally, it is proposed that future research could investigate the individual CSP dimensions more closely in order to determine what may be behind BGDs greater impact on the social dimension.