Med vår kvalitativa studie ville vi undersöka lärares perspektiv kring användning ochfunktion av digitala verktyg med dynamisk representation i matematikundervisningen.Undersökningens fokus låg på matematiklärare för årskurs 7–9 som använde digitala verktyg imatematikundervisningen. Undersökningen gjordes via en semistrukturerad intervju där niolärare från olika skolor deltog. Dessa intervjuer genomfördes i början av december 2021. Syftet med studien var att undersöka vilka digitala verktyg lärare använder och vilkenfunktion dessa verktyg har i matematikundervisningen. En teoretisk tematisk analys haranvänts vid systematiseringen av det empiriska materialet som sedan har analyserats medhjälp av Duvals (2006) fyra representationsformer med fokus på behandling och konverteringinom och mellan dessa och där den dynamiska representationen utgör en vidareutveckling ochkomplettering av denna teoretiska modell. Resultaten visar att lärare använder digitala verktyg med dynamisk representation främst imatematikområdena samband och förändring samt geometri, men även algebra ochsannolikhet, där programmens dynamiska representation underlättar och främjar behandlingoch konvertering inom och mellan olika representationsformer vilket leder till en djuparematematisk förståelse hos elever. Lärare lyfter fram att eleverna har svårt med behandling ochkonvertering inom och mellan olika representationsformer och anser att digitala verktyg meddynamisk representation underlättar i ovan nämnda matematikområden. Studiens resultatvisar även att den verbala matematiska kommunikationen och resonemangsförmågan hoseleverna främjas och underlättas vid användning av digitala verktyg med dynamiskrepresentation, vilket är tack vare programmens dynamiska och utforskande lärmiljö.