<p> </p><p>Nollvisionen innebär att ingen människa ska dödas eller skadas svårt i trafiken. Utifrån detta har riktlinjer tagits fram att fordons hastighet bör begränsas till 30 km/h där oskyddade trafikanter kan bli påkörda. Det faktum att fordon inte håller hastigheten har gett upphov till olika fartdämpande åtgärder för att tvinga förarna att sänka hastigheten och på så sätt rädda liv.</p><p>Syftet med examensarbetet har varit att ta fram en konstruktionslösning som sänker hastigheten på fordon, uppfyller kraven som ställs och kommer till rätta med problemen som de nuvarande lösningarna har. Arbetet har utförts på teknikkonsultföretaget Prodelox AB.</p><p>Arbetet inleddes med en litteraturstudie om vad som idag används som fartdämpande medel på de svenska vägarna, vilka lagar de behöver uppnå och vilka för- och nackdelar de har. Litteratur om metoden systematisk konceptutveckling, som har använts i projektet, har även studerats. Det är en generell produktutvecklingsmetod som lämpar sig väl på mekaniska produkter. Först bryts problemet ner och granskas, konkurrenter analyseras och en konstruktionskriterielista sammanställs. Hjälpverktyg som black-box modellen, funktions/medel-träd och brainstorming används. Flertalet koncept skapas, analyseras och gallras. Slutligen utförs en omfattande utvärdering och ett koncept väljs för vidare konstruktion.</p><p>Vid genomförandet av metoden lades stor vikt på en inledande fas, att ta reda på kundönskemålen och strukturera dessa. En referensgrupp sattes samman med representanter från Vägverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut samt Linköpings kommun. De fick rangordna vilka produktegenskaper som de tyckte var viktigast och resultatet infördes i en QFD-matris. Detta gav riktlinjer om att farthindret bör vara enkelt att underhålla, tåla temperaturskillnader och vara snöröjningsanpassad.</p><p>Tidigt i utvecklingsprocessen riktades arbetet in mot dynamiska farthinder. Det bygger på att fordonens hastighet läses av och vid hastighetsöverskridelse uppstår konsekvenser, i form av t.ex. ett hinder i vägbanan. Utryckningstjänsten kan då få behörighet att passera med valfri hastighet utan att något händer och bussförare kommer få en bättre arbetsmiljö om de väljer att hålla gällande hastighet.</p><p>Konkurrenterna på marknaden har alla haft problem med driftsäkerheten. Utmaningen blev att ta fram koncept som är lätta att underhålla och fungerar i den tuffa miljön. Fyra koncept togs fram. De påverkar föraren på olika sätt, genom avsmalning, uppskjutande hinder och justering av signaljuset. Alla koncepten utvärderades och ett valdes att arbeta vidare med. Det valda konceptet detaljkonstruerades och ingående komponenter valdes.</p><p> </p>

Nollvisionen innebär att ingen människa ska dödas eller skadas svårt i trafiken. Utifrån detta har riktlinjer tagits fram att fordons hastighet bör begränsas till 30 km/h där oskyddade trafikanter kan bli påkörda. Det faktum att fordon inte håller hastigheten har gett upphov till olika fartdämpande åtgärder för att tvinga förarna att sänka hastigheten och på så sätt rädda liv. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram en konstruktionslösning som sänker hastigheten på fordon, uppfyller kraven som ställs och kommer till rätta med problemen som de nuvarande lösningarna har. Arbetet har utförts på teknikkonsultföretaget Prodelox AB. Arbetet inleddes med en litteraturstudie om vad som idag används som fartdämpande medel på de svenska vägarna, vilka lagar de behöver uppnå och vilka för- och nackdelar de har. Litteratur om metoden systematisk konceptutveckling, som har använts i projektet, har även studerats. Det är en generell produktutvecklingsmetod som lämpar sig väl på mekaniska produkter. Först bryts problemet ner och granskas, konkurrenter analyseras och en konstruktionskriterielista sammanställs. Hjälpverktyg som black-box modellen, funktions/medel-träd och brainstorming används. Flertalet koncept skapas, analyseras och gallras. Slutligen utförs en omfattande utvärdering och ett koncept väljs för vidare konstruktion. Vid genomförandet av metoden lades stor vikt på en inledande fas, att ta reda på kundönskemålen och strukturera dessa. En referensgrupp sattes samman med representanter från Vägverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut samt Linköpings kommun. De fick rangordna vilka produktegenskaper som de tyckte var viktigast och resultatet infördes i en QFD-matris. Detta gav riktlinjer om att farthindret bör vara enkelt att underhålla, tåla temperaturskillnader och vara snöröjningsanpassad. Tidigt i utvecklingsprocessen riktades arbetet in mot dynamiska farthinder. Det bygger på att fordonens hastighet läses av och vid hastighetsöverskridelse uppstår konsekvenser, i form av t.ex. ett hinder i vägbanan. Utryckningstjänsten kan då få behörighet att passera med valfri hastighet utan att något händer och bussförare kommer få en bättre arbetsmiljö om de väljer att hålla gällande hastighet. Konkurrenterna på marknaden har alla haft problem med driftsäkerheten. Utmaningen blev att ta fram koncept som är lätta att underhålla och fungerar i den tuffa miljön. Fyra koncept togs fram. De påverkar föraren på olika sätt, genom avsmalning, uppskjutande hinder och justering av signaljuset. Alla koncepten utvärderades och ett valdes att arbeta vidare med. Det valda konceptet detaljkonstruerades och ingående komponenter valdes.