Syfte och frågeställningar Studien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet: • Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna? • Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar? • Vad betyder LOK-stödet för föreningarna? • Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten? • Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)? Metod Studiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet. Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt. Enkätunderlaget diskuterades med handledaren på IH och två representanter från RF. Under utvecklingsprocessen fördes en dialog mellan författarna och representanterna från IH och RF, fram till att den slutliga enkäten färdigställdes. Efter överenskommelse med RF avbröts enkätmottagandet efter en treveckorsperiod på grund av tidsbrist. RF fortsätter bearbeta de enkäter som inkommit därefter. Dessa enkäter kommer inte att redovisas i denna studie. Resultat/Slutsats Av idrottsföreningarna har 35 % svarat att stödet betyder väldigt mycket och 45 % ganska mycket. 2 % har svarat att det betyder väldigt lite eller obetydligt. De flesta idrottsföreningarna (90 %) anser att LOK-stödet är ett rättvist sätt att fördela statliga medel till ungdomsidrotten.69 % av de stora föreningarna (över 500 medlemmar) anser sig inte klara sig utan det statliga lokala aktivitetsstödet mot 51 % av de små föreningarna (under 50 medlemmar). Bland de små föreningarna används bidraget främst till lokalhyror 33 %, följt av idrottsmaterial 14 % och träningsläger 5 %. De stora föreningarna använder bidraget i första hand till idrottsmaterial 18 %, lokalhyror 14 % och lön 11 %.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att jämföra servemottagning, serve och anfallsspel i elitserievolleyboll för herrar på 1980-talet med säsongen 2004 - 2005. Frågeställningen i studien var hur passningsfördelning, poängfördelning och effektivitet vid anfall samt andel serveess och servemissar, skiljde sig åt mellan 1980-talet och 2004 – 2005 års elitserievolleyboll för herrar. Metod Studien omfattar 14 volleybollmatcher varav sju från 1980-talet och sju från säsong 2004 – 2005. Samtliga matcher har analyserats med hjälp av en videobandspelare. De inspelade matcherna har lånats från elitserieklubbar och privatpersoner. All matchstatistik har analyserats och jämförts mellan 1980-talet och säsongen 2004 – 2005. Resultat Resultaten visar att andelen serveess och servemissar har dubblerats från 1980-talet till säsongen 2004 – 2005. Beträffande passnings- och poängfördelning var det en skillnad i den centrala anfallspositionen 45,0 % och 43,5 % för 1980-talet samt 32,5 % och 30,4 % för säsongen 2004 – 2005. Ett annat resultat är att effektiviteten var högst inom höger anfallsposition med 48,3 % för 1980-talet och 53,9 % för säsongen 2004 – 2005. Slutsats Slutsatsen i detta arbete är att spelets karaktär förändrats till att hoppserven har fått en allt mer betydande roll i dagens elitvolleyboll. För att sätta press på motståndarna så tidigt som möjligt och störa deras uppbyggnadsfas (servemottagningen), krävs det att dagens elitlag har en välutvecklad hoppserve. Detta har fått till följd att andelen serveess och servemissar har dubblerats. En annan slutsats är att backspiken har utvecklats för att få mer bredd på spelet. / Aim The aim of this study was to compare the serve reception, serve and attacking game of volleyball between the1980´s and the season 2004 – 2005 concerning Swedish men’s major league. The questions of the study were how the settings, kills and efficiency were distributed between the different attacking positions, during the 1980´s and compared with the season 2004 – 2005. Another aim was to study the proportion of serve aces and serve mistakes. Method The study includes 14 volleyballgames. Of those are seven from the 1980´s and seven are from the season 2004 – 2005. All the games have been analysed using a VCR. The tapes have been borrowed from teams (in the major league Swedish men’s volleyball) and private individuals. All game statistics were analysed, and compared between the 1980´s and the season 2004 – 2005. Results The proportion of serve aces and serve mistakes has doubled from the1980´s to the season 2004 – 2005. Concerning how the settings and kills were distributed there were differences in the central attacking position, 45,0 % and 43,5 % in the1980´s and 32,5 % and 30,4 % in the season 2004 – 2005. Another finding was that the efficiency in the right attacking position was 48,3 % in the 1980´s and 53,9 % in the season 2004 – 2005. Conclusions The conclusion of the study is that the character of the games has changed so that the jump serve has been given a more important role in today’s elite volleyball. To be able to put pressure on the opposite team and to disturb the build-up phase (the serve reception), it’s important to have a well-developed jump serve. Because of this, the proportion of serve aces and serve mistakes has doubled. Another conclusion is that the backspike has developed to achieve a width in the game.

Syfte och frågeställning Mitt syfte med denna undersökning har varit att jämföra och se om det finns några skillnader i de nordiska ländernas kursplaner för grundskolan gällande simning. Jag har också genom en pilotstudie velat undersöka hur simkunnigheten ser ut för barn i skolår 1-5 i Upplands Väsby (UV), Sverige. Ytterligare ett syfte har varit att utvärdera projektarbetet som legat till grund för pilotstudiens genomförande. De frågeställningar som jag har fördjupat mig i är följande: • Finns det någon dokumentation om simkunnigheten i våra grannländer Norge, Finland och Danmark gällande skolår 1-5? • Vad står det i den svenska, norska, finska och danska läroplanen för ämnet Idrott och hälsa angående simning? • Hur ser simkunnigheten ut för barn i skolår 1-5 i UV, Sverige idag? • Vilka förberedelser har genomförts inför pilotstudien och hur väl stämde genomförandet mot planen? • Hur upplevde klasslärarna genomförandet av pilotstudien? • Kan läroplanen för ämnet Idrott och hälsa angående simning förändras eller få ett förtydligande? Metod Arbetet har bestått av tre delstudier. Delstudie 1 är en litteraturstudie som rör grundskolans läroplaner i Norden. Delstudie 2 är en kvantitativ studie där jag genomförde ett pilotprojekt för Svenska Simförbundet (SSF). I denna studie testades simkunnigheten för samtliga barn i skolår 1-5 i UV. Delstudie tre är en kvalitativ beskrivning av pilotprojektets uppbyggnad och en kvantitativ utvärdering av projektet genom en enkät till samtliga klasslärare. Resultat Skolplanens definition av att vara simkunnig är tolkningsbar. Det finns lika många tolkningar av målen som det finns rektorer och huvudmän för skolorna. Kent Härstedt riksdagsledamot i socialdemokratiska partiet (s) skriver att uppnåendemålen för ämnet Idrott och hälsa i skolår 1-5 i kursplanen, Lpo 94 behöver preciseras för att fastställa en nationell definition på vad simkunnighet är. Gemensamt för grundskolans kursplaner i Norden är att eleverna ska lära sig att simma och bli trygga i vatten. Gemensamt för SSF, Svenska Livräddningssällskapet (SLS) och Skolverket är att de anser att det råder brist i simkunnigheten bland svenska skolbarn. Resultatet från simkunnighetstestet i UV visade att ca 60 % av eleverna i skolår 3 samt ca 88 % av eleverna i skolår 5 är simkunniga enligt SSF: s definition. Utvärderingen av pilotprojektets uppbyggnad och genomförande har fått ett bra gensvar genom de enkäter som skickats till klasslärarna. Slutsats Min slutsats i denna undersökning är att ett ökat samarbete mellan SSF, SLS och Idrottshögskolan (IH) kan leda till ökad simkunnighet i Sverige och ett förtydligande av vad simkunnighet ska anses vara. De ovan nämnda aktörerna arbetar efter samma definition och strävar efter ökad simkunnighet bland våra skolbarn. Den definition på simkunnighet som de följer är i enlighet med de Nordiska riktlinjerna, ”simkunnig är den som faller i vattnet, får huvudet under ytan och efter att tagit sig upp till ytan, på djupt vatten simmar 200 meter i en följd varav 50 meter ryggsim”. / Aim The purpose of this investigation has been to compare and see if there are any differences in the Nordic countries curriculum regarding swimming. I have also with a pilot study wanted to find out more about the swimming abilities of Swedish schoolchildren in 1st–5th grade (age 7-12) in the community of Upplands Väsby (UV). Another purpose has been to evaluate the project work behind the pilot studies implementation. I will look deeper into the following questions. • Is there any documentation about the swimming ability in the other Nordic countries? • What does the curriculums in the Nordic countries say about swimming? • How well does Swedish children in 1st–5th grade swim today? • What preparations were made before the pilot study and how did the planning fall out? • What did the class teachers think of the pilot study? • Could the Swedish curriculum for sports be changed or clarified regarding swimming? Method The work is composed of three parts. Part 1 is a literature study. The curriculums of the Nordic countries have been studied, and compared, regarding swimming. Part 2 consists of a quantitative study. I conducted a pilot study for Swedish swimming association (SSF), with help from Väsby Simsällskap (VSS) the local swimming club. We tested the swimming ability of all children 1st–5th grade in the community of Upplands Väsby (UV). Part 3 is qualitative description of the pilot studies structure and a quantitative evaluation of the project with a questionnaire to all the teachers in 1st–5th grade. Results The definition of swimming ability in the Swedish curriculum is a subject of discussion. There are as many interpretations of the goals as there are principals. Kent Härstedt (s) member of the Swedish parliament writes that we need a national definition of swimming ability. Common for the Nordic countries curriculum is that the students shall “learn to swim and feel safe in water”. Both SSF, Swedish Lifeguard Society (SLS) and the Swedish National Agency for Education feel there is a lack in swimming-capabilities of Swedish schoolchildren. The result of the test performed in UV showed that 60 % of the students in 3rd grade and 88% of the students in 5th grade are able to swim in accordance with SSF: s and SLS: s common definition. The evaluation of the structure and execution of the pilot project showed a positive result in the questionnaires sent to the teachers. Conclusion My conclusion in this investigation is that SSF, SLS and IdrottsHögskolan (IH Stockholm University College of PE and Sports) need a higher degree of cooperation. This could lead to improved swimming ability in Sweden. These actors are working with the same definition and strive for better swimming abilities for Swedish schoolchildren. The following is the common definition of swimming ability in accordance with the Nordic guidelines. “Able to swim is the person who, falls in water, gets his head below water and after surfacing, in deep water swims 200m straight of which 50m is backstroke.”

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur väl elitklubbarna i Sverige följer Riksidrottsförbundets och Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockey skall bedrivas. Undersökningen skulle besvara om ungdomstränarna i Sveriges elitklubbar kände till Idrotten vill och Ishockeyn vill, om tränarna/klubbarna hade någon handlingsplan för att motverka eventuell utslagning bland ungdomslagen samt svara på om tränarna arbetade enligt Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockeyn skall bedrivas. Metod En enkätundersökning genomfördes med 33 ungdomstränare, verksamma i en elitförening i ishockey säsongen 2004/2005. De ungdomsledare/tränare som undersöktes var ansvariga för ungdomar i åldrarna 11 t.o.m. 16 år. Samtliga elitishockeyföreningar kontaktades genom en intresseanmälan som skickades ut via mail till alla lag i Elitserien och Allsvenskan. Slutligen deltog 5 stycken Allsvenska föreningar och 6 stycken Elitserieföreningar i undersökningen med en god geografisk spridning. Totalt skickades det ut 57 enkäter till de föreningar som tackat ja på intresseanmälan. Det totala externa bortfallet i enkäten blev 43%. Resultat Av de tillfrågade tränarna svarade 24 % att de inte kände till Idrotten vill. Lite färre, 18 % kände inte till Ishockeyn vill. Samtliga tränare svarade att deras klubb hade ett eget dokument för hur ungdomsverksamheten skall bedrivas. 52 % av tränarna svarade att de alltid använde sig av föreningens egna dokument i sitt dagliga arbete som tränare. 44 % svarade att de använde det ibland. Slutsats Eftersom det externa bortfallet var så pass stort som 43 % går det inte att dra några generella övergripande slutsatser av resultat. På den första frågeställningen som skulle besvara om tränarna kände till Idrotten vill och Ishockeyn vill kan vi konstatera att majoriteten gjorde det. Alla klubbar har svarat att de har ett styrdokument för ungdomsverksamheten. Om denna handlingsplan är enlighet med innehållet i Idrotten vill och Ishockeyn vill följer de Riksidrottsförbundets och Ishockeyförbundets riktlinjer. På frågan om hur ofta de använde sig av klubbens handlingsplan i sitt träningsarbete fick vi ett resultat som skulle kunna innebära att 96 % av tränarna alltid eller ibland använder sin handlingsplan alltid eller ibland för att motverka utslagning. Enligt de svar vi fått genom vår enkät blir vår slutsats att tränarna arbetar enligt riktlinjerna i Idrotten vill och Ishockeyn vill. / Aim The aim of the study is to determine if the youth coaches of Swedish elite hockey teams follow the guidelines for youth training, drawn up by the Swedish Sports Confederation and the Swedish Ice Hockey Association. The survey was supposed to answer if the youth coaches have any knowledge about the documents Idrotten vill and Ishockeyn vill, if the coaches work according to the Swedish Ice Hockey Association’s guidelines for youth ice hockey training and if the coaches/clubs have their own guidelines to prevent possible marginalization taking place in their club? Method A questionnaire survey was made on 33 youth coaches, working in an elite ice hockey club in the season of 2004/2005. The examined coaches that were responsible for youths in the ages of 11 up to 16 years. The coaches were found through a notification of interest to all of the clubs in Elitserien and Allsvenskan. Finally 5 teams from Allsvenskan and 6 teams from Elitserien participated in the survey, with a good geographical range. The total reduction of the questionnaire survey was 43%. Result 24 % of the coaches answered that they didn’t have any knowledge about the document Idrotten vill. A few less, 18 % didn’t have any knowledge about Ishockeyn vill. All of the coaches answered that their club had their own guidelines for youth training. 52 % of the coaches answered that they always used the club’s own document in their regular work as a coach. 44 % used it sometimes. Conclusion On the first question at issue that was supposed to answer if the youth coaches have any knowledge about the documents “Idrotten vill” and “Ishockeyn vill”, we can establish that a majority of the coaches did that. If the club’s own guidelines is based on Idrotten vill and Ishockeyn vill they follow the guidelines made up by the Swedish Sports Confederation and the Swedish Ice Hockey Association. On the question that was supposed to answer if the coaches always or sometimes work according to the Swedish Ice Hockey Association’s guidelines for youth ice hockey training we recived a result that could mean that 96 % always or sometimes do so. The answers in the questionnaire survey can be interpreted as if all of the coaches work according to the guidelines in Idrotten vill and Ishockeyn vill.

Aim The purpose of the study was to investigate how upper secondary school students experience performance demands during their physical education and health classes (PE-classes). The questions were as following: Are there differing perceptions between the sexes whether students experience performance demands? In what situations do the students feel that the demands on their performance are high during PE-classes? Do the students experience of demands on performance differ whether the physical education and health teacher is male or female? Do students feel unfairly treated by the physical education and health teacher during PE-classes? Method Seven upper secondary schools in Stockholm’s administrative district were randomly selected to participate in the survey. The principals were contacted for further information and to set a date for performing the survey. The project leaders were present during the days the surveys were taken by students in the social science and natural science programs. After the survey was performed all data compilation was done manually, with the exception of X2 (chi two) that was calculated in the computer program Excel. The results was accounted for along two different divisions, one based on the gender of the student, and one based on the gender of the physical education and health teacher. Finally the results were compared with existing research. Results The study shows that there are different opinions between the sexes in how upper secondary school students experience demands on performance during PE-classes. Despite the differences between the sexes, more than 50 % of the students experienced high demands on performance during competition elements, practical exams, when their classmates were observing them, in individual sports events, in team sports, at grading and when the students wanted to perform an exercise correctly. The gender of the physical education and health teacher affected the students experience of high performance demands. 21 % of the 1013 studied students also felt they were being treated unfairly by the physical education and health teacher during PE-classes. Conclusion A lot of upper secondary school students felt high demands on performance at different situations in the PE-classes, and felt unfairly treated by the physical education and health teacher. The female students experienced high demands on performance more often than the male students in PE-classes. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever upplever prestationskrav på idrottslektionerna. Frågeställningarna var: Finns det skilda uppfattningar mellan könen huruvida elever upplever prestationskrav? I vilka sammanhang känner gymnasieelever höga prestationskrav på idrottslektionerna? Skiljer sig gymnasieelevers upplevelse av höga prestationskrav beroende på om de har en manlig eller kvinnlig idrottslärare? Känner sig gymnasieelever orättvist behandlade av idrottslärare under idrottslektioner? Metod Sju gymnasieskolor i Stockholms län blev slumpmässigt utvalda att delta i enkätundersökningen. Rektorer kontaktades för vidare information samt bestämning av dag då undersökningen skulle genomföras. Två undersökningsledare fanns på plats dagarna då enkätundersökningen genomfördes bland elever på det samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmet. Efter undersökningens genomförande skedde all sammanställning manuellt, med undantag för uträkningen X2 (chi två) som räknades ut i dataprogrammet Excel. Resultatet redovisas utifrån två olika indelningar, en utefter elevernas kön, och en utefter lärarnas kön. Slutligen jämfördes resultatet med redan existerande forskning. Resultat Studien visar att det råder skilda uppfattningar mellan könen hur gymnasieelever upplever prestationskrav på idrottslektionerna. Trots de skilda uppfattningarna mellan könen upplevde över 50 % av eleverna höga prestationskrav i samband med tävlingsmoment, teoretiska prov, praktiska prov, när klasskompisarna iakttog, i individuella idrottsgrenar, i lagidrotter, vid betygsättning samt då eleverna ville utföra en övning korrekt i idrottsundervisningen. Idrottslärarens kön påverkade elevernas upplevelse av höga prestationskrav. 21 % av de 1013 undersökta eleverna kände sig dessutom orättvist behandlade av idrottsläraren under idrottslektionerna. Slutsats Många gymnasieelever upplevde höga prestationskrav vid olika moment i idrottsundervisningen samt kände sig orättvist behandlade av idrottsläraren. Flickorna upplevde höga prestationskrav oftare än pojkarna i idrott och hälsa.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka olika alternativ till organisation av futsal i Sverige inom och utanför Riksidrottsförbundet (RF). Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur organiseras futsal internationellt? Vilka alternativ finns till organisation av futsal inom RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Vilka alternativ finns till organisation av futsal utanför RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Hur ser organisationen av futsal ut i Norden? Hur har andra nyligen etablerade idrotter organiserats i Sverige och varför? Metod Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med personer som representerar skilda idrottsorganisationer med betydelse för organiserandet av futsal. Intervjuerna är genomförda med en hög grad av strukturering och en låg grad av standardisering. Resultat Den internationella situationen med två skilda organisationer för futsal påverkar de nationella organisationsalternativen. Det alternativ som är aktuellt i dagens läge inom RF är inträde i Svenska fotbollförbundet (SvFF). En fördel med detta är att futsal blir en del av en etablerad organisation, en nackdel är den begränsade beslutsrätten. Utanför RF finns det renodlade kommersiella organisationer som saknar den auktorisation som finns inom RF; de har till sin fördel att de endast arbetar med futsal och inte fotboll. Innebandy och ringette har valt olika vägar till organisation inom RF beroende på olika förutsättningar. I Finland organiseras futsal under Finska fotbollförbundet. Norges fotbollförbund har ännu inte tagit beslut om organisering av futsal och idag driver den kommersiella organisationen Indoor Football Scandinavia (IFS) futsal i landet. Slutsats Det finns konkurrens om futsal både på internationell och på nationell nivå. En ny och enad internationell organisation skulle kunna förena fokusering på futsal med administrativa kunskaper. Det positiva i dagens situation är att futsal fortsätter att spridas över världen. Men organisatoriskt är futsal ett dilemma eftersom ingen av de två nuvarande internationella organisationerna är optimala. / Aim The aim of this study was to examine different alternatives for organization of futsal in Sweden within and outside The Swedish Sports Confederation (RF). I have used the following questions: How is futsal organized internationally? Which alternatives for organization are there within RF and what are the advantages and disadvantages of these alternatives? Which alternatives for organization are there outside RF and what are the advantages and disadvantages of these alternatives? How is futsal organized in Scandinavia? How has other newly established sports been organized in Sweden and why? Method The study is based on eight qualitative interviews with persons representing separate sport organizations with importance for the organization of futsal. The interviews is done with a similar structure but is standardized to a low extent. Results The international situation with two separate organizations for futsal has influence on the alternatives for organization on the national level. The going alternative today within RF is entrance in the Swedish Football Association (SvFF). One advantage with this is that futsal becomes a member of an established organization, a disadvantage is the limited right to make own decisions. Outside RF there are commercial organizations that lack the authorization of RF, the advantage is that these organizations only work with futsal and not football. Floorball and ringette has been choosing different alternatives for organization within RF because of their different conditions. In Finland futsal is organized within the Football Association of Finland. Any decision about futsal has not been taken by the Norwegian Football Association and the commercial organization Indoor Football Scandinavia (IFS) is running futsal today. Conclusions There is competition about futsal both on the international and the national level. A new and united international organization should combine the focus on futsal with administrative knowledge. Futsal continues to spread all over the world. But from an organizational view futsal is a dilemma because none of the two existing international organizations are optimal

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att ta reda på hur det sponsrade objektet ser på sponsringen. Uppsatsen undersöker vad som styr valet av sponsorer för elitfotbollsklubbar, som både är sponsringsobjekt och innehar starka varumärken. Tänker klubbarna på att skapa rätt associationer samt överväger de etiska aspekter vid samarbeten med företag. Framförallt undersöks om det är pengar som styr valet av sponsorer. De forskningsfrågor undersökningen är inriktad på är: Vilka faktorer styr elitfotbollsklubbarna vid valet av sponsorer? Har klubbarna något policydokument? Hur använder sig klubbarna av associationsmarknadsföring? Metod Den empiriska undersökningen har genomförts utifrån ett hermeneutiskt synsätt med hjälp av kvalitativa metoder. I studien har bland annat två djupintervjuer på respektive respondents arbetsplats samt en telefonintervju genomförts. Respondenterna har varit marknadsansvariga från fotbollsklubbar som spelar i allsvenskan under säsongen 2005. Två lag från Stockholm finns representerade i allsvenskan, Hammarby och Djurgården. Förutom dessa två stockholmslag har även Halmstad BK ingått i studien. För att uppnå en bredare och djupare kunskap har teorier och modeller inom associationsmarknadsföring och sponsringsforskning studerats. Den teoretiska referensramen som har använts presenteras i teoriavsnittet. Resultat Samtliga respondenter menar att sponsringen är central för klubbarna och den bidrar med stora intäkter till klubben. Klubbarna är så pass beroende av sponsorerna att de sällan tackar nej till samarbeten. En mängd olika faktorer påverkar de valsituationer som uppstår vid sponsringssamarbeten, men främst är det ekonomiska faktorer som styr. Bland respondenterna kan man märka att det finns en vilja att skapa bra associationer runt sina varumärken. I vissa fall är dessa strategier medvetna i andra fall är de omedvetna. Slutsats Sannolikt skulle klubbarna ha mycket svårt att uteslutande arbeta utifrån associationsmarknadsföringsstrategier. Klubbarna är i dagsläget inte tillräckligt starka ekonomiskt för att kunna tacka nej till sponsorer, förutom i enstaka fall. Klubbarna är tvungna att tänka mer kortsiktigt och för att överleva måste de generera intäkter. I slutändan är det den ekonomiska situationen både internt i klubben och externt i samhället som påverkar marknadsavdelningens möjligheter att följa strategier. / Aim The purpose of this study has been to analyze sponsorship from the perspective of the sponsored object. The study examines what factors impact elite football clubs in Sweden when they are about to choose sponsor partners. The football clubs want to create a brand image and at the same time they depend financially on sponsor partners. Is it possible for the football clubs to consider ethical aspects in a sponsorship situation? Can clubs afford to build and consider their own brand in this situations or is it only a question about money? From this background the following questions were posed: What factors impact the choise of sponsorship partners for elite footballclubs? Do they have a policydocument? How do football clubs adjust to association marketing strategies? Method The empirical research is based on a qualitative method. It is based on interviews, two of them are done at the respondents workplace and one is done by phonecontact. The respondents are marketing managers of the chosen football clubs. The football clubs have all been members of Swedens highest football league, Allsvenskan. The footballclubs investigated were Hammarby Fotboll, Djurgårdens IF fotbollförening and Halmstad Bollklubb. To reach a deeper knowledge about sponsoring, theories and modells from marketing management have been studied. Results All respondents state that sponsorship is vital for their football club. The club are so dependent on this cooperations that they almost never can decline a sponsor. A lot of different things impact the possibility to choose sponsors for the football club. The main reason for the clubs to chose a certain sponsor partner is money. Among the respondents you can tell there is a will of creating positive associations and goodwill for their club brand. In some cases it is a result of branding strategies. Conclusions The marketing managers should probably have difficulties working exclusively with branding strategies in their footballclubs. The studie shows that the money is in general a stronger motive than brand association, except from in certain exeptional cases where sponsorship can damage the club image. In the end surviving is the most important thing of all for the elite football clubs.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka om golf förekommer som aktivitet i idrottsundervisningen och i så fall i vilken omfattning. Syftet var även att undersöka vilken attityd och vilket intresse idrottslärare i åk 6-9 har till golf som skolidrott. Frågeställningarna var: Hur stor andel av idrottslärarna i åk 6-9 använder sig av golf i sin idrottsundervisning? Vilka faktorer påverkar idrottslärarens val att undervisa golf i skolan? Hur ser idrottslärare i åk 6-9 på golfen som skolidrott i relation till Lpo94 kursplan för idrott och hälsa? Metod Studien genomfördes i form av en enkätundersökning bland idrottslärare i åk 6-9. För studien valdes idrottslärare i Kronobergs län ut. Till samtliga kommunala grundskolor skickades en enkät som bestod av 15 frågor samt sex påståenden som lärarna fick ta ställning till. Med enkäten skickades ett missivbrev ut där syftet med studien redogjordes och där författarna och dess uppdragsgivare för studien presenterades. Resultat Resultatet av enkätundersökningen visade att 76 % av idrottslärarna aldrig har undervisat sina elever i golf under de ordinarie idrottstimmarna. I relation till Lpo 94:s kursplan för idrott och hälsa instämmer 78 % helt eller till viss del i att golf inom skolidrotten kan bidra till att uppnå de strävandemål som anges. På påståendet om golf passar bra att undervisa i skolan svarade 62 % att de instämmer helt eller till viss del. Idrottslärarnas egna erfarenheter av att spela golf i relation till hur mycket golfundervisning de bedrev visade att de som själva aldrig spelat golf heller aldrig hade undervisat om golf i skolan. Slutsats Resultatet av denna studie tyder på att idrottslärarna har en positiv attityd till golf som skolidrott. Däremot pekar resultaten på att själva undervisningen av golf i skolan är ganska sällsynt. Faktorer som verkar vara avgörande är bristande material samt bristande golfkunskap. / Aim The aim of this essay was to investigate whether golf occurs as an activity in Physical Education in school, and to what extent. The aim was also to investigate the Physical Education (PE) teacher’s attitude to and interest in golf as an activity in school. Method The essay is based on information gathered from questionnaires sent out to PE-teachers at public schools, grade 6-9 in the county of Kronoberg. The questionnaire contained 15 questions and some assertions for the PE-teachers to decide about. A missive letter was sent along with the questionnaire where the authors of the study were presented and the aim of the study made clear. Results The result of the questionnaire shows that 76 % of the PE-teachers never have taught golf to their pupils during the ordinary PE lessons. Up to 76 % of the teachers completely agree, or agree to some extent that golf in school may contribute to the pupil’s ability to achieve the aims stated in the curriculum from 1994. The number of PE-teachers who completely agreed, or agreed to some extent that the assertion of golf being suitable to teach in school were 62 %. The PE-teachers own experiences of golf showed to what extent they teached golf in school. Teachers who had no experiences of golf did not advocate it either. Conclusion The results of the study indicate that the questioned PE-teachers had a positive attitude towards golf as an activity in school. However, the results point to the fact that teaching of golf is almost non existing. Decisive factors are insufficient materials and lack of knowledge about golf among the PE-teachers.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att ta reda på ifall det är förenligt med lagen att använda sig av artistskatt (A-SINK) på signing bonus trots att spelaren i fråga tänker stanna i landet i mer än sex månader. Vi vill också utreda om det i så fall är möjligt att betala ut en stor signing bonus till spelaren istället för högre lön. Våra frågeställningar blir således: Kan man tillämpa artistskatt på signing bonus när en spelare går från en utländsk till en svensk klubb? Är det möjligt för klubbarna att betala ut en stor signing bonus och inte betala ut lön? Metod Vi har baserat uppsatsen på kvalitativa intervjuer samt studier av lagtext, förarbeten, rättsfall och relevant litteratur. Intervjuerna är genomförda med låg grad av strukturering och standardisering. Vi har dock använt oss av ett antal huvudfrågor i samtliga intervjuer. I urvalet av intervjuobjekt har vi valt att prata med personer som kan tänkas ha olika åsikter om hur lagen ska tolkas. Därför har vi intervjuat representanter från både klubbar och Skatteverket. Resultat och slutsatser En spelare som går från en utländsk till en svensk klubb kan bli beskattad med A-SINK (15 %) på den signing bonus han erhåller från den svenska klubben. Reglerna i A-SINK är egentligen utformade så att det bara är under en sammanlagd period på sex månader som en spelare kan stanna i landet utan att behöva betala kommunal och statlig skatt på sin ersättning. Trots det kan en spelare som skriver på ett kontrakt som sträcker sig längre tid än dessa sex månader ändå bli beskattad med A-SINK på sin signing bonus. Det som gör detta möjligt är att Skatteverket endast ser till spelarens skattskyldighet vid den tidpunkt han får ersättningen. Spelaren måste då vara begränsat skattskyldig för sina inkomster från Sverige och ersättningen måste dessutom härröra från idrottslig verksamhet som kommer att utföras i landet. Då A-SINK är betydligt mer förmånlig än den ordinarie skatt som utgår på ersättningar i Sverige finns risken att klubbar kan försöka betala ut hela ersättningen till spelaren genom en signing bonus. Skatteverket skulle dock troligtvis inte godkänna att en klubb betalar ut en hög signing bonus för att sedan inte betala ut någon lön. Utbetalningen och lönekostnaden måste stå i proportion till varandra. Fallet med fotbollsspelaren Anders Svenssons övergång från Southampton till Elfsborg visar att det kan skilja ganska mycket mellan dessa betalningar utan att det anses vara oproportionerligt. Vad som är proportionerligt kan egentligen bara avgöras i ett prejudicerande domstolsfall. Så länge Skatteverket anser att klubbarna håller sig inom gränserna så kommer detta inte att prövas. / Aim The aim with this study is to find out if it is within the regulations of the law to use tax for artistes (A-SINK) on signing bonus considering that the player are going to stay more than six months in the country. We would also like to investigate if it is possible to pay a large signing bonus to the player instead of a higher salary. That’s why our questions are: Is it possible to apply tax for artistes on signing bonus when a player goes from a foreign to a Swedish club? Is it possible for the clubs to remove the salary cost by paying a large signing bonus? Method We have based this study on qualitative interviews and studies of pre work and textures of the law. We have also used legal cases and relevant literature. The interviews are made with a limited extent of structure and standardization. We have despite this used a number of main questions in all interviews. We have looked for persons that might have different opinions about how the law should be interpreted when we decided which people to interview. Therefore we chose to interview people from both the teams and the Swedish Tax Agency. Results and conclusions A player that moves from a foreign club to a Swedish club can get the signing bonus that he receives from the Swedish club taxed with tax for artistes (15 %). The rules in tax for artistes is in fact formed so that it is only for a total period of six months that a player can stay in Sweden without paying local and national tax on his income. Despite this a player can get his signing bonus taxed with tax for artistes when he signs a contract that stretches for a longer time than six months. The thing that makes this possible is that the Swedish Tax Agency only looks at the obligation for the player to pay tax by the time he receives the payment. The player must be considered to be restricted for his liability to pay tax in Sweden and the income have to come from sport activity that is going to be performed in Sweden. When tax for artistes is considerably more beneficial than the usual tax on income in Sweden it is possible that clubs tries to pay the whole salary as a signing bonus. The Swedish Tax Agency would probably not allow that a club pays a large signing bonus and do not pay any salary. The signing bonus must be in proportion with the salary the player is getting. The case with the football player Anders Svensson’s transfer from Southampton to Elfsborg shows that the gap between the signing bonus and the salary can be large and still be considered to be in proportion with each other. There is only a precedential court case that can determine what could be considered as proportional between signing bonus and salary. As long as the Swedish Tax Agency consider that the clubs are acting within the limits this will not be brought up in court.

Aim The purpose of this study has been to help Åtvidabergs FF to find development opportunities by reviewing the internal communication and decision making process within the organization. In this study we have used two models, Johari window and Administrative man. Our study has two main questions. The questions at issues are: • Can Åtvidabergs FF with help of the communication model Johari window identify how the internal communication can improve? • Can Åtvidabergs FF use the Administrative man as a decision model? o Will the use of the model Administrative man lead to better decisions will be made? Method We have made a qualitative case study in a positivistic spirit. Data has been collected through half structured interviews. We interviewed four persons in Åtvidaberg, we chose them through a “not likely” selection. Results The results from the interviews show that Åtvidabergs FF with help of the Johari window will improve their internal communication. It has also shown that the use of Administrative man will make the decision making easier, even though the model need good internal communication and can not be isolated. Conclusions Our conclusion of testing the models Johari window and the Administrative man is that the use of the models will help Åtvidabergs FF to find development opportunities within internal communication and decision making process. / Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att hjälpa Åtvidabergs FF att finna utvecklingsmöjligheter genom att granska interkommunikationen, med hjälp av modellen Johari fönster, och beslutsprocessen inom organisationen, med hjälp av modellen Administrationsmänniskan. I vår studie har vi två övergripande frågeställningar och en underliggande frågeställning. Frågeställningarna är: • Kan Åtvidabergs FF med hjälp av kommunikationsmodellen Johari fönster identifiera hur internkommunikationen kan förbättras? • Kan Åtvidabergs FF använda sig av beslutsmodellen Administrationsmänniskan? o Kommer användandet av Administrationsmänniskan leda till att bättre beslut fattas? Metod Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie i positivistisk anda. Datainsamlingen har skett genom fyra halvstrukturerade intervjuer med Jörgen Ekholm, Göte Hallberg, Ingvar Carlsson och Sven-Owe Samuelsson. Intervjuerna genomfördes på plats i Åtvidaberg med bandupptagning som hjälpmedel. Som urvalsstrategi av intervjupersoner har vi använt ett icke-sannolikhetsurval med formen ”målinriktat” urval. Vi har testat två olika modeller och därmed intagit ett deduktivt angreppssätt. Resultat Utifrån gjorda intervjuer har det visat sig att Åtvidabergs FF med hjälp av Johari fönster kan förbättra sin internkommunikation. Det har också framkommit att användandet av modellen Administrationsmänniskan underlättar att fatta bättre beslut, dock är modellen beroende av en god internkommunikation och kan inte isoleras. Slutsats Det som framkommit vid testandet av modellerna Johari fönster och Administrationsmänniskan kommer att hjälpa Åtvidabergs FF att finna utvecklingsmöjligheter inom internkommunikation och beslutsprocessen.