Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2009.

Heidelberg, Univ., Dipl.-Arb. 2007.

Berlin, Humboldt-University, Diss., 2008.

Zugl.: Heidelberg, University, Diss., 1992. / Includes bibliographical references (p. [235]-246).

Univ., Diss.--Köln, 2003. / Literaturverz. S. 315 - 355.

NJ, Univ., Dep. of Economics, Diss.--Princeton, 2004. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich. - Enth. 4 Beitr.

<p>Regelverket för offentlig upphandling håller för närvarande på att förändras. Det är direktiven 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), som har omarbetats. Andledningen till en regelförändring är att omvärlden har förändrats, vilket innebär att tekniken har utvecklats och behoven för nya rutiner inom offentlig upphandling är nödvändiga. Bland de nyheter som återfinns i direktiven återfinns ett nytt upphandlingsförfarande, den så kallade konkurrenspräglade dialogen. Förfarandet är avsett att tillämpas vid situationer då det inte är möjligt att i de tekniska specifikationerna ange vad som krävs för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov. Utöver denna nyhet, presenteras också en ny inköpsprocess, det så kallade dynamiska inköpssystemet. Det karaktäristiska för denna inköpsprocess är att den är helt elektronisk och skall möjliggöra ett stort urval för beställare att förfoga över. Slutligen är en ny form av tilldelning av kontrakt framtagen, den så kallade elektroniska auktionen. Detta senare förfarande är inte ett självständigt upphandlingsförfarande. Processen skall i det närmast ses som en fortsättning på öppet, selektivt och i vissa fall, förhandlat förfarande. Det handlar om tilldelning av kontrakt.</p><p>Aktörer inom offentlig upphandling står således inför nya utmaningar. Det är dock grundläggande att försäkra att viktiga principer inte förringas eller ignoreras vid införande och tillämpning av nya element i regelverket. De principer som avses är principen om likabehandling, principen om insyn och öppenhet, samt proportionalitetsprincipen.</p><p>Uppsatsen är en kritisk studie av konkurrenspräglad dialog, dynamiska inköpssystem och elektroniska auktioner. Hur verkar dessa element i förhållande till viktiga principer såsom, likabehandling, insyn och öppenhet och proportionalitetsprincipen?</p><p>I och med klarläggande hur dessa system är ämnade att fungera, uppkommer följande frågor;</p><p>Vilka möjligheter medför användandet av de nya elementen?</p><p>Vilka är de eventuella riskerna med de nya elementen i offentlig upphandling?</p><p>Studien visar att tillämpning konkurrenspräglad dialog</p><p>- förbättrar och höjer nivån av exakthet i förfrågningsunderlaget,</p><p>- ger upphov till osäkerhet om vad ett särskilt komplicerat kontrakt är,</p><p>- kan åsidosätta likabehandlingsprincipen</p><p>- hotar att utesluta små- och medelstora leverantörer.</p><p>Studien visar att tillämpning av dynamiska inköpssystem</p><p>- kommer att resultera i en ökad konkurrens, dock en blygsam ökning,</p><p>- öppenheten för nya aktörer kommer att gagnas,</p><p>- ökar antalet aktörer i upphandlingsprocessen och därmed också ökar den administrativa bördan,</p><p>- gynnar större leverantörer på grund av stordriftsfördelar,</p><p>- små- och medelstora företag kan komma att känna sig hämmade att delta i systemet.</p><p>Studien visar att tillämpning av elektroniska auktioner</p><p>- förenklar upphandlingsprocessen vid kontraktstilldelning och reducerar kostnader för både upphandlande enhet och leverantör,</p><p>- innebär ett riskmoment för bevarandet sekretess av vissa material.</p>

Regelverket för offentlig upphandling håller för närvarande på att förändras. Det är direktiven 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), som har omarbetats. Andledningen till en regelförändring är att omvärlden har förändrats, vilket innebär att tekniken har utvecklats och behoven för nya rutiner inom offentlig upphandling är nödvändiga. Bland de nyheter som återfinns i direktiven återfinns ett nytt upphandlingsförfarande, den så kallade konkurrenspräglade dialogen. Förfarandet är avsett att tillämpas vid situationer då det inte är möjligt att i de tekniska specifikationerna ange vad som krävs för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov. Utöver denna nyhet, presenteras också en ny inköpsprocess, det så kallade dynamiska inköpssystemet. Det karaktäristiska för denna inköpsprocess är att den är helt elektronisk och skall möjliggöra ett stort urval för beställare att förfoga över. Slutligen är en ny form av tilldelning av kontrakt framtagen, den så kallade elektroniska auktionen. Detta senare förfarande är inte ett självständigt upphandlingsförfarande. Processen skall i det närmast ses som en fortsättning på öppet, selektivt och i vissa fall, förhandlat förfarande. Det handlar om tilldelning av kontrakt. Aktörer inom offentlig upphandling står således inför nya utmaningar. Det är dock grundläggande att försäkra att viktiga principer inte förringas eller ignoreras vid införande och tillämpning av nya element i regelverket. De principer som avses är principen om likabehandling, principen om insyn och öppenhet, samt proportionalitetsprincipen. Uppsatsen är en kritisk studie av konkurrenspräglad dialog, dynamiska inköpssystem och elektroniska auktioner. Hur verkar dessa element i förhållande till viktiga principer såsom, likabehandling, insyn och öppenhet och proportionalitetsprincipen? I och med klarläggande hur dessa system är ämnade att fungera, uppkommer följande frågor; Vilka möjligheter medför användandet av de nya elementen? Vilka är de eventuella riskerna med de nya elementen i offentlig upphandling? Studien visar att tillämpning konkurrenspräglad dialog - förbättrar och höjer nivån av exakthet i förfrågningsunderlaget, - ger upphov till osäkerhet om vad ett särskilt komplicerat kontrakt är, - kan åsidosätta likabehandlingsprincipen - hotar att utesluta små- och medelstora leverantörer. Studien visar att tillämpning av dynamiska inköpssystem - kommer att resultera i en ökad konkurrens, dock en blygsam ökning, - öppenheten för nya aktörer kommer att gagnas, - ökar antalet aktörer i upphandlingsprocessen och därmed också ökar den administrativa bördan, - gynnar större leverantörer på grund av stordriftsfördelar, - små- och medelstora företag kan komma att känna sig hämmade att delta i systemet. Studien visar att tillämpning av elektroniska auktioner - förenklar upphandlingsprocessen vid kontraktstilldelning och reducerar kostnader för både upphandlande enhet och leverantör, - innebär ett riskmoment för bevarandet sekretess av vissa material.

Univ., Diss.--Uppsala, 2005. / Enth. 5 Beitr.

Die Analyse von online vermitteltem Tausch, insbesondere derjenige bei Onlineauktionen, erfreut sich einiger Beliebtheit. Dafür gibt es neben der ökonomischen Bedeutung dieser Tauschform auch soziologische Gründe. Inzwischen zeigt eine beträchtliche Anzahl von Untersuchungen, dass online vermittelte Transaktionen durch ein Reputationssystem stabilisiert werden können. Dabei bewerten sich die beiden Transaktionspartner nach erfolgtem Tausch gegenseitig mittels eines von der Auktionsplattform bereitgestellten Bewertungssystems. Beide Tauschpartner haben die Möglichkeit, eine negative Bewertung mit einer ebensolchen zu vergelten, bzw. im Vorgriff darauf mit Vergeltung zu drohen, falls eine negative Bewertung erfolgen sollte. Es besteht hier also ein Kollektivgutproblem zweiter Ordnung, dessen Lösung Bedingung für eine stabile Gütertransaktion ist. In diesem Aufsatz wird analysiert, wie diese Stabilisierung theoretisch geschehen kann und welche empirischen Belege sich dafür anführen lassen. Dazu wird im nächsten Abschnitt vorerst der gesamte Tauschvorgang als ein zweifaches Vertrauensspiel modelliert und zwei einschlägige Lösungsansätze in Hypothesenform präsentiert. Dabei wird einmal von vollständig rationalen Akteuren und einmal von reziprok rationalen Akteuren ausgegangen. Die generierten Hypothesen werden anschließend anhand eines selbst erhobenen Datensatzes überprüft. Dieser enthält Angaben zu insgesamt 1800 Transaktionen und entsprechend 3600 potentiellen Bewertungen, die über eBay Deutschland getätigt wurden. Dabei wird neben der Analyse der Standardbewertungen insbesondere eine Analyse der dazugehörigen Freitextkommentare vorgenommen. Im vierten Abschnitt werden die Resultate theoretisch diskutiert und es wird auf der Basis der empirischen Ergebnisse zur Handlungsmotivation der Bewertenden ein Vorschlag gemacht, mit welchen institutionellen Maßnahmen der Bewertungsmechanismus verbessert werden könnte.