Abstract The concept of ecological building is not clear. The concept, which belongs to thematic context of sustainable development, is difficult to understand because it combines two individual concepts which originate from two different sciences. The word ecology implies to organism's interaction mechanisms and to ecosystem dynamics, whereas the word building implies to architecture, artifacts and semantics. In ecological building the whole interaction dynamics has to be reassessed. The interaction between artifacts and environment conveys the same principles as the interaction between organism and ecosystem. Buildings and towns have the same kind of genotypic and phenotypic features as organisms have. Genotypic features can be paralleled to materialistic, atomistic, features. Phenotypic features result from the interaction process, in which the modifying environment consists of culture, local conditions, style and time. Localism is crucial in the context of ecological building. Localism is a geographically defined entity, but also it is primarily a process. In this research the connection between ecological building and localism has been examined in two neighbourhood units. Buildings in Rovaniemi (Ounasrinne) and in Mikkeli (Peitsari) built on non-profit and social housing basis were selected. The criticism against the ontology of ecological building is based on the questionnaires and the personal interviews, which were targeted at the tenants of the selected tenements, selected designers, contractors and the board of the real estate companies. In addition, the managing directors of the real estate companies and the representatives of the Finnish Housing Fund and the Ministry of Environment were interviewed. Migration during the entire lifecycle of the tenements, which is an indicator of localism and sustainable development, was researched by analyzing the registers of occupants. The research revealed that the actors have defined the concept of ecological building in different ways. Most often ecological building is related to material features. Ecological material is not automatically related to high quality material and local materials are not the first priority. The responsibilities are contradictory in the implementation of ecological building. The primary presumption seems to be that the state is responsible for the implementation. Environmental consciousness and ecological building have positive status. In the future the mode of building, which is assumed to be ecological, will increase and environmentalism is regarded as a benefit in business competition (contracting and designing). The research also revealed that the need for change in values, which is usually connected to the thematic of ecological building and the sustainable development, is groundless; the actors think that the nature as such conveys intrinsic value. Instead, ecological issues should be an interest, which affects the decisions made during the process. The tools, which are used in the process, should more effectively support the implementation of ecological building. Free will is not sufficient any more. The research revealed that the periods of occupancy are short in the examined tenements and we can talk about new kind of nomadism. In these neighbourhood units lifelong occupancy is not realism. The renovations, which have been designed according to the tenant's will, must be revaluated, because the median period of occupancy is approximately 1½-2 years. Technical renovations did not lengthen the periods of occupancy in Ounasrinne, vice versa. In neighbourhood units attention must be paid to the tenements; the support for housing should be defined locally according to the actual tenement sizes. / Tiivistelmä Tutkimuksessa ekologisen rakentamisen ja paikallisuuden välistä yhteyttä on tutkittu kahdessa lähiössä. Tutkimukseen mukaan valittiin yleishyödyllisen rakennuttamisen ja sosiaalisen asuntotuotannon kohteita Rovaniemen Ounasrinteeltä ja Mikkelin Peitsarista. Ekologisen rakentamisen ontologian kritiikki perustuu kysely- ja haastattelututkimukseen. Paikallisuutta ja kestävän kehityksen tematiikkaa indikoivaa muuttamista vuokratalojen koko elinkaaren aikana tutkittiin talokirjojen avulla. Tutkimus paljasti, että toimijoilla on toisistaan poikkeava käsitys ekologisen rakentamisen sisällöstä. Useimmiten ekologisuus liitetään materiaalin ominaisuuksiin. Ekologista materiaalia ei mielletä automaattisesti laadukkaaksi eikä paikallisia materiaaleja priorisoida. Ekologisen rakentamisen implementoinnissa vastuukysymykset ovat ristiriitaiset. Ensisijaisesti edellytetään, että valtio on vastuussa ekologisten tekijöiden implementoinnista. Ympäristötietoisuus ja ekorakentaminen koetaan myönteisesti. Tulevaisuudessa ns. ekologiseksi rakentamisen oletetaan lisääntyvän ja ympäristötietoisuus on kilpailuetu liiketoiminnassa (urakointi ja suunnittelu).Tutkimus paljasti, että kestävän kehityksen tematiikkaan ja ekologiseen rakentamiseen liitetty vaatimus arvomuutoksesta on perusteeton; toimijatahot arvostavat luontoa sen itsensä vuoksi. Sen sijaan ekologisuudesta pitäisi tulla intressi, joka ohjaa prosessin aikana tehtäviä päätöksiä. Prosessin hallinnassa käytettyjen työkalujen on selkeämmin tuettava ekologisen rakentamisen implementointia. Tutkimus osoitti, että tutkituissa vuokrataloissa asutaan lyhyitä aikoja ja voidaankin puhua uudesta nomadismista. Näissä lähiöissä elämänkaariasuminen ei ole realismia. Asukkaiden toiveiden mukaiset korjaukset tulevat myös uudelleen arvioitaviksi, koska asumisaikojen mediaani on 1½-2 vuotta. Tekniset korjaukset eivät muuttaneet asumisaikoja Ounasrinteellä; päinvastoin. Lähiöissä tuleekin huomioida asuntojakauma asumistukia määritettäessä.

Burkina Faso is one of the poorest countries in the world. This landlocked country in the west has an extremely warm climate. Temperatures over 45°C are not uncommon and there is an almost constant need to keep the buildings cool to maintain a temperate indoor climate. Air-conditioning is an option to maintain the temperature but it overloads the power grid and only a few people can afford it. This thesis examines, through laboratory experiments, the thermal and mechanical properties that can be obtained by vibrating clayey soil and mixing it with water, lime or cement and organic fiber (Bissap). The report also examines different building projects utilizing local materials, both of a traditional and more modern nature.Energy required to produce building elements of soil is negligible compared to that of concrete and steel. Soil can be used in constructing houses but it is sensitive to water.The insulation is inadequate for a passive house so an extra layer of insulating material is required.The experiments performed during this project were inconclusive so it is impossible, from the results in this paper, to say if vibration is a good method for forming a building material of soil. The high water content needed, is however a major problem, shrinkage was about 20% and cracks were hard to avoid. Further investigations into the subject is necessary. / Burkina Faso är ett av de fattigaste länderna i världen. Som ett kustlöst land beläget i Västafrika har det ett extremt varmt klimat. Temperaturer över 45°C är inte ovanligt och det är ett nästan konstant behov av att kyla byggnader för att behålla ett behagligt inneklimat.   Idag byggs det två typer av byggnader i Burkina Faso; de traditionella lerhusen och de mer moderna husen med väggar av cementstenar och plåttak. Cementväggarna har ett U-värde på 3W/m2K och tillsammans med plåttaket så bildar det ett undermåligt klimatskal utan möjligheter att skydda mot hettan. Det leder idag till endera ett obehagligt varmt inneklimat eller en hög och kostsam energianvändning av luftkonditionering. Överbelastningen på elnätet på grund av luftkonditionering är påtaglig under den varmaste säsongen med frekventa strömavbrott till följd.   Denna rapport undersöker via laboratorieexperiment vilka termiska och mekaniska egenskaper man kan erhålla genom att vibrera lerjord och blanda med vatten, organiska fibrer samt kalk och/eller cement. Litteraturstudier och fältbesök i Burkina Faso har gjorts för att undersöka och förstå vilka svårigheter som kan uppkomma genom att bygga med lera. Rapporten tar även upp konkreta exempel på byggnader i Burkina Faso gjorda av lokala material, historiska såväl som moderna projekt.   Lerjord behöver extremt lite energitillförsel för att bilda ett byggmaterial och den negativa miljöpåverkan är försumbar jämfört med betong och stål. Det kan användas för att bygga energisnåla hus men det är känsligt mot vatten, vilket måste beaktas noga under projekteringen. Värmeledningsförmågan är för hög för att vara tillräcklig som isolering för att erhålla ett inneklimat enligt dagens standard, utan tillförsel av energi, så någon form av extra isolering krävs.   Experimenten som gjordes gav inte tillräckligt exakta resultat för att visa om vibrering är en bra metod att göra byggmaterial eller inte. Den höga vattenhalten som krävs för vibrering är ett stort problem. Krympningen var ungefär 20 % och sprickor var svåra att undvika. Vidare studier på området rekommenderas.