• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 83
  • Tagged with
  • 83
  • 83
  • 46
  • 37
  • 25
  • 21
  • 19
  • 17
  • 15
  • 15
  • 13
  • 13
  • 12
  • 12
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Utomstående aktörers möjlighet att spåra skatteskulder : en kartläggande studie

Axelsson, Camilla, Bengtsing, Lotta January 2003 (has links)
No description available.
2

Utomstående aktörers möjlighet att spåra skatteskulder : en kartläggande studie

Axelsson, Camilla, Bengtsing, Lotta January 2003 (has links)
No description available.
3

Skatteanpassade transaktioner och skattebrott /

Simon Almendal, Teresa, January 2005 (has links)
Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.
4

Räkna med den ekonomiska brottsligheten : om det kvantitativa studiet av ekonomisk brottslighet /

Bergqvist, Martin, January 2007 (has links)
Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.
5

Revisorns agerande vid ekonomisk brottslighet : med inriktning mot bokföringsbrott

Kärlin, Mikaela, Olofsson, Pernilla, Ingemyr, Karolina January 2007 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Den ekonomiska brottsligheten i samhället är stor och som ett led i brottsbekämpningen infördes en lagändring för att det skulle bli enklare för revisorerna att anmäla misstanke om brott. Pressen på att de granskande revisorerna ska upptäcka brottslighet har ökat, eftersom de reviderade bolagen och deras intressenter förväntar sig att det är revisorns uppgift att se till så att bolagen inte sysslar med någon brottslighet. Ett förväntningsgap har uppstått mellan dem, vilket bidragit till att förtroendet för revisorn har ifrågasatts. En revisor har tystnadsplikt mot bolaget som granskas men även anmälningsplikt vid misstanke om brott.</p><p>Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien har utgått ifrån det hermeneutiska synsättet eftersom vi på ett kvalitativt, genom ett fåtal intervjuer, undersökt revisorns roll i att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Vi har även undersökt anmälningsplikten och tystnadsplikten för att komma fram till hur de verkar. Studien begränsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige. Vår referensram utgår från gällande lagstiftning, regelverk och aktuell litteratur inom området. Fördelen med det synsättet var att vi genom den empiriska studiens gång stegvis kunnat bygga upp vår förståelse för revisorn samt den ekonomiska brottsligheten. Vi har därefter kopplat samman den teoretiska referensramen med vårt empiriska material i en analys.</p><p>Våra slutsatser är att en revisor inte har någon skyldighet att upptäcka ekonomisk brottslighet, men revisorn är dock skyldig att anmäla de oegentligheter som upptäcks vid en revision. Anmälningsplikten är överordnad den tystnadsplikt som revisorn har gentemot sina klienter. Trots anmälningsplikten anmäls inte många fall eftersom revisorerna i första hand vill försöka få till en rättelse. Det finns ett gap mellan vad revisorn har för skyldigheter och vad klienterna tror att de gör. För att eliminera detta så kallade förväntningsgap måste revisorerna bli mer tydliga med deras roll i samhället. Även om revisorerna är medvetna om att bokföringsbrott är vanligt förekommande är det ändå svårt för dem att upptäcka oegentligheter. Det beror på att revisorn inte har möjlighet till att granska ett bolags alla transaktioner utan måste avgränsa sig. Men även för att det i exempelvis kontantbranschen är lätt att strunta i att bokföra en transaktion vilket leder till att det då blir svårt för revisorerna att upptäcka det.</p>
6

Revisorns agerande vid ekonomisk brottslighet : med inriktning mot bokföringsbrott

Kärlin, Mikaela, Olofsson, Pernilla, Ingemyr, Karolina January 2007 (has links)
Sammanfattning Den ekonomiska brottsligheten i samhället är stor och som ett led i brottsbekämpningen infördes en lagändring för att det skulle bli enklare för revisorerna att anmäla misstanke om brott. Pressen på att de granskande revisorerna ska upptäcka brottslighet har ökat, eftersom de reviderade bolagen och deras intressenter förväntar sig att det är revisorns uppgift att se till så att bolagen inte sysslar med någon brottslighet. Ett förväntningsgap har uppstått mellan dem, vilket bidragit till att förtroendet för revisorn har ifrågasatts. En revisor har tystnadsplikt mot bolaget som granskas men även anmälningsplikt vid misstanke om brott. Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien har utgått ifrån det hermeneutiska synsättet eftersom vi på ett kvalitativt, genom ett fåtal intervjuer, undersökt revisorns roll i att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Vi har även undersökt anmälningsplikten och tystnadsplikten för att komma fram till hur de verkar. Studien begränsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige. Vår referensram utgår från gällande lagstiftning, regelverk och aktuell litteratur inom området. Fördelen med det synsättet var att vi genom den empiriska studiens gång stegvis kunnat bygga upp vår förståelse för revisorn samt den ekonomiska brottsligheten. Vi har därefter kopplat samman den teoretiska referensramen med vårt empiriska material i en analys. Våra slutsatser är att en revisor inte har någon skyldighet att upptäcka ekonomisk brottslighet, men revisorn är dock skyldig att anmäla de oegentligheter som upptäcks vid en revision. Anmälningsplikten är överordnad den tystnadsplikt som revisorn har gentemot sina klienter. Trots anmälningsplikten anmäls inte många fall eftersom revisorerna i första hand vill försöka få till en rättelse. Det finns ett gap mellan vad revisorn har för skyldigheter och vad klienterna tror att de gör. För att eliminera detta så kallade förväntningsgap måste revisorerna bli mer tydliga med deras roll i samhället. Även om revisorerna är medvetna om att bokföringsbrott är vanligt förekommande är det ändå svårt för dem att upptäcka oegentligheter. Det beror på att revisorn inte har möjlighet till att granska ett bolags alla transaktioner utan måste avgränsa sig. Men även för att det i exempelvis kontantbranschen är lätt att strunta i att bokföra en transaktion vilket leder till att det då blir svårt för revisorerna att upptäcka det.
7

Gymnasieelevers kunskap om och attityder till straff för ekonomiskbrottslighet : En vinjettstudie om elevers syn på straff vid fyra olikafall av ekonomisk brottslighet

Bäckman, Karin January 2010 (has links)
För att straffsystemet skall verka allmänpreventivt är det av stor vikt att allmänheten harkunskap om de lagar som finns. Lagstiftningen bör även fungera moralbildande i denbemärkelsen att handlingar som enligt lag är förbjudna även anses moraliskt förkastliga avstatens medborgare och inte enbart som någonting förbjudet enligt den lagstiftande makten.Det är därför viktigt att undersöka allmänhetens syn på straff. Det allmänna rättsmedvetandetgällande allmänhetens attityder till ekonomisk brottslighet är enligt Lindgren (2001) ett fögaundersökt område. Den forskning som finns på området härrör framförallt från ensammanslagning av slutsatser från olika studier med ursprungliga syften att besvara frågor omdet allmänna rättsmedvetandet generellt, forskning om skattemoral eller skattefusk samtuppgifter om den svarta sektorns omfattning. En rad forskare har argumenterat för attallmänhetens attityder till hur allvarligt man ser på ett brott och vilka straff man anserlämpliga är beroende om finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer som blir drabbad. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur svenska gymnasieelevers kunskap omoch attityder till straff för ekonomisk brottslighet ser ut. Syftet är även att undersöka om derasattityder skiljer sig åt beroende på om det finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer sombrottsangreppet riktar sig emot. Studien genomfördes så att sex gymnasieklasser i Linköpingskommun fick besvara en enkätundersökning där fyra fall av ekonomisk brottslighet beskrevs,två fall innehållandes ett direkt brottsoffer och två fall med så kallade offerlösa brott. Därefterfick eleverna utifrån olika påföljdsalternativ besvara två frågor, dels vilket straff de självaansåg lämpligast och dels vilket straff de tror att en domstol skulle döma. Elevernas svarställdes i förhållande till vad tre domare har utdömt för straff för samma vinjetter.Avslutningsvis jämfördes attityderna för de brott där de fanns respektive inte fanns ett direktbrottsoffer som drabbades av brottet. Studien visade att en majoritet av eleverna själva önskade mildare straff jämfört med depåföljder som de tillfrågade domarna utdömde, men även att de trodde att straffen förekonomisk brottslighet skulle vara mildare än de faktiskt är. När man jämför de vinjetter sominnehåller ett direkt brottsoffer mot de två offerlösa vinjetterna så indikerar resultatet en vissskillnad i straffbenägenhet. Eleverna blir mer straffbenägna när det återfinns ett direktbrottsoffer i jämförelse när brottet är ett såkallat offerlöst brott.
8

Personalliggaren : Ett effektivt kontrollverktyg mot svartarbete inom restaurangbranschen?

Medvegy, Robert, Foric, Damir, Silva, Sebastian January 2011 (has links)
Sammanfattning Datum: 2011-01-14 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Damir Foric, Robert Medvegy, Sebastian Silva Handledare: Lennart Bogg Titel: Personalliggaren - Ett effektivt kontrollverktyg mot svartarbete inom restaurangbranschen? Nyckelord: Ekonomisk brottslighet, personalliggaren, svartarbete, rutinaktivitetsteorin. Problemformulering: Vad anser ekobrottsbekämpande myndigheter om personalliggarens effekt mot svart arbetskraft i restaurangbranschen? Vad anser två anonyma restaurangägare om personalliggarens effekt mot svart arbetskraft i restaurangbranschen? Vilka faktorer påverkar ekonomisk brottslighet? Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra ekobrottsbekämpande myndigheters, en företagsrevisors, och två anonyma restaurangägares åsikter om personalliggarens effekt på svart arbetskraft och sedan styrka dessa åsikter med teoretiska faktorer som påverkar ekonomisk brottslighet. Metod: Studiens syfte och problemformulering besvaras genom en kvalitativ ansats. I studien intervjuas restauranger och berörda myndigheter som har en koppling till personalliggaren och ekonomisk brottslighet. Eftersom ämnet är relativt outforskat sedan tidigare så lämpar sig en explorativ undersökning för denna studie. Referensramen och empirin analyseras för att sedan mynna ut i en slutsats som ska kunna besvara problemformuleringen. Resultat: Studien visar att samtliga respondenter är eniga om att personalliggaren fått en viss positiv effekt mot svart arbetskraft inom restaurangbranschen. Myndigheterna har infört personalliggaren som delvis skulle stoppa, eller försvåra för restauranger att utnyttja svart arbetskraft. Restaurangägarna har redan hittat metoder för att gå runt den. Flera delar av rutinaktivitetsteorin styrks i studien. Brist på effektiv kontroll, normer och värderingar, tillfällesstrukturen samt den ekonomiska, politiska och tekniska utvecklingen är orsaker till att ekonomiska brott begås. / Abstract Date: 2011-01-14 Level: Bachelor thesis in business administration, 15 credits Authors: Damir Foric, Robert Medvegy, Sebastian Silva Tutor: Lennart Bogg Title: Personnel ledger - An effective control tool against illegal work in the catering industry? Keywords: Economic crime, personnel ledger, illegal work, routine activity theory. Problem: What is the economic crime enforcement officials’ opinion about the personnel ledger’s effect against illegal labor force in the catering industry? What are the two anonymous restaurant owners’ opinions about the personnel ledger’s effect on illegal labor in the catering industry? Which factors effect economic crimes? Purpose: The purpose of this study is to compare the economic crime enforcement authorities, a company auditor, and two anonymous restaurant owners’ opinion of the personnel ledger’s effect on illegal workforce and then strength these opinions with theoretical factors affecting economic crime. Method: The aim of the study and the problem is answered by a qualitative approach. In the study restaurants and concerned authorities that have a connection to the personnel ledger and financial crime are interviewed. Since the topic is relatively unexplored, an exploratory investigation is suitable. The framework and empiric information are analyzed and then lead to a conclusion that will answer the problem statement. Results: The study shows that all respondents agree that the personnel ledger had some positive effect on illegal workforce in the catering industry. The authorities have introduced the personnel ledger which partly would stop or impede illegal workers. The restaurant owners have already found ways to bypass it. Several aspects of the routine activity theory are confirmed in the study. Lack of effective controls, standards and values, opportunity structure and the economic, political and technological developments are reasons that economic crimes are committed.
9

Ekonomisk brottslighet - ett sätt att överleva? : En studie inom Hotell- och Restaurangbranschen

Jakesevic, Marina, Carranza, Sandra, Stensson, Jenny January 2006 (has links)
Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem där stat och kommuner går miste om skatteinkomster. Ekonomiska brott förekommer i en rad olika branscher, där det oftast är lätt att etablera sig som företagare. Hotell- och Restaurangbranschen är den bransch som är särskilt utsatt för ekonomisk brottslighet. Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av avgjorda domar gällande ekonomiskt brottslighet i Hotell- och Restaurangbranschen, analysera om ekonomisk brottslighet är rationell samt belysa motiven till ekonomisk brottslighet. Efter att ha analyserat motiven till ekonomisk brottslighet kom vi fram till att ekonomisk brottslighet inom Hotell- och Restaurangbranschen är ett rationellt val.
10

Ekonomisk brottslighet - ett sätt att överleva? : En studie inom Hotell- och Restaurangbranschen

Jakesevic, Marina, Carranza, Sandra, Stensson, Jenny January 2006 (has links)
<p>Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem där stat och kommuner går miste om skatteinkomster. Ekonomiska brott förekommer i en rad olika branscher, där det oftast är lätt att etablera sig som företagare. Hotell- och Restaurangbranschen är den bransch som är särskilt utsatt för ekonomisk brottslighet.</p><p>Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av avgjorda domar gällande ekonomiskt brottslighet i Hotell- och Restaurangbranschen, analysera om ekonomisk brottslighet är rationell samt belysa motiven till ekonomisk brottslighet.</p><p>Efter att ha analyserat motiven till ekonomisk brottslighet kom vi fram till att ekonomisk brottslighet inom Hotell- och Restaurangbranschen är ett rationellt val.</p>

Page generated in 0.061 seconds