För att straffsystemet skall verka allmänpreventivt är det av stor vikt att allmänheten harkunskap om de lagar som finns. Lagstiftningen bör även fungera moralbildande i denbemärkelsen att handlingar som enligt lag är förbjudna även anses moraliskt förkastliga avstatens medborgare och inte enbart som någonting förbjudet enligt den lagstiftande makten.Det är därför viktigt att undersöka allmänhetens syn på straff. Det allmänna rättsmedvetandetgällande allmänhetens attityder till ekonomisk brottslighet är enligt Lindgren (2001) ett fögaundersökt område. Den forskning som finns på området härrör framförallt från ensammanslagning av slutsatser från olika studier med ursprungliga syften att besvara frågor omdet allmänna rättsmedvetandet generellt, forskning om skattemoral eller skattefusk samtuppgifter om den svarta sektorns omfattning. En rad forskare har argumenterat för attallmänhetens attityder till hur allvarligt man ser på ett brott och vilka straff man anserlämpliga är beroende om finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer som blir drabbad. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur svenska gymnasieelevers kunskap omoch attityder till straff för ekonomisk brottslighet ser ut. Syftet är även att undersöka om derasattityder skiljer sig åt beroende på om det finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer sombrottsangreppet riktar sig emot. Studien genomfördes så att sex gymnasieklasser i Linköpingskommun fick besvara en enkätundersökning där fyra fall av ekonomisk brottslighet beskrevs,två fall innehållandes ett direkt brottsoffer och två fall med så kallade offerlösa brott. Därefterfick eleverna utifrån olika påföljdsalternativ besvara två frågor, dels vilket straff de självaansåg lämpligast och dels vilket straff de tror att en domstol skulle döma. Elevernas svarställdes i förhållande till vad tre domare har utdömt för straff för samma vinjetter.Avslutningsvis jämfördes attityderna för de brott där de fanns respektive inte fanns ett direktbrottsoffer som drabbades av brottet. Studien visade att en majoritet av eleverna själva önskade mildare straff jämfört med depåföljder som de tillfrågade domarna utdömde, men även att de trodde att straffen förekonomisk brottslighet skulle vara mildare än de faktiskt är. När man jämför de vinjetter sominnehåller ett direkt brottsoffer mot de två offerlösa vinjetterna så indikerar resultatet en vissskillnad i straffbenägenhet. Eleverna blir mer straffbenägna när det återfinns ett direktbrottsoffer i jämförelse när brottet är ett såkallat offerlöst brott.

Studiens syfte har varit att undersöka allmänhetens syn på straffrabatten för ungdomar 18-20 år som finns i Sverige. Material till studien har samlats in med hjälp av en digital enkät som har varit tillgänglig på sociala medier-plattformar i 10 dagar. Totalt har enkäten genererat 172 svar.  Respondenterna fick besvara frågor utifrån både valmöjligheter samt skriva fritt. Resultatet har analyserats utifrån statistikprogrammet SPSS samt utifrån en textanalys. De statistiska analyserna visade på att majoriteten av respondenterna vill ta bort straffrabatten för ungdomar 18-20 år. I textanalysen uppmärksammades följande teman “Oavsett ålder - brott är ett brott”, “Beror på brottstypen”, “Brottsförebyggande insatser och rehabilitering”, “Ung och dum - En andra chans”, “Förstagångs- och återfallsförbrytare” och “Ungdomar utnyttjas”.      Utöver det uppmärksammades även en skillnad i restriktivitet mellan svaren där respondenterna kunde skriva fritt och svaren där dem fick välja bland valmöjligheter. De svar som bestod av valmöjligheter tenderade att vara mycket mer restriktiva än de svar där respondenterna själva kunde besvara fritt. / The aim of this study is to examine the public's opinion about the punishment reduction that exists in Sweden.  The material for this study has been collected through an online survey that was posted on social media for 10 days, in total the survey resulted in 172 answers. The respondents answered questions both with predetermined options and also where they could write and respond freely. The result has been analyzed in the statistic program SPSS and also with a text-analysis. The statistical analyses showed that the majority of the respondents wanted to remove the punishment reduction for youths 18-20 years. In the text-analysis there was an observation of patterns regarding the following themes “ Regardless of age- a crime is a crime”, “Depending on the type of crime”, “ Crime prevention and rehabilitation”, “Young and stupid - a second chance”, “First time and relapse criminals” and “Youths are getting used”. Beyond what has already been mentioned there was also an observed pattern regarding differences in restrictiveness between the answers where the respondents could write freely and the predetermined options. The answers that contained predetermined options tended to be much more restrictive than the answers where the respondents could write freely.