On September 23, 2021, Prime Minister Stefan Löfven together with Minister of Justice Morgan Johansson submitted a bill called "Abolished penalty discount for young adults in serious crime". The proposal was voted through despite the referral bodies opposing the proposal. The main contradictions concerned the undercalculated budget, the opposition to research and the so-called threshold effect. To understand why the proposal is voted through, despite objections, Kingdon’s multiple stream approach is used. Kingdon’s multiple stream approach shows the various components to give a proposal impetus to be lifted and voted through. The result shows that two out of three important components indicate that the proposal should be voted through, while one component opposes it. This component is based on research and opportunities for implementation. The fact that this component opposes the proposal results in the implementation of the proposal being difficult, almost impossible.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka argument som presenteras i debatten om straffreduktionen i svensk media samt hur dessa perspektiv kan förstås i förhållande till kriminalpolitiska begrepp. Argumenten som har identifierats i mediaartiklarna har sedan presenterats och jämfört hur de förhållit sig till Statens offentliga utredning 2018:85 (SOU 2018:85). Uppsatsen genomfördes med straffrättsteorierna och straffrättspolitiken som teoretisk grund. Materialet bestod av argumenterande artiklar från dags- och kvällstidningar samt begränsades till de som publicerats efter SOU 2018:85 (18 december 2018). Vi utgick från en positivistisk vetenskapsteori och använde oss av en tematisk analysmetod. Resultatet visar att bland argumenten för straffreduktionens slopande återfanns förtroende för både individualprevention, allmänprevention och vedergällning. Återkommande ansåg dessa straffrättsteorier ha goda förutsättningar för att hantera och minska brottsnivåerna i samhället och flera skribenter ansåg att dessa var ett måste för att motverka grov kriminalitet. De som argumenterade emot slopandet förkastade dock de ovannämnda teorierna, där kunde i stället proportionalitetsprincipen och humanitetsprincipen identifieras. De som argumenterar emot straffreduktionens slopande förhåller sig i större utsträckning till SOU 2018:85 då de menar att slopandet inte kommer verka brottspreventivt och potentiellt kan leda till höjda brottsnivåer i framtiden. De som argumenterar för slopandet hänvisar i större utsträckning till det allmänna rättsmedvetandet då fokus ligger kring rättvisa och upprättelse. Vilket indikerar att debatten har en linje av offensiv straffrättspolitik.

No description available.

The aim of this study is to review how the Nordic neighboring countries Sweden and Denmark’s criminal politics are managed and viewed. Especially, about young criminal offenders and gang crime, as well as penalty discounts, in the age group 18 to 21. Why precisely these countries are because they are alike in various aspects. Denmark and Sweden are alike when it comes to culture, geography, and history. The countries have close ties and similarities when it comes to distinct aspects, but the current criminal policy seemingly differs. The subject itself has a high relevance as it is an ongoing societal problem, and the analysis can get a clearer picture of how the criminal politics works in each country. To be able to fulfill the aim of this essay it is necessary to use an analysis model. Previous research has been used to identify important themes that are then used in an analysis model. Furthermore, each selected category is examined, which is accumulated in the analysis model to be able to obtain a clearer result.

When an offender is convicted of multiple crimes at the same time, the Swedish law gives a reduction on the total punishment. This means that instead of adding each crime with each other into a total punishment, the most severe crime func-tions as an outset where smaller portions of each additional crime are added to the total punishment. For example, two murders will not result in a sentence equal to the punishment for one murder multiplied by two. Instead, the punish-ment for one murder is the outset and the second murder only adds a portion to the total punishment. The punishment for the second murder gets a reduction. This is to avoid sentences that adds up to inhuman and unproportionate levels, such as a 100 year long imprisonment. However, in the case of recidivism the sentence may instead be harsher. This means that as long as there is a verdict in between crimes, the sentence may be higher due to the recidivism. The situations when it comes to multiple crimes and recidivism are equal, but the law treats them opposite. The question is: Why?One of the reasons why multiple crimes and recidivism are treated opposite within The Swedish Penal Code could be because they are historically based on different penal theories and principles. A harsher punishment for recidivism is mainly motivated by individual crime prevention, such as rehabilitation and inca-pacitation. Reduction for multiple crimes, however, is motivated by the principles of humanity and proportionality. This to avoid for example that several thefts result in the same sentence as one murder. Since The Swedish Penal Code essen-tially is based on humanity and proportionality, it does somewhat explain why reductions are made for multiple crimes. What it does not explain, is why the reduction levels are what they are and if they really are proportionate. Neither does it explain why harsher punishment for recidivism is motivated and further-more, why it seems to have been excepted from the principles of humanity and proportionality.By comparing recidivism and multiple crimes with each other from a theoret-ically and principally perspective, this essay aims to answer the questions why these two different orders exist and if they are consistent with the principles of humanity and proportionality.

Studien analyserar statens offentliga utredning SOU 2018:85 om slopad straffrabatt för unga myndiga dels utifrån ett kritiskt kriminologiskt perspektiv på kriminalpolitiken, och dels utifrån problematiken kring den brottsoffer-förövaröverlappning som särskilt unga lagöverträdare sägs pendla mellan. Syftet med studien var således att kvalitativt studera hur lagförslaget kan ses utifrån ett kriminalpolitiskt perspektiv, framförallt utifrån den trend som många kriminalpolitiska forskare observerat och kallar för den straffande vändningen eller the punitive turn. Genom en kvalitativ innehållsanalys, synliggjordes de spänningar och motsättningar där man från politiskt håll är i behov av en snabb lösning på den upplevda krisen med den organiserade brottsligheten, samtidigt som utredarnas uppdrag som experter är att åberopa och luta sig mot forskning för en mer långsiktig och hållbar kriminalpolitik. Vidare var syftet också att utifrån ett kritiskt viktimologiskt synsätt undersöka hur lagförslaget om att slopa straffrabatten för unga myndiga kan ses i ljuset av en brottsoffer- förövaröverlappning. Studien resulterar i att lagförslaget snarare kan ses som en politisk taktik för att visa för allmänheten att något görs i syfte om att vinna fler av allmänhetens röster. Denna slutsats bygger på att utredarna genomgående i utredningen lyfter forskning och argument som talar emot ett slopande av straffrabatten, trots detta ligger ändå lagförslaget kvar idag. I utredningen lyser vidare problematiken kring brottsoffer-förövaröverlappningen med sin frånvaro, något hela rättssystemet verkar ha problem med att hantera där man antingen ses som brottsoffer eller förövare. De unga lagöverträdare som exempelvis är ”offer” för uppväxtförhållanden tenderar därför att falla mellan stolarna.

No description available.

Syftet med studien var att analysera Moderaternas argument till att slopa straffrabatt för unga lagöverträdare. Studien utgick från en kvalitativ metod och använde en argumentationsanalys för att besvara syftet. Moderaternas motion är en offentlig handling och användes som urval. Den teoretiska utgångspunkten i studien var Garlands teori “acting out”. Teorin problematiserar olika politiska strategier. För att undersöka argumenten i motionen applicerades pro et contra-metoden. En teoretisk modell användes vid sammanvägning av argumentens beviskraft. Resultatet i studien visade att argumenten i Moderaternas motion innehöll moraliska värderingar snarare än faktabaserad information. Resultatet visade även att motionen innehöll otydliga motiveringar till att slopa straffrabatt för unga lagöverträdare. Tesen som framförts i motionen var enligt resultatet inte styrkt av de argument som tagits fram. Argumenten lyfte inte fram någon lösning på den problematik som framförts, utan var enbart något som Moderaterna själva ansåg vara mer rättvist. Vidare tolkades det som att Moderaterna argumenterar på ett sätt som ökar medborgarnas förtroende genom att använda känslostyrda formuleringar. För framtida studier rekommenderas det att analysera argument skrivna av andra politiska partier, som diskuterar straffrättsliga åtgärder för unga lagöverträdare. Det kan bidra till bredare perspektiv och förståelse. / The aim of this study was to analyse the Moderate party´s arguments to remove penalty reduction for young offenders. The study was based on a qualitative method and used an argumentation analysis to answer the purpose of this study. The Moderate party´s proposal is a public document and was used as a sample. The theoretical framework in this study was Garlands theory “acting out”. Acting out problematizes different political strategies. To be able to examine the arguments in the proposal we used the pro et contra-method. A theoretical model was used to put together the arguments probative value. The results in the study showed that the arguments in the proposal contained morale values rather than information based on facts. The results also showed that the proposal contained unclear motivations for removing penalty reduction for young offenders. The thesis in the proposal was according to the results not confirmed by the arguments that were brought up. The arguments did not conclude any solutions on the problem that the proposal mentioned. The arguments were solely built on something that the moderate party considered as fair. Moreover, it was interpreted that the Moderate party uses arguments in ways that increases the citizens trust by using sentences based on emotions. For future studies it is recommended to also do analyse arguments on other political parties that discusses criminal proceedings for young offenders. It can contribute to a broader perspective and understanding.

Studiens syfte har varit att undersöka allmänhetens syn på straffrabatten för ungdomar 18-20 år som finns i Sverige. Material till studien har samlats in med hjälp av en digital enkät som har varit tillgänglig på sociala medier-plattformar i 10 dagar. Totalt har enkäten genererat 172 svar.  Respondenterna fick besvara frågor utifrån både valmöjligheter samt skriva fritt. Resultatet har analyserats utifrån statistikprogrammet SPSS samt utifrån en textanalys. De statistiska analyserna visade på att majoriteten av respondenterna vill ta bort straffrabatten för ungdomar 18-20 år. I textanalysen uppmärksammades följande teman “Oavsett ålder - brott är ett brott”, “Beror på brottstypen”, “Brottsförebyggande insatser och rehabilitering”, “Ung och dum - En andra chans”, “Förstagångs- och återfallsförbrytare” och “Ungdomar utnyttjas”.      Utöver det uppmärksammades även en skillnad i restriktivitet mellan svaren där respondenterna kunde skriva fritt och svaren där dem fick välja bland valmöjligheter. De svar som bestod av valmöjligheter tenderade att vara mycket mer restriktiva än de svar där respondenterna själva kunde besvara fritt. / The aim of this study is to examine the public's opinion about the punishment reduction that exists in Sweden.  The material for this study has been collected through an online survey that was posted on social media for 10 days, in total the survey resulted in 172 answers. The respondents answered questions both with predetermined options and also where they could write and respond freely. The result has been analyzed in the statistic program SPSS and also with a text-analysis. The statistical analyses showed that the majority of the respondents wanted to remove the punishment reduction for youths 18-20 years. In the text-analysis there was an observation of patterns regarding the following themes “ Regardless of age- a crime is a crime”, “Depending on the type of crime”, “ Crime prevention and rehabilitation”, “Young and stupid - a second chance”, “First time and relapse criminals” and “Youths are getting used”. Beyond what has already been mentioned there was also an observed pattern regarding differences in restrictiveness between the answers where the respondents could write freely and the predetermined options. The answers that contained predetermined options tended to be much more restrictive than the answers where the respondents could write freely.