Studien bygger på antagandet om att de som invandrar sent i livet har vissa odds emot sig, som kan göra dem starkt mottagliga för psykisk stress, isolering och ensamhet. Denna studies syfte är att studera och fördjupa kunskaperna om erfarenheter och uppfattningar hos anhöriga till äldre assyrier/syrianer avseende formell omsorg, informell omsorg samt deras upplevelser av hur det är för dem att vara anhörig. Utifrån studiens explorativa syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie, där data analyserades med innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Deltagarna var 13 informanter från länderna: Turkiet, Syrien och Irak, vilka är informella omsorgsgivare till en äldre närstående. Informanternas närstående äldre har kommit till Sverige sent i livet och huvudparten av dem är analfabeter. Den ansvarsfulla anhörigrollen går som en röd tråd genom resultatet i denna studie. Här framträder ambivalenta känslor inför uppdraget, glädjen av att få återgälda det man själv har fått av sina föräldrar som barn samtidigt som man upplever bundenhetskänslor. Slutsatser dragna från denna studie är att den anhöriges ansvar aldrig tar slut. Att en omsorg, vilken inte upplevs erbjuda den äldre personen möjligheten att bli förstådd, kommer att upplevas som otillräcklig. Uppfattningar framkommer om att det finns olika sätt att se på hur omsorgen ska tillgodoses hos yngre och äldre generationer, vilket också visar sig höra samman med vilka förutsättningar individen har för attta emot formell så väl som informell omsorg. I studien visade det sig vara viktigt att bli sedd av den formella omsorgen. För informanterna innebar det att bli lyssnad på, bli visad tillit, få ekonomisk ersättning för arbetet samt kunskap om hur omsorgen ska ges. / "It is impossible to resign". The study is based on the assumption that those who immigrate late in life have some odds against them that can make them highly receptive to mental stress, isolation and loneliness. This study aims to deepen the knowledge of the experiences and the perceptions the family members of elderly Assyrians/Syriacs have concerning formal care, informal care and their experiences as next of kin. Based on the exploratory purpose of the study semi structured interviews were conducted with 13 participants from: Turkey, Syria and Iraq, all of them providers of informal care for their older relatives who are late in life migrants in Sweden, and the majority of them beeing illiterate. A clearly perceptible theme in the study is that of being the responsible next of kin. The struggle for relatives to cope with the care giving demands induces both feelings of restriction as well as the satisfaction of being able to return the care that was once offered. Conclusions drawn from this study is that the responsibility of the caring next of kin never ceases. Another conclusion is that care which is not perceived to offer the older person the possibility to be understood will be perceived as insufficient. Ideas appear that there are different ways of looking at how care should be provided by younger and older generations, which is also associated with the personal conditions for receiving formal as well as informal care. It proved to be important to be recognized by the formal care. For the participants it entails to be heard, to be shown trust, to receive financial compensation for their care and knowledge of how care should be provided.