Detta arbete undersöker hur legitimerade och yrkesaktiva lärare i gymnasieskolan ser på begreppet modellering och hur de arbetar med modelleringsförmågan. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare som tagit examen från olika lärosäten, vid olika tidpunkter och är verksamma i olika delar av landet. Studien använder ramverket från den förste författarens föregående examensarbete “Att skapa kreativitet i matematikundervisningen – Hur kan lärare utnyttja modellering och programmering för att främja elevernas matematiska kreativitet.”. Resultatet visar att deltagarna har en i huvudsak god samsyn om modelleringsbegreppet men har olika syn på vad som ingår i modelleringsförmågan. Vi har också kunnat se att lärarna använder många av designprinciperna för modelleringsaktiviteter i sin undervisning även när de inte explicit arbetar med modellering, dock är de principer som sällan används de som har störst potential att påverka den inom-matematiska kreativiteten. / This study investigates how registered and active teachers in Swedish secondary school view the concept of modelling as well as how they develop their students´ modelling ability. Data collection has been made through semi-structured interviews with seven teachers who graduated from different universities, at separate times and who work at different municipalities. The study uses the framework from the thesis work “Creating creativity in Mathematics Education – How can teachers use Modelling and Programming to increase students´ Mathematical Creativity.” by the first author. The results show that the participants have a good consensus about the modelling concept, but their views differ considerably more when talking about the modelling ability. It is also shown that the teachers use many of the design aspects for modelling activities in their teaching even when not directly working with modelling activities. However the rarely shown are rarely the ones with the greatest potential to increase within-mathematics creativity.