Den här uppsatsen fokuserar på smaken hos den svenska eliten genom att undersöka Nobelmenyer från 1901 till 2022. Syftet består i att genom Nobelbankettens menyer undersöka hur den svenska elitens smak har förändrats över tid. Undersökningen utgår från Bourdieus teorier kring smak, distinktioner och maktens fält. Tidigare forskning visar att forskningsfältet står inför ett skifte gällande smakbegreppet och vill hellre definiera smak som en acceptans och variation snarare än en avsmak som Bourdieu gör. Vidare visar forskningen att etablerandet av de moderna restaurangerna i Frankrike lade grunden för matsom en “offentlig” distinktion mellan samhällsklasser samt att den fina smaken för viss mat bidrar till att skapa och upprätthålla en distinktion. Denna distinktion skapas och upprätthålls av så kallade “tastemakers”. Metoden består i en kvalitativ innehållsanalys av Nobelmenyer, som analyseras både på franska och svenska. Resultatet visar att den svenska eliten har haft smak för det franska, både i språk och mat, vilket syns på rätternas namn samt innehåll.Vidare visar resultatet att eliten har haft smak för franska aristokratiska teman, vilka dock försvinner vid översättandet av menyerna. I modernare tid sker ett skifte och idag utgörs elitens smakpreferenser av svenskinfluerade teman, vilket även här kommer till uttryck i rätternas namn samt i råvarorna.