I detta projekt kartläggs elanvändningen vid Säffle Verkstadsbolag AB. Projektet undersöker även olika effektiviserande elåtgärder, samt effektiviserande värmeåtgärder på kontorslokalen. De frågor som projektet svarar på är: 1. Hur ser företagets elanvändning ut i dagsläget? 2. Hur stor energibesparing kan uppnås genom de undersökta effektiviseringsåtgärderna på elanvändningen? 3. Hur stor energibesparing kan uppnås genom de undersökta effektiviseringsåtgärderna på kontoret i form av värme? 4. Hur påverkas CO2-utsläppen genom de utförda energibesparingarna? Syftet med arbetet är att företaget ska få en inblick i vart den köpta elen används och vilka effektiviseringar det kan vara värt att satsa på ur energi- och miljösynpunkt. Den del av arbetet som undersöker potentiella effektiviseringsåtgärder på värmen i kontoret, gjordes också på grund av att det fanns ett problem med för låga temperaturer i lokalen vintertid. Metoden som har använts vid elkartläggningen är studier av timvärden över energianvändningen, mätningar av effekt och inventering av märkeffekter på undersökta områden. Förslag till el- och värmeeffektiviserande åtgärder har gjorts utifrån vetskap om hur företagets olika system fungerar, frågor och diskussioner med personal, rundvandringar på företaget och framförallt litteraturstudier. Vissa av åtgärderna identifierades på grund av den inblicken som erhölls under den spenderade tiden på företaget. För att beräkna besparingen som de olika åtgärderna genererar har energianvändningen före och efter jämförts. Hur CO2-utsläppen påverkas har beräknats med hjälp av data från utsläppen vid tillverkning av elen och värmen. Elkartläggningen resulterade i att 7 % av elanvändningen används till ventilations-el,16 % till belysnings-el, 25 % till bas-el, 2 % till kontors-el, 26 % till verkstads-el och 24 % till övrig el. De eleffektiviserande åtgärder som undersökts är byte till LED-belysning, borttagning av elelement, annan kylning av server, annan uppvärmning i verkstaden, tryckluftstätning och styrning av ventilation. Utöver detta har också driftstiden på tryckluftskompressorerna, ventilationsflöden och SFP-värden undersökts. Åtgärderna som undersökts på värmen i kontorslokalen är förbättringar av klimatskalet samt byte av ventilationssystem. Med de besparingsåtgärderna som undersökts finns det potential att spara ca 57 000 kWh el/år och ca 40 000-45 000 kWh värme/år beroende på vilka åtgärder som väljs. Detta motsvarar en besparing på ca 57 000 kg CO2/år på grund av elbesparingarna och ca 1200 kg CO2/år på grund av värmebesparingarna.