I detta kandidatarbete undersöker vi om diegesis har en potentiell påverkan på människors känslor, genom att designa ljudberättelser baserat på abstrakta dikter. Vår utmaning är att med designperspektivet The vision project ta fram exempel på hur ett skifte i diegesis påverkar en lyssnares känslor. Rosa brus, equalizer, spatialisering av ljud och konvolutionsreverb är tekniker som implementeras för att förstärka känslan vid skifte av diegesis. Brainstorming och mindmap, samt prototyping med iterationer är metoderna vi använder oss av vid skapade av gestaltningar. Förutom berättarröst i gestaltningarna så fyller vi ut med trampljud (foley) och ambiens för att förstärka narrativet. Svaren vi får från intervjuade i vår undersökning låter oss komma närmare ett tydligt svar. Vi diskuterar sedan svaren och vad vi kunde ha gjort bättre, samt hur vi kan ta vår design vidare. / In this thesis, we investigate whether diegesis has a potential impact on people's emotions, by designing audio plays based on abstract poems. Our challenge is to design examples from the design perspective The vision project of how a shift in diegesis affects a listener's emotions. Pink noise, equalizer, spatialization of sound, and convolution reverb are techniques that are implemented to enhance the feeling of a shift in diegesis. Brainstorming and mindmap, as well as prototyping with iterations, are the methods we use when creating our audio plays. In addition to narrative voices in the audio plays, we fill in with foley and ambience to reinforce the narrative. The answers we get from those interviewed in our survey allow us to get closer to a clear answer. We then discuss the answers and what we could have done better, as well as how we can continue our design.

Animationer i grafiska gränssnitt blir allt vanligare men används ofta godtyckligt och utan kunskap om vad upplevelsen av olika rörelser framkallar för känslor hos användaren. I gränssnitt är det viktigt att animation används sparsamt och med stor försiktighet eftersom det kan ge negativa effekter på användares upplevelse om det används på fel sätt. Det har tidigare forskats kring hur animation i gränssnitt påverkar användbarheten utifrån mätbara faktorer men det råder brist på forskning som kvalitativt undersöker hur animationer ur ett bredare perspektiv påverkar användarupplevelsen samtidigt som upplevd funktionalitet bibehålls. Litteratur inom områdena produktupplevelse, användarupplevelse, användbarhet, visuellt perception och animation har därför studerats. I denna studie undersöks hur olika rörelser kan framkalla emotionell respons hos användare av grafiska gränssnitt. För att ta reda på detta har användares upplevelser undersökts kvalitativt genom tio stycken användartester av funktionella animationer vilka genomförts i samband med kontextuella intervjuer samt kartläggning av respondenters känslor i förhållande till olika rörelser. Resultatet av undersökningen presenteras dels i form av den metod som tagits fram i ett försök att kartlägga emotionell respons på rörelser, men även som resultat av den metod som tyder på att animationer framkallar emotionell respons hos användare av grafiska gränssnitt. Animationer i grafiska gränssnitt kan användas i både funktionellt och estetiskt syfte där den funktionella aspekten av animation kan hjälpa användare i den kognitiva process som innefattar avkodning av vad som sker i ett gränssnitt, exempelvis genom att med animation skapa visuell kontinuitet mellan olika stadier i förändringen av ett objekt. Den estetiska aspekten kan i sin tur användas på ett sådant sätt att den funktionella animationen förmedlar den karaktär, känsla och personlighet som gränssnittet syftar till att framhäva. Denna studie visar på att funktionell animation, genom utformning på deras utvecklingskurvor kan påverka användares emotionella respons i förhållande till rörelse. Funktionell animation kan därmed utformas på ett sätt som gör att upplevelsen av animationens utvecklingskurva överensstämmer med den emotionella respons som webbplatsen syftar till att framkalla. / As animations in user interfaces become increasingly more common, the animations are often used in an arbitrary fashion, without any knowledge of what kind of effect, in terms of feelings and emotions, the movement have on the user. At the same time it’ s important that animations in user interfaces are used carefully and thoughtfully as the motions can have negative effects on the users experience if not used wisely. Previously conducted research have studied how animations in user interfaces affect users perceived ease of use, but there is a lack of qualitative research in the area of how animations affect the user experience at the same time as it’ s used in a functional manner. Literature within the fields of product experience, user experience, usability, visual perception and animation theory has therefore been studied. The research conducted in this study aims to reveal if, and how, different motions can induce emotional response during the use of graphical interfaces. To examine this, the user experience has been studied with a qualitative approach. A usability test consisting of different types of functional animations has been conducted in tandem with contextual inquiries, with an identification and mapping of emotional response in relation to different motions. The result of this study is presented partially in terms of the method constructed in order to plot users perceived emotion in response to motion, but also as the result of the study which shows that different types of animations evoke different feelings in users. Animations can be used in graphical interfaces with both functional and aesthetic purposes, where the functional animation can be used to facilitate the users cognitive process and decoding of an interface, for instance by creating visual continuity between different stages in the change of an object. The aesthetic aspect of the animation in turn can be used to convey character, emotion and personality through the functional animation, thus bringing forth the feelings the interface aims to emphasize. This study shows that functional animation, by customizing its bezier­curves, affects the users emotional response to movement. Thus, functional animation can be constructed to match the emotional response a webpage sets out to convey.