Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem som bland annat bidrar till många sjukskrivningar. Det är därför angeläget att bättre förstå vilka faktorer som motverkar skadlig stress. Två viktiga skyddsfaktorer är emotionell stabilitet och kondition. Kön är också en betydelsefull faktor men det är oklart om det finns mer komplexa samband relaterade till kön. Syftet med denna studie är därför att undersöka om kön kan moderera betydelsen av emotionell stabilitet respektive kondition som skydd mot stressrelaterad ohälsa. Två grupper som är relevanta att studera i det här sammanhanget. är studenter och poliser. Undersökningsgruppen i studien utgörs av studenter vid polisutbildningen (N=446). Studien omfattar data från två insamlingstillfällen; vid polisutbildningens antagningsprocess våren 2008 och i slutet av utbildning, våren 2010. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes två typer av statistiska analyser; först en hierarkisk multipel regressionsanalys och sedan två moderationsanalyser. Resultaten visar att emotionell stabilitet, kondition och kön tillsammans förklarade 18% av polisstudenternas totala ohälsa. Samtliga tre variabler bidrog till att predicera ohälsa både enskilt och tillsammans. Kvinnor uppgav högre grad av ohälsa än män. Moderationsanalyserna påvisade ingen moderationseffekt av kön. Generaliserbarheten är osäker då den aktuella undersökningsgruppen är unik. Det är därför angeläget att undersöka om det kan finnas mer komplexa samband i andra grupper, exempelvis bland äldre poliser.

Studien undersöker hur olika personlighetsdrag samvarierar med andelen stress vi upplever under Covid-19 pandemin, samt hur dessa personlighetsdrag samvarierar med copingstrategier och hur väl restriktionerna efterföljs. Urvalet bestod av 105 vuxna svenska personer. Formuläret bestod av Ten Item Personality Inventory, Perceived stress scale 10, sex frågor hämtade från Brief cope samt fyra frågor gällande deltagarnas compliance gällande Covid-19 pandemin som konstruerades utifrån Asselmann et al. (2020).Multipla regressioner utfördes för att undersöka det dubbelriktade sambandet mellan personlighetsdrag, stress och coping. Även de demografiska faktorerna ålder, kön, samt boendesituation undersöktes. Analyser av compliance resulterade i takeffekter, vilket gjorde att variabeln uteslöts från multipla regressioner. Resultaten av variabeln compliance var genomgående höga, vilket indikerar att samtliga deltagare, oavsett personlighetsdrag anser sig följa restriktionerna i hög utsträckning. Resultaten från de multipla regressionerna visade ett moderat negativt samband mellan PSS-10 och emotionell stabilitet (β=.53). Även ett svagt positivt samband mellan agreeableness och coping hittades (β=.24). Ett ytterligare fynd var ett svagt positivt samband mellan coping och boendesituation (β=.21), vilket indikerar att personer som bor ihop med andra använder sig av en mer funktionell coping, samt tillämpar dysfunktionella copingstrategier i lägre grad. Fortsatt forskning inom området behövs för att undersöka kopplingar mellan personlighetsdrag, stress, compliance och copingstrategier i relation till Covid-19 pandemin. / The present study investigates the relationship between personality traits, the amount of stress we experience due to the Covid-19 pandemic and how different personality traits covariates with coping strategies as well as compliance to the announced restrictions. The sample consisted of 105 Swedish participants over the age of 18. The questionnaire consisted of Ten Item Personality Inventory, Perceived stress scale 10, six questions were taken from Brief cope and four questions regarding the participants compliance concerning the Covid-19 pandemic which was constructed based on Asselmann et al. (2020). Multiple regressions were performed to investigate the bidirectional relationship between personality traits and stress, and coping. The demographic variables age, gender and housing situations were examined. The analyses of compliance resulted in roof effects, which excluded the variable from multiple regressions. The results of the variable compliance were consistently high, which indicates that all participants, regardless of personality traits, considered themselves to follow the restrictions to a large extent. The results from the multiple regressions showed a moderate negative relationship between PSS-10 and emotional stability (β=.53). A weak positive relationship between agreeableness and coping was also found (β=.24). A further finding was a weak positive relationship between coping and housing situations (β=.21), which implies that people in shared households have more functional coping and tend to use dysfunctional coping to a lower degree. Further research in this area is needed to investigate links between personality traits, stress, compliance and coping strategies in relation to the Covid-19 pandemic.