Spelling suggestions: "subject:"energieffektiviseringsåtgärder""
1 |
ENERGIBESPARINGSÅTGÄRDER FÖR MILJONPROGRAMMET : Renoveringsförslag för flerbostadshus byggda under miljonprogrammetGazay, Yehia, Vahedi, Mokhtar January 2018 (has links)
För ett mer hållbart samhälle står världen inför stora utmaningar vad det gäller miljön i form av effektivisering av energiförbrukning. Byggsektorn stod för 30 % av Sveriges totala energiförbrukning år 2014. Därför har regering en vision att minska energiförbrukningen med 50 % fram till år 2050. Enligt Boverket byggdes 1 005 578 bostäder mellan 1965-1974 vilket senare kallades för ”miljonprogrammet”. Idag är många av dessa byggnader i dåligt skick och uppfyller inte dagens energikrav eller livsstil, därför är de i stort behov av ombyggnation eller omfattande renoveringslösningar. Flerbostadshuset som undersöks i Sundsgatan 10 i Säffle kommun är ett sådant flerbostadshus från miljonprogrammet som har en hög energiförbrukning. Målet var att finna och jämföra energieffektiva renoveringsåtgärder för flerbostadshuset. Resultat av liknande projekt har studerats för att undersöka renoveringsmöjligheter och begränsningar. Beräkningar har utförts med hjälp av olika datorprogram och SundaHus databas. VIP-Energy har använts vid beräkning av energi för flerbostadshuset. Priset för åtgärdsmaterial hämtades från nätet samt utförda kalkyler har upprättats med BidCon. SundaHus användes för att finna renoveringsmaterial som är anpassat för miljö och hälsa. Resultat redovisas i form av tre renoveringspaket: Renoveringspaket 1 innefattar: en energieffektiv renovering där specifik energiförbrukning blev cirka 32 kWh/m2 och kostade 5,7 miljoner kr. Renoveringspaket 2 innefattar: en ekonomisk renovering som klarar av BBR-kravet för flerbostadshus. Specifik energiförbrukning blev cirka 99 kWh/m2 och kostade 1,5 Mkr. Renoveringspaket 3 innefattar: en kombination av både ekonomisk och energieffektiv renovering där specifik energiförbrukning blev cirka 68 kWh/m2 och kostade 2,1 Mkr. / For a more sustainable society to be attained, the world is faced with major setbacks ranging from environmental factors to the efficiency of energy consumption. The construction sector accounted for over 30 % of Sweden's total energy consumption in 2014. Consequently, the government developed a vision to reduce energy consumption by 50 % by 2050. According to the Boverket, 1,005,578 residential units were built between 1965-1974, and subsequently called for the million program project. Today, many of these buildings are in poor condition and do not meet today's energy requirements or lifestyle which has led to the need for rebuilding or providing extensive renovation solutions. The multi-family house is located in Sundsgatan 10 in Säffle county, is from the million program that has a high energy consumption. The goal was to find and compare energy-efficient renovation measures for the multi-family house. Results of similar projects have been studied to investigate renovations and limitations. Various analyses have been performed using computer programs and SundaHus database. VIP-Energy has been used to calculate for energy extraction for the multi-family house. Also, the price for action material was retrieved from the network and execution calculations have been made with BidCon. Furthermore, SundaHus was used to find renovation materials adapted to the environment and health. Results were presented in the form of three renovation packages: Performance package 1 introduces energy-efficient renovation where the specific energy consumption was approximately 32 kWh/m2 and cost 5,7 MSEK. Performance Package 2 introduces an economic renovation that meets the BBR requirement for multi-family houses. Specific energy consumption was approximately 99 kWh/m2 and cost 1,5 MSEK. Performance Package 3 incorporates a combination of both economic and energy efficient refurbishment where the specific energy consumption was approximately 68 kWh/m2 and cost 2,1 MSEK.
|
2 |
Energieffektivisering i KTHs huvudbyggnad : En kulturhistorisk byggnad / Energy efficiency in KTH's main building : A historical buildingKarout, Kawthar, Ström, Josefine January 2020 (has links)
Med det rådande klimathotet ställs högre krav på fastighetsbranschen att minska sin energianvändning. Denna rapport fokuserar på energieffektivisering i KTHs, Kungliga Tekniska Högskolans, huvudbyggnad som förvaltas av Akademiska Hus. Huset, som är en av KTHs minst energieffektiva hus, är byggt i nationalromantisk byggstil och invigdes 1917. Idag klassificeras byggnaden som en blå byggnad, enligt Stockholms Stadsmuseum, vilket är deras högsta klassificering och betyder att den har ett högt historiskt värde. Denna rapport studerar och utvärderar de energibesparingsåtgärder som Akademiska Hus har genomfört i huvudbyggnaden sedan 2016. Ytterligare studeras andra energieffektiviseringsåtgärder i andra hus med kulturhistoriska värden. En undersökning över befintliga tekniker och metoder för energieffektivisering redovisas även i rapporten. Resultatet visar att många energibesparingsåtgärder har genomförts i huset och lett till förbättring men denna förbättring motsvarar inte Akademiska Hus mål om en energiminskning på minst 3 % per år. Det finns nya tekniker som kan implementeras i olika delar av huset för att minska energianvändningen utan att påverka det kulturhistoriska värdet. En av dessa tekniker är att optimera styrning av värme- och kylsystemet. / With the current climate threat, higher demands are placed on the real estate industry to reduce its energy use. This report focuses on the energy efficiency in KTH's, Royal Institute of Technology’s, main building, which is managed by Akademiska Hus. The building, which is one of KTH's least energy-efficient buildings, is built in a national romantic building style and opened in 1917. Today, the building is classified as a blue building, according to the Stockholm City Museum, which is their highest classification and means that it has a high cultural-historical value. This report studies and evaluates the energy saving measures that Akademiska Hus has implemented in the main building since 2016. Furthermore, energy saving measures are being studied in other houses with cultural-historical values. A study of other technologies and methods for energy conservation has also been done in the report. The results shows that many energy saving measures have been implemented in the main building and have led to improvement, but this improvement does not meet Akademiska Hus's goal of an energy reduction of at least 3 % per year. There are new technologies that can be implemented in different parts of the building to reduce the energy used. One of these methods is the optimization of heating and cooling system.
|
3 |
Information som energipolitiskt styrmedel : En analys om statlig information till följd av oljekrisen 1973Widlund, Amanda January 2024 (has links)
Denna uppsats utforskar hur den svenska staten bedrev informationsinsatser med anledning av oljekrisen 1973. Då 75% av Sveriges energiförbrukning utgjordes av importerad råolja blev konsekvenserna dramatiska då priset på råolja steg, produktionen minskade och embargon infördes. Detta till följd av kriget mellan Israel och Egypten/Syrien. För att hantera den försörjningskris som uppstått i Sverige initierade staten en energisparkampanj och en elsparkampanj. 1974 beslutade regeringen för att införa ytterligare en energisparkampanj. Denna kom att ledas av den så kallade Energisparkommittén vars verksamhet i juni 1975 förlängdes. I samband med denna period växte den framtida energipolitiken fram där fokus låg på energihushållning varpå information blev ett vitalt styrmedel. Genom att applicera teorier om sociotekniska föreställningsvärldar, förväntningar och narrativ diskuteras de statliga informationsinsatserna under 1973–1975. Därtill presenteras vilken betydelse som media och i synnerhet tidningar hade för samtidens samhällsnarrativ som staten via dess informationskampanjer ämnade påverka. De huvudsakliga statliga budskapen har kunnat konstateras vara vad besparingsåtgärder skulle innebära på dels mikronivå: energikonsumentens privatekonomi, och dels makronivå: Sveriges ekonomi, naturvärden och miljö. Därtill förmedlades kunskap om hur besparingsåtgärder praktiskt kunde vidtas. Den intensiva informationsverksamheten som riktades mot såväl hushållen, näringslivet som den offentliga sektorn bidrog till en spirande energidebatt om bland annat hur den framtida energiförsörjningen kunde tryggas. Energiförsörjningen hade blivit en medborgerlig angelägenhet där kollektiva föreställningar och förväntningar formats av det statliga narrativet.
|
Page generated in 0.106 seconds