Flerbostadshus anses viktiga för att minska energianvändningen i byggnader, och potentialen att energieffektivisera i samband med renovering är stor. Denna studie behandlar hur arbete med energifrågor genomförs i renovering av flerbostadshus byggda under miljonprogrammet i stadsdelen Östra Sätra i Gävle. Avhandlingens analytiska verktyg baseras på perspektiv utvecklade inom teknik och vetenskapsstudier (STS) och aktörsnätverksteori (ANT) samt urbana studier. I studien utvecklas och tillämpas verktyget energisammansättningar. Genom en symmetrisk ansats studeras energifrågors definition och innehåll i renoveringen genom att spåra kedjor av översättningar. Det empiriska underlaget är kvalitativa intervjuer, mål- och strategidokument, beslutsprotokoll och observationer. Avhandlingen visar att energiarbetets innehåll flätades samman med exempelvis kommunal planering och energipolitik, med bostadsbolagets befintliga arbetssätt för renoveringar och dess relationer till sina kunder, samt med lagen för allmännyttiga bostadsbolag. Studien identifierar också att spänningar uppstod i energiarbetet inom flera områden. Dessa rör hur de ekonomiska vinsterna och kostnaderna för energiarbete ska beräknas och fördelas, översättningar av energimål, var och hur energiarbete ska prioriteras i den bebyggda miljön, i vilken takt energiarbetet ska ske och hur de boende ska delta i energiarbete. Studien visar att energieffektiviserande åtgärder prioriterades i renoveringen så länge som de beräknades vara ekonomiskt affärsmässiga och en del av det allmännyttiga arbetet, men även hur förändringar var svåra att genomföra om de utmanade eller förändrade befintliga relationer och arbetssätt. Det gällde särskilt i relationen till de boende i området och till ekonomiska kostnader för renoveringen. / Transforming the energy used in apartment buildings have become increasingly important issues. This study examines how energy issues were designed in a refurbishment project for apartment buildings built during the “Million Programme” era in Sweden in the district of Östra Sätra in Gävle. The analytical approach and tools used are based on science and technology studies (STS), actor–network theory (ANT), and urban studies. Specifically, the study applies the concept of assemblages, which in this study are called energy assemblages. Energy issues are examined as they translated and negotiated in practice by actors and how they are incorporated into the refurbishment design. The empirical data are based on qualitative interviews, analyses of documents, and observations. The analyses demonstrate that work on energy issues was intertwined with the city’s work on planning and energy issues, the housing company’s working practices, as well as the laws governing public housing companies. The study also demonstrates that sometimes tensions arose in situations in which different energy assemblage processes collided. The study identifies several areas of tension. First, tensions arose in situations of diverse translations of energy goals. Second, in negotiations about calculations of the financial costs of energy transition. Third, tensions also arose when determining where energy transition should be located. Fourth, about resident participation in energy issues. Fifth, the energy transition timeframe. The study demonstrates that energy efficiency measures were prioritized in the refurbishment as long as they were treated as financially beneficial and did not challenge or change existing relationships, work practices, and customer relations.