”Nu är goda råd dyra”, heter det sedan gammalt i en svensk krissituation. I denna licentiatavhandling, vars rubrik kopplar till talesättet, behandlas svensk energirådgivnings utveckling och framtid. Forskning visar att i ett alltmer digitaliserat samhälle behöver energirådgivningen utvecklas för att bättre nå målgrupperna - hushåll, småföretag och organisationer. Digitala tjänster ger många möjligheter, men den viktiga personliga kontakten med energirådgivaren går inte att ersätta fullt ut. Med hjälp av fokusgrupper, intervjuer och samtal med energirådgivare, villaägare och enskilda experter har kunnat konstateras att den personligt genomförda rådgivningstjänsten är efterfrågad, angelägen och framgångsrik när byte av värmesystem, större ombyggnationer eller nybyggnationer är aktuellt. Att pröva idéer och lösningar, helst i hemmamiljön inför en ombyggnad, är uppskattad rådgivning. I samtalet, där inte enbart tekniska detaljer och lönsamhet diskuteras, kan alla i hushållet engageras. Energirådgivningen kan bli mer framgångsrik, men då krävs ett större kommunalt engagemang och en tydligare samverkan med andra statliga styrmedel. Hållbara råd kan alla få i Sverige idag och de goda råden är gratis! Med hjälp av dessa kan kanske kriser undvikas… / Att använda energin effektivare än vad som görs idag inom både industri, transporter och byggnader är en väg till ett mer hållbart samhälle. Den rika delen av världen har här ett speciellt ansvar. I Sverige har den kommunala energirådgivningen under närmare fyrtio år varit ett av statens styrmedel för att på olika sätt bistå lokala beslutsfattare att effektivisera energianvändningen, men också öka andelen förnybar energi i systemet. Denna licentiatavhandling har studerat energirådgivningen under tidsperioden, men också dokumenterat och analyserat rådgivningen ur ett samhällsperspektiv. Forskning visar att i ett alltmer digitaliserat samhälle behöver energirådgivningen utvecklas för att bättre nå målgrupperna - hushåll, småföretag och organisationer. Internet är idag den vanligaste sökvägen för de som önskar information kring energirelaterade frågor. Digitala tjänster ger många möjligheter, men den viktiga personliga kontakten med energirådgivare går inte att ersätta fullt ut. I studien har fokusgrupper, intervjuer och samtal med energirådgivare, villaägare och enskilda experter genomförts och analyserats. Resultat visar att den personligt genomförda rådgivningstjänsten är efterfrågad, angelägen och framgångsrik när byte av värmesystem, större ombyggnationer eller nybyggnationer är aktuellt. Studien visar också att personliga samtal med energirådgivare är värdefullt för att pröva idéer och lösningar som är hämtade från internet samt att hemmet är den lämpligaste platsen för framgångsrik rådgivning. I denna situation är rådgivarens sociala kompetens central. Kvinnors synpunkter och erfarenheter har ofta gått förlorade. Vidare har ett för stort fokus lagts på tekniska detaljer och lönsamhet, medan många beslut tas av miljöskäl eller sociala orsaker som upplevd ökad komfort. Energirådgivningen kan bli mer framgångsrik, men då krävs ett större kommunalt engagemang och en tydligare samverkan med andra statliga styrmedel. / Improving the efficiency of energy use across all the sectors – industrial, transport and households – is one of the many necessary approaches to be adopted to ensure sustainable development. The countries of the developing world have to play a key role in such a transition. In Sweden, for close to half a century now, the municipal energy-advising function has been a governmental instrument to support decision-makers in bringing about systemic changes to improve energy efficiency on the one hand and the share of renewable energy in the mix, on the other.  This licentiate thesis has its focus on this function over the said time-period. It has also documented and analysed the energy-advising function from a social perspective. The research shows that in an increasingly-digitalised society, energy-advising must be developed further to be able to reach and impact different categories of energy users – households, small and medium scale enterprises and organisations – more effectively. The Internet happens to be the first resort of most people seeking information on energy-related issues, these days. Digital services do offer a range of possibilities but cannot substitute for the much-needed personal contact, which is provided by the energy-advising function. In this thesis, focus groups, interviews and conversations with energy advisers, homeowners and experts have been availed of, and subsequently analysed. The results also show that personal energy advice is actually popular, indispensable and effective, where replacement of interior heating systems, refurbishment or new building constructions are concerned. This research also shows that interactions with energy advisers are useful to test and verify the suitability of ideas and solutions obtained from the Internet. Besides, the home in which these solutions may eventually be tried out, is the perfect place for having such conversations. In this context, the social skills of the energy adviser assume paramount importance. It has been noticed that the viewpoints and experiences of women in households have often been ignored.  Further, the focus on finding solutions has sometimes been narrowed down to the technical and economic aspects, while at other times, decisions have been based on environmental or social factors like maintenance of comfort levels. In order to make the energy advising function more effective and avail of what it has to offer for the journey towards greater sustainability, it needs to be given the importance it deserves by the municipalities and there is also a need of stronger interplay among the other governmental instruments. / Bo och leva energieffektivt. Kommunal energirådgivning som medspelare i människors vardag