I den här uppsatsen studerade vi förhållandet mellan enhetsarbetskostnaden och inflationen bland OECD-länderna. Den metod som vi använde var dels en regression av paneldata med fixed effects och dels en dynamisk modell där vi försökte urskilja det fördröjda förhållandet mellan våra intressevariabler. Förhållandet har länge debatterats och flera teorier har hävdat dess samband men empiriska studier har visat på dess motsats. Vi ville därför bidra till den tidigare forskningen genom att undersöka förhållandet mellan de båda variablerna med ett större antal länder än vad majoriteten av de tidigare studierna har undersökt, men också med mer modern data. Dessutom undersökte vi om förhållandet har försvagats över tid. För att göra detta delade vi upp våra data i två delar, en mellan 1995–2008 och en mellan 2009–2020. Den sista forskningsfrågan vi undersökte är att vi försökte se om förhållandet skiljer sig åt mellan USA och de EU-länder som är medlemmar i OECD. Uppsatsen är uppdelad i ett teoriavsnitt följt av den metod vi använder. Därefter följer ett avsnitt om resultat och analys. Till sist följer en kort sammanfattning. I uppsatsen finner vi stöd för att enhetsarbetskostnaderna har en betydande inverkan på inflationen och vice versa, vilket bekräftar Blanchards teori om att det finns en löne-prisspiral. Vi kan också se att den första eftersläpningen av inflationen har en signifikant inverkan endast när vi inte inkluderar våra kontrollvariabler. När vi vände på regressionen och studerade den första laggen av enhetsarbetskostnaderna ser vi att den har en svagt signifikant inverkan på inflationen, skild från noll. Vidare finner vi skillnader med avseende på uppdelningen i tiden. Våra resultat visar att effekten mellan våra variabler skiljer sig åt mellan 1995–2008 och 2009–2020. Vår tredje och sista forskningsfråga är om förhållandet skiljer sig åt mellan olika geografiska områden. Här fann vi att det finns en signifikant skillnad mellan USA och EU-länderna.