La thèse étudie la compétitivité-coûts et hors-coûts de la chine et ses impacts sur le reste du monde entre 1970 et 2012. Au début, la performance commerciale de la Chine s’appuyait sur la compétitivité-coûts. Depuis les années 1990, son avantage-coûts a diminué, surtout comparée à la Thaïlande et à l’Inde. Par ailleurs, son avantage hors-coûts, mesuré par le changement structurel, a été accompagné par une augmentation de la contribution des inputs importés à l’exportation.. Ceci indique premièrement que la dépendance chinoise vis-à-vis du reste du monde a augmenté et, deuxièmement, que l’exportation chinoise a entrainé plus d’exportation du reste du monde qu’auparavant. Parmi ces exportateurs, les pays asiatiques sont toujours les plus grand bénéficiaires de cette expansion des exportations chinoises. / This thesis studies the cost- and non-cost competitiveness of China and its impacts on the rest of the world between 1970 and 2012. At outset, Chinese commercial performance was gradually enhanced by its cost-competitiveness. Since 1990s, China has lost the cost advantage, especially compared with Thailand and India. Furthermore, Chinese non-cost advantage, based on structural change of export, has relied on the rise of imported inputs. It implies that firstly the dependence of Chinese exports on other countries has increased and, secondly, Chinese exports have progressively induced more exports of the rest of the world than before. Asian countries have been the largest beneficiaries of Chinese export expansion.

The thesis complexly assesses the role of Germany in present European Union and Eurozone, especially its influence and responsibility on the formation of the macroeconomic imbalances before the Eurozone crisis, as well as its resolution. The crisis is caused by a divergence in unit labour costs between member countries, and the thesis aims to evaluate the effect of applied austerity measures in the debtor countries on the adjustment of said unit labour costs divergence. It explores additional policy options available as well. Keywords Germany, Eurozone, European Union, crisis, balance of payments, unit labour cost Author's e-mail Thorrmartin@gmail.com Supervisor's e-mail dedek@fsv.cuni.cz

I den här uppsatsen studerade vi förhållandet mellan enhetsarbetskostnaden och inflationen bland OECD-länderna. Den metod som vi använde var dels en regression av paneldata med fixed effects och dels en dynamisk modell där vi försökte urskilja det fördröjda förhållandet mellan våra intressevariabler. Förhållandet har länge debatterats och flera teorier har hävdat dess samband men empiriska studier har visat på dess motsats. Vi ville därför bidra till den tidigare forskningen genom att undersöka förhållandet mellan de båda variablerna med ett större antal länder än vad majoriteten av de tidigare studierna har undersökt, men också med mer modern data. Dessutom undersökte vi om förhållandet har försvagats över tid. För att göra detta delade vi upp våra data i två delar, en mellan 1995–2008 och en mellan 2009–2020. Den sista forskningsfrågan vi undersökte är att vi försökte se om förhållandet skiljer sig åt mellan USA och de EU-länder som är medlemmar i OECD. Uppsatsen är uppdelad i ett teoriavsnitt följt av den metod vi använder. Därefter följer ett avsnitt om resultat och analys. Till sist följer en kort sammanfattning. I uppsatsen finner vi stöd för att enhetsarbetskostnaderna har en betydande inverkan på inflationen och vice versa, vilket bekräftar Blanchards teori om att det finns en löne-prisspiral. Vi kan också se att den första eftersläpningen av inflationen har en signifikant inverkan endast när vi inte inkluderar våra kontrollvariabler. När vi vände på regressionen och studerade den första laggen av enhetsarbetskostnaderna ser vi att den har en svagt signifikant inverkan på inflationen, skild från noll. Vidare finner vi skillnader med avseende på uppdelningen i tiden. Våra resultat visar att effekten mellan våra variabler skiljer sig åt mellan 1995–2008 och 2009–2020. Vår tredje och sista forskningsfråga är om förhållandet skiljer sig åt mellan olika geografiska områden. Här fann vi att det finns en signifikant skillnad mellan USA och EU-länderna.