Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av språkmaterialet Pilen. Vi vill också belysa Pilen-materialet ur perspektiv av tidigare forskning om läs- och skrivinlärning. Vår studie bygger på en enkätundersökning som vi gjorde bland 25 lärare som använder detta undervisningsmaterial samt en observation av ett lektionspass då materialet användes. De resultat vi fick från vår enkätundersökning var övervägande positiva vad gäller barnens motivation, självkänsla och möjligheter att reflektera över sin egen inlärning. Lärarna ansåg även att det gav stora möjligheter att inkludera barn i behov av särskilt stöd i vanlig klassundervisning. Nackdelarna med materialet är att det helst kräver en extra lärarinsats, men å andra sidan behöver elever i behov av särskilt stöd inte gå ifrån till specialundervisning. Lärarna har haft svårigheter med att installera datorprogrammen eller inga licenser, men det är tekniska orsaker, som inte kan kopplas till själva materialet.

I denna uppsats undersöks dislokationer hos en pojke på drygt tre år. Dislokationer omfattar konstruktioner som: I morgon, då kan hon nog vara med, din syster, vilket är ett exempel som innehåller både en initial och en final dislokation. Sådana konstruktioner har inte undersökts i svenska barns språk tidigare. Undersökningen är en fallstudie. Materialet består av nio timmar videoinspelningar av samtal inom familjen under gemensamma aktiviteter, i första hand leksituationer. Materialet har analyserats och excerperats med avseende på sekvenser som innehåller dislokationer, initiala och finala, samt tveksamma fall av båda. Dessa har redovisats uppdelade på de olika typer som har identifierats och samt på samtalssituation och samtalspartner. Nästan samtliga belägg utgörs av finala dislokationer. De initiala dislokationerna är endast tre, varav ett exempel är tveksamt. De olika typerna av finala dislokationer verkar fylla olika funktioner och behov i kommunikationen och vissa typer finns det anledning att anta uppkommer p g a barnets aktuella syntaktiska utvecklingsnivå.

No description available.

Sor Juana Inés de la Cruz es una de las figuras más importantes de la literatura hispana de la época virreinal. Nacida en México en 1648, entra al convento de San Jerónimo a los veinte años de edad donde permanece hasta el fin de sus días, en el año 1695. A principio de los años 1690, sor Juana entra en conflicto con ciertas autoridades de la iglesia, lo que resulta en su abandono de las letras. Siguiendo una propuesta de Carlos Vidales, el tutor de esta monografía, nos proponemos analizar la verosimilitud de la tesis que sostiene que al renunciar a las letras sor Juana burló al tribunal de la Inquisición. Basándonos principalmente en el libro de Octavio Paz Sor Juana Inés de la Cruz o Las Trampas de la Fe, uno de los más completos estudios de la vida de la monja, realizaremos este análisis, arguyendo en contra de la descripción del autor, quien sostiene que sor Juana fue vencida por sus inquisidores. Al mismo tiempo es justamente en este libro donde encontraremos fundamento para nuestra hipótesis.

No description available.

The aim of this study is to investigate Swedish people's attitudes to different accents of English. The focus is on Swedish female informants' attitudes to RP, non-standard English English, standard Irish English and non-standard Irish English. Furthermore, this study aims to give a wider perspective on how important experience of specific accents is, in order to have systematic attitudes to them. The results show that experience is very important. They also show that Swedish people have experience of the English language and some of its accents, although this experience is relatively limited. Above all, this study shows that Swedish people do have systematic attitudes to English accents, but not as systematic as native speakers of English have.

The aims of this paper were to contrast English usages of 'time' metaphors with Quranic Arabic realizations and their representations in three English Quranic translations. Three noted translations of the Quran were used, namely, those done by, Pickthall, Yusuf Ali and Asad ('Quran Search,' 2007). Using the cognitive theory of metaphor as a framework (Lakoff & Johnson, 1980), these translations were examined and contrasted, in order to distinguish the version that corresponded the most accurately with the conceptual metaphors found in both languages. If the examined conceptual metaphor was not realized in either language, changes to the meaning of the Quran were taken into consideration. Finally, historical, social and religious aspects were examined in order to determine the cause of certain conceptual metaphor realizations in both or one of the languages. Materials taken from Lakoff & Johnson (1980b), Lakoff (1994), Kövecses (2002), and Kövecses (2006) gave insight into the social-historical reasons behind the metaphor realizations in English while Quranic references and hadiths, or Prophetic narrations, were considered when examining the Quran. Two conceptual metaphors were tentatively concluded to be universal and two other metaphors were realized differently on the basis of differing cultural values. Culture in this context referred to the 'mental representations' of certain phenomena of a culture through the language (Kövecses, 2006, p.135). The translations done by Yusuf Ali and Pickthall were considered to be more literal and thus more accurate renderings of metaphors in the Quran, within the cognitive theory of metaphor framework, while Asad's translations were considered to be less accurate, containing, on the whole, more paraphrasing and individual interpretation. It was pointed out, however, that this is a sample study that cannot entirely represent the complete works of the authors mentioned. It was suggested that more studies need to be conducted in order to conclusively establish these findings.

No description available.

Huvudsyftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur svensklärare resonerar kring sina val av skönlitterära texter i litteraturundervisningen. Mitt undersökningsmaterial har utgjorts av 16 studentuppsatser där sammanlagt 66 svensklärare intervjuas. När lärarna redogör för vad som är av avgörande betydelse när de planerar vad som ska läsas i Svenska A och Svenska B hänvisar flera av lärarna till en kombination av ett antal olika faktorer. I de fall där endast en faktor med avgörande betydelse för valet nämns är detta skolans utbud. Samtidigt så kan vi förmoda att just den begränsningen finns med underförstådd hos dem som endast nämner andra faktorer såtillvida de inte har befogenhet att köpa in den litteratur som de önskar använda sig av. Majoriteten av lärarna är erfarenhetspedagogiskt orienterade snarare än kulturarvsorienterade i sin praxis och vid sidan av skolans utbud utgör ett hänsynstagande till elevernas erfarenhetsvärldar en särskilt angelägen aspekt för respondenterna. Det är viktigt, anser många lärare, att eleverna kan relatera till litteraturens innehåll, att läsningen kan leda till intressanta diskussioner och att den väcker fortsatt läslust. Undersökningsmaterialet vittnar om stora skillnader när det gäller lärares krav på vad eleverna ska läsa. Det tycks råda stor tolerans gentemot elever som inte är läsintresserade då lärarna förstår att ungdomar på 2000-talet väljer bort en tidskrävande aktivitet som läsning till förmån för diverse skärmbaserade aktiviteter. För att motivera till läsning är det vanligt att eleverna får vara med och påverka vad de ska läsa - oftast genom att välja en text från ett urval av texter. Dessa mindre stränga krav på vad eleverna ska läsa kan kopplas till att lärarna tolkar sitt uppdrag utifrån en ämnessyn som grundas i erfarenhetspedagogik snarare än kulturarvsförmedling vilket för med sig att man prioriterar att finna texter som eleverna lätt kan finna en ingång till snarare än att fokusera på att eleverna presenteras för en så representativ bild av litteraturhistorien som möjligt. Ett flertal studier av ungdomars läsvanor påvisar att en bok som utger sig för att vara en sann historia väcker starkt intresse hos denna läsarkategori och detta bekräftas i lärarintervjuerna. Merparten av lärarna ställer sig negativa till införandet av en litterär kanon i den svenska skolan med motiveringen att möjligheten att anpassa valet av litteratur som ett led att motivera de svagare eleverna därmed skulle begränsas och att det därför enbart skulle gynna de studiemotiverade eleverna. Ett annat skäl till att förhålla sig negativ till förslaget som framkommer i intervjuerna är att man befarar att en litterär kanon för skolan skulle domineras av västerländsk litteratur skriven av manliga författare och därmed ge en dåligt nyanserad bild av litteraturhistorien. Man kan dock via de uppsatser som inkluderar litteraturlistor över vad man läser i de intervjuade lärarnas klasser konstatera att såväl västerländsk litteratur som manliga författare i många skolor markant dominerar inom litteraturundervisningen redan utan en officiell litterär kanon. Särskilt svårt tycks det vara att skapa utrymme för litteratur från olika delar av världen. Nio av de 16 uppsatserna som ingår i min studie kommenterar den debatt som kom till stånd i samband med Cecilia Wikströms motion om införandet av en litterär kanon i skolan där många kritiska röster varnade för ett alltför strikt västerländskt perspektiv på litteraturhistorien. Den sammantagna bilden som framkommer i intervjuerna när det gäller läsning av icke västerländska författare är att stoffträngseln, som främst är ett resultat av det vidgade textbegreppet, hindrar många lärare från att inkludera texter av författare från olika delar av världen.

No description available.