Sammandrag Det här arbetet handlar om elevgrupper på tre olika nivåer och hur de nyttjar bisatser i sina texter. Två av grupperna har svenska som sitt andraspråk; en av dem går på grundläggande vuxenutbild-ning och den andra på den gymnasiala motsvarigheten. Den tredje gruppen utgörs av elever med svenska som förstaspråk, och dessa studerar på gymnasial vuxenutbildning. För att fastställa andraspråkselevernas möjligheter att utveckla en komplex syntax, undersöks först deras PT-nivå utifrån Processbarhetsteorin och därefter syntaktiskt samordning och underordning av bisatser. Därefter anläggs olika perspektiv på bisatsanvändning, såsom nivåer av underordning, bi-satsfrekvens och topikalisering av bisatser. Likheter och skillnader mellan de tre grupperna visas och mynnar ut i slutsatsen att studienivå är viktigare faktor för L2-tillägnande än förstaspråk. Resul-taten visar att de två gymnasiegrupperna har avsevärt fler gemensamma drag i sin bisatsanvändning än vad de två andraspråksgrupperna har. Detta tyder på andraspråkselevernas bisatsbruk utvecklas mycket under den grundläggande vuxenutbildningen.

No description available.

Uppsatsen behandlar om och på vilket sätt det faktum att franska talas i fler länder än Frankrike är uppmärksammat i kursplaner och textböcker i franska för gymnasiet. Jag har i detta sammanhang använt termen la francophonie för att beteckna franska talad utanför Frankrike, trots att Frankrike egentligen ingår i detta begrepp. Vad det gäller kursplaner kan jag konstatera att de är mycket vagt formulerade, men att det är tydligt att man vill att eleverna skall lära sig om de kulturer och länder i vilka franskan förekommer. Eftersom läroböcker kan ses som en form av konkretisering av kursmålen har jag studerat tolv av dem för att se hur la francophonie behandlas i dem. Jag studerade hur många texter i läroböckerna som behandlar la francophonie, men även på vilket sätt texterna är formulerade. Det visade sig att de flesta böckerna innehöll texter som direkt eller indirekt behandlar franskan som ett globalt fenomen. Det var också tydligt att de flesta texterna gick bortom nationella klichéer för att istället fokusera på individers erfarenheter, något som är nödvändigt eftersom nationella identiteter bara är sociala konstruktioner. Det framkom även att de äldre läroböckerna hade ett mer eurocentriskt perspektiv, medan de nyare lät personer från till exempel le Maghreb komma till tals direkt. Många texter behandlade även de problem och möjligheter som skapas av det faktum att fler och fler personer befinner sig mellan flera kulturer.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur nyorden nomofobi och räckviddsångest har etablerat sig i svenskt skriftspråk. De två teoretiska utgångspunkter som jag har utgått från är dels språkets utveckling i relation till samhällets utveckling, dels hur den språkliga utvecklingen ser ut i relation till användandet av detsamma. Som metod har jag använt mig av delar från korpuslingvistiken och därmed av olika korpusdatabaser, det vill säga stora datorbaserade textsamlingar, samt av programmet Wordsmith och, i väldigt begränsad omfattning, sökmotorn Google. För att få fram hur orden har etablerat sig har jag valt att undersöka etableringen utifrån när och var jag kan finna orden samt i vilken utsträckning skribenterna har valt att omnämna dem och vilka ord som är vanliga i samband med de valda orden. Jag har även undersökt om jag kan finna tendenser till vidareordbildning, synonymer, en vidare betydelser för respektive ord samt hur utvecklingen av användandet ser ut över tid. Utifrån mina resultat har jag kommit fram till att etableringen av de två orden visar på en del likheter men att de även skiljer sig åt på vissa punkter – däribland att räckviddsångest visar indikationer på att det har kommit längre i sin etablering.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Une langue est comme un être vivant. Elle porte les traces des avis, des sentiments, de la joie et des déceptions de nos ancêtres. En même temps elle reflète les toutes tous derniers modes de vie et la manière de penser et d’agir dans la vie quotidienne. Ce sont sa grammaire, ses mots, ses proverbes et ses citations qui en témoignent. Ses sons soulignés par l’intonation et la prosodie nous laissent presque deviner l’esprit de vitalité, de mélancolie ou d’élégance de la langue et de ces locuteurs. Mais est-ce qu’il est possible de trouver aussi les traces des événements historiques et sociaux dans l’évolution d’une langue? Cette question est centrale dans ce mémoire qui suit l’évolution du français à partir du latin parlé dans l’Antiquité et en comparaison avec celle d’autres langues notamment celle du suédois. / A language is like a living thing where our ancestor’s views, feelings of happiness and disappointment can still be divined. At the same time it conveys our way of thinking, feeling and acting in our modern every-day life. All is included in the grammar, the words, the proverbs and the quotes of a language. The sounds emphasized by the intonation and the prosody allow us almost to feel the spirit of vitality, blues or elegance of a language and its speakers. Is it also possible to find the traces of historical and social events in the evolution of a language ? This is the central question of this study that follows the evolution of the French language from the spoken latin of the antiquity and compares with the corresponding evolution of other languages especially the Swedish.

No description available.