Balanced Scorecard introducerades av Kaplan och Norton under 1990-talet och är idag en vanligt förekommande styrmodell världen över. Modellen bygger på fyra koncept (perspektiv) som i sin tur tillhandahåller ett antal mått. Syftet med styrkortet är, enligt den praktiska litteraturen, att skapa en balans mellan finansiella och icke-finansiella mått och på så vis få en bredare bild och ökad kontroll över företaget och dess verksamhet. Det finns ett flertal studier som behandlar fördelarna med Balanced Scorecard, men endast ett fåtal som beskriver nackdelarna, och vi är därför intresserade av att undersöka vilka problem och motgångar som kan upplevas i samband med implementering samt användningen av modellen.Den empiriska grunden för denna studie är hämtad från dialogen med två kompetenta nyckelpersoner som arbetade med Balanced Scorecard i KappAhl och PTC. Diskussioner med dessa personer har skapat information som lett fram till studiens resultat. Vi vill genom beskrivningar och analyser av dessa erfarenheter försöka skapa förståelse för orsakerna till varför ledningarna i de två företagen valde att frångå styrning med Balanced Scorecard. Vi kommer även att behandla problematiken som konceptet innebär. Det empiriska materialet kommer att analyseras utifrån ett abduktivt angreppssätt och är i form av en kvalitativ studie.Litteraturgenomgången i denna studie kan delas in i två delar, den första delen är baserad på praktisk litteratur och forskning kring Balanced Scorecard och den andra delen har sin grund i sociologiska teorier. I denna studie kommer vi betrakta Balanced Scorecard som ett system och litteraturgenomgången behandlar därför även relationen mellan individen och systemet. Då individer ställs inför osäkerhet och hot handlar de efter sina egna intressen, vilket kan resultera i att organisationen blir lidande. Det empiriska resultatet i studien avslöjade att KappAhl och PTC inte använde Balanced Scorecard som ett kontrollsystem och resultaten av undersökningen visar på ett par nyckelfaktorer som anger varför de två företagen misslyckades med implementeringen och användningen av styrkortet.Genom analyser av litteraturgenomgången och de sociologiska teorierna har vi kommit fram till att Balanced Scorecard innehåller strukturella och funktionella problem. Vidare har vi också identifierat tre huvudsakliga och gemensamma problem hos de båda företagen i deras arbete med Balanced Scorecard. Det första problemet är att styrkorten innehöll ett för stort antal mått vilket i sin tur ledde till det andra problemet, nämligen att mätdata saknades för vissa av måtten. Det tredje problemet är att det finansiella konceptet favoriserades som ett resultat av att de finansiella måtten var enklast att formulera och mäta. / Program: Civilekonomprogrammet