This bachelor paper has had as a purpose to look at the Swedish integration program and more specifically see the perspective of this program through the eyes of women that are born outside of the European borders. To bring this paper to a more academic angle we explored the trajectory of sensemaking and Bourdieu’s capital to establish a past tense perspective. One of the most important things that we establish was that the language is the key for integration to a society, regardless if it is about cultural, a person’s chances on the job market or the social relationships. Results also show that the contact with the Swedish integration program case worker was inadequate. Regular contact between the case workers and the immigrants is important, and a better way of making people integrate is to lay more recourses on internship, both for speaking the domestic language in a natural environment and to learn about how the Swedish job systems works.

Etableringen på den svenska arbetsmarknaden för nyanlända har genom åren varit problematisk, främst för nyanlända kvinnor. För denna grupp har det tagit särskilt lång tid innan de kunnat förvärvsarbeta. Tidigare studier har redovisat att det kan bero på en sämre form av integrering i det svenska samhället, eftersom kommunerna hade det fullständiga ansvaret för detta. För tio år sedan fick Arbetsförmedlingen uppdraget att ansvara för de nyanländas etablering med mer fokus på arbetsmarknaden. Under senare tid har det visat sig att i de etableringsinsatser som myndigheten erbjuder, råder det en skillnad i könsfördelningen mellan dem. Syftet med denna studie är att undersöka och förstå de strukturella orsakerna som påverkar nyanländas kvinnors väg till etablering på den svenska arbetsmarknaden genom deras deltagande på etableringsprogrammet. I studien finner vi att det finns flera olika strukturella bidragande faktorer som påverkar de nyanlända inom etableringsprogrammet. Dessa omfattar den svenska välfärdsmodellen, arbetsmarknaden, Arbetsförmedlingens ledning samt arbetsförmedlarna. Det visar att mekanismer skapas av arbetsförmedlare på grund av olika förutsättningar som gör att de måste anpassa sitt arbete. Dessa förutsättningar handlar bland annat om hög arbetsbelastning, tryck från ledningen och resursbrist. Mekanismerna påverkar nyanlända kvinnor på det sätt att deras intressen och behov undermineras samt att deras deltagande i vissa insatser inte särskilt hjälper deras inträde på arbetsmarknaden.