Studiens syfte är att undersöka de argument som utvecklas i elevers matematiska resonemang vid lösandet av en problemlösningsuppgift i årskurs 1. För att undersöka detta har en undersökning av kvalitativ ansats med observation som metod genomförts på en grundskola i Mellansverige. Enligt tidigare forskning finns fyra typer av argument i ett matematiskt resonemang som alla bygger på varandra i en viss ordning och hänger ihop som en kedja. Resultatet av denna studie visar att argumenten inte bygger på varandra i en viss ordning utan kommer utifrån vad tidigare elev har sagt. Bland annat återfinns ett identifierande argument i mitten av ett resonemang och inte i början så som tidigare forskning påstår. Resultatet visar även att eleverna är multimodala vid lösandet av problemet och använder sig av gester, kroppsspråk och symboler för att förstärka eller visa sina argument i resonemanget. Studien har även kommit fram till att valet av uppgift vid problemlösning är av stor vikt då symbolerna som är tänkta att underlätta problemet för eleverna kan göra så att eleverna tolkar uppgiften på ett annat sätt och på så sätt avviker från problemets kärna. / <p>Matematik</p>