<p><p>Under senaste decenniet har vi i Sverige kunnat följa det ena arenabygget efter det andra. Dessa har motiverats med att sporten kräver modernare arenor för att utvecklas positivt och vara konkurrenskraftig både nationellt och internationellt. Dessutom motiveras om- och nybyggnationerna med att evenemangen rent ekonomiskt måste ges möjlighet att säkra sina omkostnader, samt att öka det ekonomiska bidraget till ägarna av arenan. För att möta alla ingående kravspecifikationer som ställs för att få ekonomi i byggnationen, ser man lösningar som kombinerar arenan rent sportsligt med andra faciliteter. För att täcka kostnaderna som dessa arenor för med sig ställer det i sin tur krav på att man fyller dessa med evenemang som lockar publik. Hur arenan är betingad för att möjliggöra sportutövande och hur detta kombineras i utformningen av infrastruktur för att stödja olika evenemang är det som denna uppsats fokuserar på. Vi har även studerat hur arenan interagerar med planering och genomförande av önskat evenemangsutbud för att infria marknadsföringen av arenan som multiarena.</p><p>För att ge läsaren en bakgrund och förståelse för vår valda arbetsprocess inleder vi med att allmänt beskriva de metoder som finns att tillgå när man arbetar med en vetenskaplig uppsats. Därefter kommer vi ur olika perspektiv diskutera för och nackdelar med valet av vårt tillvägagångssätt, som baseras på ett hermeneutiskt perspektiv och kvalitativ metod via intervjuer.</p><p>Längre fram i uppsatsen kommer en beskrivning av vad den vetenskapliga positionen är idag avseende upplevelseekonomi, evenemangs- och arenautveckling. Det vill säga vad som är belagt genom tidigare forskning och vad det är som vi genom vår inledande problemformulering ämnar studera. För att koppla tidigare resultat med hur verkligheten gestaltar sig nu har vi avgränsat oss till intervjuer av representanter med ansvar för driften på tre arenor i Gävle regionen. De valda arenorna, Göransson Arena, Läkerol Arena samt Projekt Strömvallen har viss spridning i utvecklingsståndpunkt. De har även olika förutsättningar länkade till ägarförhållanden, sportens popularitet och ekonomiska förutsättningar men verkar inom samma marknadssegment och geografiska område.</p><p>Efter en jämförelse mellan vad som anses optimalt ur ett teoretiskt perspektiv och hur verkligheten ”de facto” gestaltar sig kan vi konstatera att det sportsliga inslaget fortfarande är nummer ett i evenemangsutbudet, men att de ekonomiska påverkansfaktorerna håller på att bana väg för en större evenemangsbredd och merutnyttjande av arenan över tiden. Arenan är först och främst till för sport och om det inte stör sporten allt för mycket kan den användas till annat. Ett tankesätt som verkar ha funnits med vid utformningen av den nya arenan. Läggs all fakta och intryck ihop, som blivit synliga under arbetes gång kan man se att evenemangsutbudet och arenans utformning är faktorer som är beroende av varandra. Till det kommer att organisationen måste fokusera på att få rätt kompetens och genomarbetade strategier för främst evenemangsutveckling men även för arenan som sådan.</p><p>Genom att utveckla nätverk eller knyta till sig samarbetspartners med andra företag, föreningar och/eller individer inom näringsliv och samhälle, ser vi att kostnader skulle kunna hållas nere och att båda/alla parters behov skulle omhändertas på sikt. För att på så sätt skapa konkurrensfördelar och/eller mervärde för alla inblandade i deras respektive verksamheter, vilket gör det intressant att delta. Är målet att vara en multiarena är detta ett måste för att överleva och inte direkt eller indirekt bli en ekonomisk belastning för kommunen.</p></p>

Under senaste decenniet har vi i Sverige kunnat följa det ena arenabygget efter det andra. Dessa har motiverats med att sporten kräver modernare arenor för att utvecklas positivt och vara konkurrenskraftig både nationellt och internationellt. Dessutom motiveras om- och nybyggnationerna med att evenemangen rent ekonomiskt måste ges möjlighet att säkra sina omkostnader, samt att öka det ekonomiska bidraget till ägarna av arenan. För att möta alla ingående kravspecifikationer som ställs för att få ekonomi i byggnationen, ser man lösningar som kombinerar arenan rent sportsligt med andra faciliteter. För att täcka kostnaderna som dessa arenor för med sig ställer det i sin tur krav på att man fyller dessa med evenemang som lockar publik. Hur arenan är betingad för att möjliggöra sportutövande och hur detta kombineras i utformningen av infrastruktur för att stödja olika evenemang är det som denna uppsats fokuserar på. Vi har även studerat hur arenan interagerar med planering och genomförande av önskat evenemangsutbud för att infria marknadsföringen av arenan som multiarena. För att ge läsaren en bakgrund och förståelse för vår valda arbetsprocess inleder vi med att allmänt beskriva de metoder som finns att tillgå när man arbetar med en vetenskaplig uppsats. Därefter kommer vi ur olika perspektiv diskutera för och nackdelar med valet av vårt tillvägagångssätt, som baseras på ett hermeneutiskt perspektiv och kvalitativ metod via intervjuer. Längre fram i uppsatsen kommer en beskrivning av vad den vetenskapliga positionen är idag avseende upplevelseekonomi, evenemangs- och arenautveckling. Det vill säga vad som är belagt genom tidigare forskning och vad det är som vi genom vår inledande problemformulering ämnar studera. För att koppla tidigare resultat med hur verkligheten gestaltar sig nu har vi avgränsat oss till intervjuer av representanter med ansvar för driften på tre arenor i Gävle regionen. De valda arenorna, Göransson Arena, Läkerol Arena samt Projekt Strömvallen har viss spridning i utvecklingsståndpunkt. De har även olika förutsättningar länkade till ägarförhållanden, sportens popularitet och ekonomiska förutsättningar men verkar inom samma marknadssegment och geografiska område. Efter en jämförelse mellan vad som anses optimalt ur ett teoretiskt perspektiv och hur verkligheten ”de facto” gestaltar sig kan vi konstatera att det sportsliga inslaget fortfarande är nummer ett i evenemangsutbudet, men att de ekonomiska påverkansfaktorerna håller på att bana väg för en större evenemangsbredd och merutnyttjande av arenan över tiden. Arenan är först och främst till för sport och om det inte stör sporten allt för mycket kan den användas till annat. Ett tankesätt som verkar ha funnits med vid utformningen av den nya arenan. Läggs all fakta och intryck ihop, som blivit synliga under arbetes gång kan man se att evenemangsutbudet och arenans utformning är faktorer som är beroende av varandra. Till det kommer att organisationen måste fokusera på att få rätt kompetens och genomarbetade strategier för främst evenemangsutveckling men även för arenan som sådan. Genom att utveckla nätverk eller knyta till sig samarbetspartners med andra företag, föreningar och/eller individer inom näringsliv och samhälle, ser vi att kostnader skulle kunna hållas nere och att båda/alla parters behov skulle omhändertas på sikt. För att på så sätt skapa konkurrensfördelar och/eller mervärde för alla inblandade i deras respektive verksamheter, vilket gör det intressant att delta. Är målet att vara en multiarena är detta ett måste för att överleva och inte direkt eller indirekt bli en ekonomisk belastning för kommunen.