Syftet med denna studie har varit att undersöka hur museipedagoger på Evolutionsmuseet i Uppsala könar utställningar i samband med visningar för barn. Jag har även undersökt på vilket sätt de könar dinosaurierna och djuren. Detta har dokumenterats med hjälp av anteckningar och ljudinspelningar, som sedan har bearbetats och gått igenom. De metoder som använts har varit observationer med utgångspunkt inom queerteori och sociokulturellt perspektiv. Observationerna visade att museipedagogerna hade goda kunskaper om genus och könade inte föremålen på utställningen någon gång. Med detta arbete vill jag ge en bild av hur museipedagogers arbete med barn kan te sig, samt få upp andras ögon för hur givande och lärande det är att gå på museum tillsammans med en barngrupp. / Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs vid Uppsala Universitet

Denna rapport är en del i ett självständigt arbete där en pedagogisk produkt utformats för Evolutionsmuseet i Uppsala och är även en del i projektet ”Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs vid Uppsala universitet”. Produkten kommer att ingå i Evolutionsmuseets utställning Svensk fauna och behandlar skalbaggar som nedbrytare på markytan i naturen. Produkten består av ett informationsblad skrivet som en berättelse och ett tittskåp. För att undersöka behovet av samt utvärdera vår produkt har vi använt oss av semi-strukturerad intervju och deltagande observation som metod. Vi har inte funnit någon liknande produkt under vår omvärldsanalys vilket tyder på att området är outforskat. Utifrån omvärldsanalysen anser vi att vår produkt tillför nytt material till Evolutionsmuseet som även teoretiskt kan anammas av andra museer. / Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs vid Uppsala universitet.

In times when many natural history museums experience financial cuts, it is important to show why museums matter, what they can offer, and what they mean for both the public and the scientific society. The collections are the heart of the museum and they need to be well-managed in order to attract visitors (both researchers and public). Curation of collections is an essential part of the museum operation but it may be affected by understaffing and/or lack of physical space. If collections in need of curation (especially old collections) are left unattended, they may lose their scientific value.     This project was done in order to show the importance of curation and its possibility to increase the value of a collection. The aim of this project was to show that a thoroughly explored and well curated collection becomes more accessible and interesting for internal and external sources and thereby the scientific and public value increases. This was conducted as a case-study of the collection of subfossil lemurs at the Museum of Evolution, Uppsala University. The collection was catalogued, its historical background was studied, and the old collection description was reviewed. The collection catalogue produced (Appendix D) has increased the availability and scientific value as it is now easier to get an overview of the collection, the catalogue include updated anatomical and taxonomical specimen descriptions, it is possible to administer loans on collection specimens, and the catalogue data can be published in accessible databases. The historical background (Appendices A and B) has shown that the collection has connections to other Swedish museum collections in Stockholm, Gothenburg, Malmö, and Lund. It is possible to use the information in the historical background in an eventual exhibition. This has increased the public value. However, it is possible to further increase both the availability and the value of the collection and some suggestions are given. / Denna uppsats handlar om kurering, alltså om omhändertagande av samlingar som finns på museer. Det finns många olika typer av museer, t.ex. naturvetenskapliga museer, historiska museer, konstmuseer, friluftsmuseer och hembygdsmuseer. Detta arbete är främst inriktat mot naturvetenskapliga museer med paleontologiska samlingar och varför det är viktigt att de finns och varför de ska tas om hand. Vidare visas hur en samling kan bli mer lätttillgänglig och hur dess värde kan höjas genom att noggrant kureras, katalogiseras och utvärderas.     Projektet utfördes som en fallstudie av den samling av subfossila lemurer som finns på  Evolutiosmuseet i Uppsala. I den sammanställning som gjordes av samlingens historiska bakgrund framkom det att folkskoleläraren Bertil Ljungqvist samlat in materialet under en expedition till Madagaskar mellan åren 1926 och 1930. På denna expedition samlades även zoologisk, botaniskt och kulturella föremål in. Dessa föremål finns idag utspridda på olika museer i Uppsala, Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund. Det historiska bakgrund som sammanställdes i detta projekt kan användas av dessa museer om materialet ska ställas ut. Alla förmål i samlingen av subfossila lemur har fått uppdaterade beskrivningar i den nyskapade katalogen. Katalogen gör det möjligt att på ett enkelt sätt få en överblick av samlingen, det är nu även möjligt att låna föremål och samlingen är ett steg närmare att publiseras i en databas. I och med detta projekt har samlingen blivit mer tillgänglig, den är lättare att använda i olika sammanhang och därmed kan även sägas att värdet av samlingen har ökat. Dock finns det stora möjligheter att ytterliggare öka både värdet och tillgängligheten.