In times when many natural history museums experience financial cuts, it is important to show why museums matter, what they can offer, and what they mean for both the public and the scientific society. The collections are the heart of the museum and they need to be well-managed in order to attract visitors (both researchers and public). Curation of collections is an essential part of the museum operation but it may be affected by understaffing and/or lack of physical space. If collections in need of curation (especially old collections) are left unattended, they may lose their scientific value.     This project was done in order to show the importance of curation and its possibility to increase the value of a collection. The aim of this project was to show that a thoroughly explored and well curated collection becomes more accessible and interesting for internal and external sources and thereby the scientific and public value increases. This was conducted as a case-study of the collection of subfossil lemurs at the Museum of Evolution, Uppsala University. The collection was catalogued, its historical background was studied, and the old collection description was reviewed. The collection catalogue produced (Appendix D) has increased the availability and scientific value as it is now easier to get an overview of the collection, the catalogue include updated anatomical and taxonomical specimen descriptions, it is possible to administer loans on collection specimens, and the catalogue data can be published in accessible databases. The historical background (Appendices A and B) has shown that the collection has connections to other Swedish museum collections in Stockholm, Gothenburg, Malmö, and Lund. It is possible to use the information in the historical background in an eventual exhibition. This has increased the public value. However, it is possible to further increase both the availability and the value of the collection and some suggestions are given. / Denna uppsats handlar om kurering, alltså om omhändertagande av samlingar som finns på museer. Det finns många olika typer av museer, t.ex. naturvetenskapliga museer, historiska museer, konstmuseer, friluftsmuseer och hembygdsmuseer. Detta arbete är främst inriktat mot naturvetenskapliga museer med paleontologiska samlingar och varför det är viktigt att de finns och varför de ska tas om hand. Vidare visas hur en samling kan bli mer lätttillgänglig och hur dess värde kan höjas genom att noggrant kureras, katalogiseras och utvärderas.     Projektet utfördes som en fallstudie av den samling av subfossila lemurer som finns på  Evolutiosmuseet i Uppsala. I den sammanställning som gjordes av samlingens historiska bakgrund framkom det att folkskoleläraren Bertil Ljungqvist samlat in materialet under en expedition till Madagaskar mellan åren 1926 och 1930. På denna expedition samlades även zoologisk, botaniskt och kulturella föremål in. Dessa föremål finns idag utspridda på olika museer i Uppsala, Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund. Det historiska bakgrund som sammanställdes i detta projekt kan användas av dessa museer om materialet ska ställas ut. Alla förmål i samlingen av subfossila lemur har fått uppdaterade beskrivningar i den nyskapade katalogen. Katalogen gör det möjligt att på ett enkelt sätt få en överblick av samlingen, det är nu även möjligt att låna föremål och samlingen är ett steg närmare att publiseras i en databas. I och med detta projekt har samlingen blivit mer tillgänglig, den är lättare att använda i olika sammanhang och därmed kan även sägas att värdet av samlingen har ökat. Dock finns det stora möjligheter att ytterliggare öka både värdet och tillgängligheten.

Instagram offers many opportunities for people to present themselves, but there is a lot we don’t know about when it comes to the choices people make when they create and share content. In this thesis we look at self-presentation and how it is being constructed on Instagram to provide an increased understanding of how individuals use social media as a tool for self-presentation. We have used qualitative interviews to collect data and a thematic method for analyzing the material. Based on our results, we conclude that users present themselves on Instagram in a variety of ways and in very complicated ways, where in many cases additional platforms and services are used. The rationale behind this behavior is, among other things, that you take cultural and technical filters into consideration, and that you do not see items as something individual, but parts of a larger whole. Another thing that emerged from the study was that curation is an essential part of creating one’s self-presentation.

The National Library of Sweden uses optical character recognition software to digitize their collections of historical newspapers. The purpose of such software is first to automatically segment text and images from scanned newspaper pages, and second to read the contents of the identified text regions. While the raw text is often digitized successfully, important contextual information regarding whether the text constitutes for example a header, a section title or the body text of an article is not captured. These characteristics are easy for a human to distinguish, yet they remain difficult for a machine to recognize. The main purpose of this thesis is to investigate how well section titles in the newspaper Svenska Dagbladet can be classified by using so called image embeddings as features. A secondary aim is to examine whether section titles become harder to classify in older newspaper data. Lastly, we explore if manual annotation work can be reduced using the predictions of a semi-supervised classifier to help in the labeling process.  Results indicate the use of image embeddings help quite substantially in classifying section titles. Datasets from three different time periods: 1990-1997, 2004-2013, and 2017 and onwards were sampled and annotated. The best performing model (Xgboost) achieved macro F1 scores of 0.886, 0.936 and 0.980 for the respective time periods. The results also showed classification became more difficult on older newspapers. Furthermore, a semi-supervised classifier managed an average precision of 83% with only single section title examples, showing promise as way to speed up manual annotation of data.

“Temporary urbanism” is a concept that can go by a number of different names and can take different forms. This means that the concept has a dynamic and experimental character, it can represent different types of uses and needs of different target groups and users. The concept originates from New York, during the 20th-century, and usually involves an urban planning strategy that promotes social sustainability by reducing the car use in cities and instead shift the focus to the citizens. Temporary urbanism can therefore act as a catalyst to change the norm and meaning of urban spaces, and who they are for. In the Swedish context, information about the concept is not available to everyone, as it is limited to existing within urban planning and is therefore primarily aimed at top-down initiated projects. If temporary urbanism is to be represented in the right way, as a flexible and versatile tool, more target groups need to be able to use the concept, in order to create their own initiatives in urban spaces. If the public space, evaluated as a resource, is not used all year round in different ways and by a variation of target groups, it would become what we call wasted space. Hence, citizens must be given access to proper tools in order to influence the development of the urban spaces and what they contain. Throughout the bachelor's thesis, desk studies have been used, supplemented with interviews and an example of the trendy concept of “summer streets”. All this to understand how temporary urbanism commonly is expressed in Sweden and what potential development the concept has in the utilization in Swedish context. This thesis has resulted in a design proposal for a handbook. The handbook summarizes and analyzes the concept of temporary urbanism and its use in the Swedish context. It also showcases international examples of how the concept could be expressed broadly and diversified to inspire. The handbook results in an understanding of how awareness can increase, create an understanding of the concept, and promote citizen participation in the design of public spaces. It clarifies the concept of temporary urbanism and makes it accessible for all, so that more people can use the strategies it includes to curate urban spaces. / “Temporär urbanism” är ett begrepp som kan gå under en rad olika benämningar och kan ta olika skepnader. Det innebär att konceptet har en dynamisk och experimentell karaktär, det kan representera olika typer av användningar samt olika målgruppers och användares behov. Konceptet har sitt ursprung i New York, under 1900-talet, och innebär oftast en stadsplaneringsstrategi som främjar social hållbarhet genom att minska bilismens starka fäste i staden för att istället skifta fokuset till medborgarna. Temporär urbanism kan därför fungera som katalysator för att förändra normen för vad urbana rum innebär och vilka de är till för. I svensk kontext är informationen om detta koncept inte tillgängligt för alla, då den begränsas till att vara ett begrepp inom stadsplaneringen och riktar sig därför främst till top-down initierade projekt. Om temporär urbanism ska representeras på rätt sätt, som ett flexibelt och mångsidigt verktyg, behöver fler målgrupper kunna använda sig av konceptet för att ta egna initiativ i urbana rum. Om stadsrummet, sedd som resurs, inte utnyttjas året om på olika sätt och av varierande målgrupper, skulle det bli vad vi kallar ett outnyttjat utrymme. Därav måste medborgare ges tillgång till goda verktyg för att få påverka utvecklingen av stadsrummen och vad de innehåller. Genom uppsatsen har skrivbordsstudier använts, kompletterat med intervjuer och ett typexempel av det trendiga konceptet “sommargator”, även kallat “sommargågator”. Detta för att förstå hur temporär urbanism oftast uttrycker sig i Sverige och därmed vad konceptet har för utvecklingspotential i tillämpningen i den svenska kontexten.  Denna uppsats har mynnat ut i ett designförslag av en handbok. Handboken sammanfattar och analyserar konceptet temporär urbanism och dess användning i svensk kontext. Den tar även upp internationella exempel på hur konceptet skulle kunna uttryckas för att inspirera och visa på bredd och mångfald. Handboken resulterar i att förstå hur medvetenheten kan öka, skapa förståelse för konceptet, främja medborgarnas deltagande i utformningen av stadens offentliga rum. Den tillgängliggör och tydliggör konceptet för temporär urbanism för att fler ska kunna använda sig av strategierna som det innefattar, för att kurera urbana rum.