An efficient handling process of aggregates and excavated soil and rock will be of increasing importance in expanding urban regions. The construction of residences, infrastructure and commercial areas generate significant amounts of soil and rock that can be re-used more efficiently as construction material, minimizing transportation and environmental impact. A key element is the implementation of central intermediate storage sites for re-use purposes and cooperation between several construction projects in a region. The evaluation of storage capacities and optimal site locations is in turn dependent on comprehensive knowledge about what quantities of aggregates and excavated soil and rock that will be generated and utilized in the region. The calculation model presented in this thesis provides a way of estimating the amount of excavated soil and rock generated during the construction of new residential areas at an initial stage of the planning process. The excavated volume is expressed as a function of the number of residents and the number of floors in the buildings of the planned area, allowing for an early estimation that may effectively influence the logistical planning of the mass handling process. The simplified calculation model applied to a case study of the existing residential area Annedal in Stockholm produces an estimated amount of 577 500 ton excavated soil and rock, approximately 3.8 % lower than the reference value of 600 000 ton. Regional storage sites are advantageous as different construction projects generate and utilize different types of soil, rock and aggregates, resulting in a higher possible re-use share than in individual projects. When regarding the energy usage in transportation, it is shown that intermediate storage sites located within 10 km of the construction site may allow for more than 15 % energy reduction if re-using 25 % of the excavated amount of soil and rock. A distance of 5 km may yield more than 20 % reduction of transportation energy for the same share of re-use.

Syfte: Återanvändningen av schaktmassor inom anläggningsbranschen är i dagsläget begränsad. Bland annat på grund av otydliga regelverk samt låga kostnader och hög tillgänglighet av jungfruliga material. Trots att schaktmassor har en hög potential att återanvändas finns det andra alternativ för överskottsmassor som uppstår i ett projekt som är mer fördelaktiga för entreprenörer. Svårigheterna kring återanvändning av schaktmassor är det som skall undersökas och målet med rapporten är följaktligen att undersöka möjligheterna att främja återanvändning av schaktmassor inom anläggningsbranschen. Målet kommer att besvaras med hjälp av två frågeställningar: (1) Hur kan återanvändningen av schaktmassor främjas inom anläggningsbranschen? (2) Hur kan en återanvändningsterminal öka återanvändningen av schaktmassor? Metod: Metoderna som valts för att samla empiri till studien är litteraturstudie, dokumentanalys och intervjuer. Litteraturstudien och dokumentanalysen skapade en kunskapsuppbyggnad inom ämnet som bland annat låg till grund för utformningen av intervjuerna. Intervjuerna har genomförts tillsammans med tio respondenter från åtta olika företag inom anläggningsbranschen. Resultat: De regelverk och lagar som finns kring hanteringen av schaktmassor ses som det största hindret för återanvändningsmöjligheterna. Svårigheterna att få ekonomisk vinst i återanvändningsprocessen samt långa transporter är också bidragande orsaker. Även de geotekniska egenskaperna på schaktmassornas kan vara problematiskt, dels för att massorna skall klassificeras enligt sin byggbarhet samt att de skall vara jämförbara med jungfruligt material. Konsekvenser: Slutsatserna som dragits utifrån studien är att det krävs ett ökat samarbete inom branschen för att återanvändningen av schaktmassor skall främjas. Tydligare kommunikation behövs samt att planering kring masshanteringen bör ske i ett tidigare skeden i projekten. De regelverk och riktlinjer som finns idag behöver omarbetas för att bli tydligare och möjliggöra för ökad återanvändning. En återanvändningsterminal av storskalig verksamhet som placeras centralt skulle bidra till att återanvändningen av schaktmassor ökar vilket minskar miljöpåverkan och gynnar branschen. Begränsningar: Studien är begränsad och utförd inom Jönköpings län och intervjurespondenterna är valda utefter de verksamheter som verkar inom länet. Arbetets generaliserbarhet begränsar sig till Sverige eftersom att regelverk och tillvägagångssätt gällande hantering av schaktmassor ser olika ut i andra länder. Nyckelord: Utgrävd mark, återanvändning av schaktmassor, återanvändningsterminal, återanvändning av bergmaterial.