Ergospirometri används bland annat för att påvisa ansträngningsutlöst bronk- obstruktion. Tillståndet kännetecknas av ett fall i den forcerade exspiratoriska volymen på en sekund (FEV1) efter kraftig fysisk ansträngning. Den maximala sänkningen av FEV1 efter ansträngning anges i procent av FEV1 före ansträng- ning. FEV1 och vitalkapaciteten (VC) bestäms före och efter ansträngning med enkel spirometri. Själva provokationstestet utförs genom maximal belastning på ergometercykel. Före cyklingen utförs den enkla spirometrin med konventionellt munstycke och näsklämma. Vid provokationstestet används en tätslutande silikonmask av Hans-Rudolph serien 7450 vilken är avsedd för ergospirometri. Efter cyklingen får patienten behålla ergospirometrimasken på för att utföra mätningarna av VC och FEV1 i vila. Syftet med studien var att undersöka om det finns en skillnad i VC och FEV1 vid enkel spirometri utförd med ergospirometri- mask jämfört med enkel spirometri utförd med konventionellt munstycke och näsklämma. Alla mätningar utfördes i vila. Resultatet från Student's t-test påvisade statistisk signifikant skillnad för FEV1. Majoriteten av deltagarna uppvisade högre värden på FEV1 med ergospirometrimasken. För VC påvisades ingen statistisk signifikant skillnad. Därmed föreligger det en stor överens- stämmelse mellan munstycke och ergospirometrimask i mätningar av VC enligt Bland Altman Plot. Resultatet har visat att det föreligger skillnader mellan konventionellt munstycke och ergospirometrimask som kan vara av klinisk relevans. Det innebär att konventionellt munstycket och ergospirometrimask bör inte användas omväxlande vid provokationstestet. Vidare studier behövs göras för att kunna dra ytterligare slutsatser om huruvida andningsutrustningarna kan användas omväxlande. Ett fall i FEV1 efter ansträngningsprovokationen kan antingen bero på ansträngningsutlöstobstruktion eller att mätningarna som utförs före och efter belastningen är inte tillräckligt jämförbara.