Denna uppsats behandlar översättningsproblematik vad gäller att finna svenska motsvarigheter till spanska nominalfraser, i förhållande till syntax och betydelse. Undersökningens textliga underlag utgörs av Mario Vargas Llosas essä La civilización del espectáculo (2012). Med utgångspunkt från Ingmar Söhrmans kontrastiva språkvetenskapliga analysmodell och några av Werner Kollers ekvivalenser görs tre olika översättningar av några avsnitt ur essän. Syftet är att se vad som sker med syntax och betydelse i de olika översättningarna. Refererande uttryck och element i texten lyfts fram för att se deras funktion i översättningarnas syntaktiska strukturer. Resultatet visar att texten blir obegriplig om källtextens syntax behålls helt, men att det är möjligt att hålla sig förhållandevis nära denna och ändå uppnå en begriplig text. Nominalfraserna förvandlas inte sällan till andra frastyper. Generellt skiljer sig inte betydelsen åt i översättningarna, i de avsnitt som analyserats. Om större förändringar görs i syntaxen kan de refererande elementens plats i syntaxen förändras eller helt försvinna i översättningen.