Vår kropp är utrustad med alarmsystem som hindrar människan från skada, rädslan får oss uppmärksammad på faran och agerar därefter. Poliser befinner sig många gånger i utsatta situationer som kan bidra till känslomässigt svåra upplevelser, samtidigt uppfattas poliser som starka och många gånger odödliga. Forskning visar att det finns lite utrymme och acceptans till känsloyttringar inom den polisiära kulturen. Åtta poliser varav tre kvinnor intervjuades med fokus på deras upplevelse och hantering av rädsla i arbetet. Data som analyserades utifrån meningskoncentrering, visade att rädsla uppstår hos poliser i deras arbete, men att rädsla inte alltid uttalas. Rädsla tar sig olika uttryck och då främst i sättet att hantera den. Studien visade även att det finns attityder till rädsla bland poliser som bland annat innebär oro för negativa effekter av uttalad rädsla. I likhet med en studie av Christianson och Karlssons (2003) visade även denna studie att intervjupersonerna valde att tala om incidenter som inträffat under deras första år som polis. Om detta beror på habituering eller om intervjupersonerna lärt sig under sin karriär som polis att trycka undan känslor som inte går i linje med den polisiära kulturen låter författaren vara osagt.

Thesis (Ph.D.)--University of Wollongong, 2004. / Typescript. Includes bibliographical references: p. 239-266.

Assertiveness is a learned fundamental interpersonal communication skill that helps individuals to meet the social demands of society. Although various personality factors associated with assertiveness have previously been studied, no recently published studies were identified in the review of assertiveness literature. The purpose of this study was to explore the relationship between assertiveness and the five factors of personality (extraversion, neuroticism, openness to experience, agreeableness, and conscientiousness), self-esteem, social anxiety, and shyness to update past research findings. Participants completed the College Self-Expression Scale, the IPIP representation of the NEO PI-R, the Rosenberg Self-Esteem Scale, the Brief Fear of Negative Evaluation Scale, and the Revised Cheek and Buss Shyness Scale. It was hypothesized that assertiveness would correlate positively with extraversion, openness to experience, conscientiousness, agreeableness, and self-esteem. Assertiveness was further hypothesized to correlate negatively with neuroticism, social anxiety, and shyness. Results revealed direct relationships between assertiveness and self-esteem, extraversion, openness to experience, and conscientiousness, as well as inverse relationships to neuroticism, shyness, and fear of disapproval. No significant relationship was found between assertiveness and agreeableness. This study aimed to advance the understanding of the complex personality structure of low-assertive individuals.