Sammanfattning Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med denna studie var att skatta reliabiliteten i den svenska Försvarsmaktens fälttest. Ytterligare syften med studien var att undersöka huruvida antropometriska parametrar såsom vikt, längd och BMI korrelerar med resultat på fälttestet. Metod För att undersöka fältestets reliabilitet genomförde 33 försökspersoner (fp) två fälttest med 48 timmars mellanrum. Fp bestod av endast män där genomsnittsåldern var 22 år, genomsnittsvikt 81 kg samt genomsnitts längd 182 cm. Fälttest innebär att fp springer en sträcka på 2000 m med stridsutrustning som väger cirka 22 kg. Test och re-test genomfördes vid samma tid på dygnet. För att minska påverkan från underlag genomfördes de bägge testtillfällena på en 400 m löparbana. Genomförandet av fälttestet följde försvarsmaktens vedertagna standardisering för testet. Samtliga data har analyserats i dataprogrammet SPSS version 21. Resultat I denna studie återfanns en reliabilitetskoefficient på 0,91, en variationskoefficient på 11,4 % samt en medelförändring mellan testerna på 13,5 s (95% konfidensintervall: 3,0 till 23,7 s.), samt en limit of agreement på 56,6 s (- 43,1 – 70,1 s). Det fanns en svag och icke-signifikant korrelation mellan testresultat och kroppsvikt. I övrigt gick det inte att se någon korrelation mellan andra antropometriska parametrar och löptid. Slutsats Utifrån denna studies resultat kan fälttestets reliabilitet i fråga sättas. Detta innebär att en försiktighet bör iakttas när testet används som ett test för att inkludera/exkludera personal mot en specifik befattning. / Abstract Aim The main purpose of this study was to examine the reliability of the Swedish Armed Forces Field Test (FT). An additional aim was to investigate the individual anthropometric performance and how the external load in form of equipment influence effect to the individual performance in carrying out the field test. Method To examine reliability, 33 subjects conducted two FTs separated by 48 hours. The subjects consisted of only men (mean age: 22 years, mean weight: 81 kg and mean height: 182 cm) During the FT the subject ran 2000 m carrying combat load with a weight of 22 kg. Test and retest was conducted at the same hours of the day. The two test sessions were held on a 400 m running track. The FTs were carried out following the Armed Forces accepted standards for testing. Statistical analysis was performed using SPSS version 21th. Results The FT showed a reliability coefficient of 0.91 Intraclass Correlation Coefficient (ICC), a Coefficient of Variation (CV) of 11, 4 % and a mean bias of 13,5 s, as well as limits of agreement of 56,6 s (- 43,1 – 70,1 s). Correlation between test results and anthropometric showed a weak correlation (r = 0,36) between test results and body mass. No correlation between test results and anthropometric was seen. Conclusions Based on this study's results the FT reliability may be called into question. This means that care should be taken when the test is used as a test to include/exclude personnel to a specific position

Similar to a car’s license plate, the European Union Aviation Safety Agency (EASA) has released new regulations imposing the registration of drone operators and the broadcasting of the drone’s “digital license plate”, i.e., the drone Remote Identification (RID) in flight, which gives a new opportunity in drone surveillance. Thus, it is meaningful to test the performance of Direct Remote Identification (DRI). To evaluate whether DRI can further improve the performance of the current Counter-Unmanned Aerial System (CUAS), it is essential to understand the performance of DRI, e.g., the effective region (maximal range). In this project, the field test of DRI reception with two broadcast protocols, Wireless Fidelity (Wi‑Fi) and Bluetooth, is carried out. As a result, with a 10dB high-gain receiving antenna and Mavic 3 as the transmitter in suburban areas, the maximal range can reach 1300 meters and still performs well in urban areas with a 700-meter maximal range when predicted with empirical propagation models. The field test results regard DRI signal as a helpful assistant in drone detection and surveillance. Therefore, a DRI receiver is developed in this project. All the basic functions like signal receiving and processing, Internet connection, and data transmission are successfully implemented. With further developments, the receiver could become a product that provides drone detection and tracking services. / Liknande en bils registreringsskylt har Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (EASA) infört nya regler som kräver registrering av drönaroperatörer och sändning av drönarens ”digitala registreringsskylt”, det vill säga fjärridentifiering (RID) under flygning, vilket ger nya möjligheter inom drönarövervakning. Därför är det meningsfullt att testa prestandan för Direkt Fjärridentifiering (DRI). För att utvärdera om DRI kan förbättra prestandan för det nuvarande systemet för bekämpning av obemannade luftfarkoster (CUAS), är det väsentligt att förstå DRIs prestanda, till exempel den effektiva regionen (maximal räckvidd). I detta projekt genomförs fälttest av DRI-mottagning med två sändningsprotokoll, Wireless Fidelity (Wi-Fi) och Bluetooth. Som resultat, med en 10dB högvinstantenn och Mavic 3 som sändare i förortsområden, kan maximal räckvidd nå 1300 meter och presterar fortfarande bra i urbana områden med en maximal räckvidd på 700 meter när det förutsägs med empiriska propagationsmodeller. Fälttestresultaten betraktar DRI-signalen som en hjälpsam assistent i drönardetektion och övervakning. Därför utvecklas en DRI-mottagare i detta projekt. Alla grundläggande funktioner som signal mottagning och bearbetning, internetanslutning och datatransmission är framgångsrikt implementerade. Med ytterligare utvecklingar kan mottagaren bli en produkt som tillhandahåller tjänster för detektering och spårning av drönare.