Arbetet undersöker stereotypiserade icke-västerländska kulturer i västerländsk media i form av två sorters karaktärsgestaltningar. Den ena gestaltningen bygger på historiska referenser medan den andra går efter en populärkulturell representation av kulturerna. Arbetet tar upp pseudovetenskapen fysionomi för att skapa en förståelse för stereotyper och vad som gör dem negativa eller positiva. Sex informanter deltog i undersökningen som bestod av att utföra webbenkäter som följdes upp av intervjuer. Enkäterna hade för avsikt att lägga en grund för intervjuerna och ge forskaren en överblick av informanternas åsikter. Resultatet visade att det förekom en skillnad i hur informanterna beskrev de två olika bildgrupperna. De populärkulturella kopplades i större grad till de valda kulturerna men de historiskt förankrade varianterna ansågs vara mer trovärdiga i en historisk kontext. Eftersom så få informanter deltog går det inte att göra ett generellt antagande utan en större undersökning med fler informanter bör utföras.

Skogsbruksplanen är ett verktyg för att omsätta skogsägarens mål med sitt skogsbruk i praktiken. Det finns ett stort antal faktorer som påverkar möjligheterna att fastställa mål för skogsbruket. Genom en intervjuundersökning analyserades i vilken utsträckning skogsbruksplanens målformulering stämde överens med skogsägarens mål med sitt skogsbruk och vilken förståelse skogsägaren har för målen. Studiens resultat visar på en förankrad målformulering respektive en avlägsen målformulering. Studien visar också att skogsbruksplanen beskrivs som ett hjälpmedel för skogsägarna. Skogsägares målsättning med skogsbruket bör komma med vid ajourhållningen av skogsbruksplanen.