Tidigare forskning om skolfrånvaro har gett kunskaper om bakomliggande orsaker och närvarofrämjande faktorer för skolfrånvaro. Från skolväsendet har det framkommit brister kring frånvarorapportering av elevfrånvaro. Internationellt sett har skolklimatet visat sig vara betydande för skolfrånvaro. Skolklimatet ska möjliggöra att elever utvecklas, skolan ska inkludera alla elever och synliggöra de elever som är i behov av stöd. Syftet med den här studien är att sammanställa hur skolfrånvaro beskrivs i den senaste nationella kontexten och hur skolfrånvaro kan tolkas med utgångspunkt från Bronfenbrenners ekologiska systemteori.  Vi har sammanlagt granskat sju nationella artiklar och dokument som handlar om skolfrånvaro. Analysen gjordes med hjälp av en innehållsanalys och studiens resultat har tolkats utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Skolverket (2021) beskriver utifrån skollagen (SFS 2010:800) olika typer av skolfrånvaro: giltig, ogiltig och problematisk frånvaro. Det är grundskoleelevers rättighet och skyldighet att utbildas via skolväsendet. Skolplikten är enligt Arvidsson (2022), Arvidsson och Vesterberg (2020) och Forsell (2020) bunden till skolan som plats men med hjälp av distansundervisning skulle skolplikten även kunna uppfyllas av de elever som är skolfrånvarande. Skolfrånvaron är enligt Forsell (2020) komplext och kräver ett helhetsperspektiv. Skolväsendet behöver ha större kunskap om påverkansfaktorer kring skolfrånvaro för att kunna arbeta mer med preventiva insatser. Skolfrånvaro kan bero på skolklimatet, mobbning, familjesituation etcetera. Skolan har många utmaningar för att kunna trygga framtiden för den enskilda eleven då skolan har en avgörande roll för elevens utveckling av hälsa, trygghet och framtidstro. Engagerade vårdnadshavare kan vara en avgörande faktor för att främja skolnärvaro och motverka skolfrånvaro som exempelvis att vårdnadshavare ser till att sina barn går till skolan och gör sina läxor. Om grundskolan inte avklaras med fullständiga betyg kan eleven riskera framtida utanförskap och problem på arbetsmarknaden.