<p>Föreningsengagemang, sociala relationer och stress är ofta omnämnda tillsammans och relateras ofta till varandra. Eftersom befintlig forskning är begränsad vad gäller sambanden dem emellan, var det av intresse att undersöka dessa. Syftet med studien var att kartlägga föreningsengagemang bland högskolestudenter på en högskola i södra Sverige samt undersöka eventuella samband mellan föreningsengagemang, sociala relationer och stress. Metoden för studien var deduktiv med ett kvantitativt angreppssätt. Enkäter med frågor om föreningsengagemang, stress och sociala relationer genomfördes på 230 studenter. Att avsluta snarare än att påbörja föreningsengagemang var vanligare vid högskolestudier. Aktivitet i idrottsförening innebar lägre grad av upplevd stress. Studenter som var tillfreds med sitt umgänge, upplevde att de har vänner som visar stort intresse för det hon/ han gör samt umgås dagligen med vänner upplever lägre grad av stress. En slutsats kan vara att börja studera på högskola har en negativ inverkan på föreningsengagemang. Att vara aktiv i en idrottsförening samt att ha goda sociala relationer har en positiv inverkan på studenters upplevelse av stress. Denna nya kunskap kan användas vid arbete med och rådgivning till stressade studenter. Studien kan även informera högskolor om att fysiska aktiviteter genom skolan kan ha en positiv inverkan för studenters psykiska hälsa.</p> / <p>Extracurricular participation, social relationships and stress is often mentioned together and are related to each other. Because of insufficient research of the correlation between these three, there was an interest to study this subject. The aim for this study was to investigate the degree of extracurricular participation among college students and also to investigate potential correlations between extracurricular participation, social relationships and stress. The method for this study was deductive whit a quantitative approach. A questionnaire about extracurricular participation, social relationships and stress was performed among 230 college students. The result showed that withdrawal from extracurricular activities was more common among students than to begin. Students who were active in sport associations experienced lower stress than students that did not participate in sport associations. The result also showed correlations between the student’s satisfaction with their friends and how they reported stress. Students who felt that their friends show them a big interest also reported lower stress. Also students who meet their friends on daily basis reported lower stress. A conclusion could be that entering college has a negative influence on extracurricular participation. Involvement in sport activities and to have satisfying social relationships has a positive influence on students stress. This knowledge can be used for work and guidance of stressed college students. This study can also inform colleges that physical extracurricular participation can have a positive influence on student’s mental health.</p>

Föreningsengagemang, sociala relationer och stress är ofta omnämnda tillsammans och relateras ofta till varandra. Eftersom befintlig forskning är begränsad vad gäller sambanden dem emellan, var det av intresse att undersöka dessa. Syftet med studien var att kartlägga föreningsengagemang bland högskolestudenter på en högskola i södra Sverige samt undersöka eventuella samband mellan föreningsengagemang, sociala relationer och stress. Metoden för studien var deduktiv med ett kvantitativt angreppssätt. Enkäter med frågor om föreningsengagemang, stress och sociala relationer genomfördes på 230 studenter. Att avsluta snarare än att påbörja föreningsengagemang var vanligare vid högskolestudier. Aktivitet i idrottsförening innebar lägre grad av upplevd stress. Studenter som var tillfreds med sitt umgänge, upplevde att de har vänner som visar stort intresse för det hon/ han gör samt umgås dagligen med vänner upplever lägre grad av stress. En slutsats kan vara att börja studera på högskola har en negativ inverkan på föreningsengagemang. Att vara aktiv i en idrottsförening samt att ha goda sociala relationer har en positiv inverkan på studenters upplevelse av stress. Denna nya kunskap kan användas vid arbete med och rådgivning till stressade studenter. Studien kan även informera högskolor om att fysiska aktiviteter genom skolan kan ha en positiv inverkan för studenters psykiska hälsa. / Extracurricular participation, social relationships and stress is often mentioned together and are related to each other. Because of insufficient research of the correlation between these three, there was an interest to study this subject. The aim for this study was to investigate the degree of extracurricular participation among college students and also to investigate potential correlations between extracurricular participation, social relationships and stress. The method for this study was deductive whit a quantitative approach. A questionnaire about extracurricular participation, social relationships and stress was performed among 230 college students. The result showed that withdrawal from extracurricular activities was more common among students than to begin. Students who were active in sport associations experienced lower stress than students that did not participate in sport associations. The result also showed correlations between the student’s satisfaction with their friends and how they reported stress. Students who felt that their friends show them a big interest also reported lower stress. Also students who meet their friends on daily basis reported lower stress. A conclusion could be that entering college has a negative influence on extracurricular participation. Involvement in sport activities and to have satisfying social relationships has a positive influence on students stress. This knowledge can be used for work and guidance of stressed college students. This study can also inform colleges that physical extracurricular participation can have a positive influence on student’s mental health.

Den här studien för samman Karen Stenners politisk-psykologiska teori om den "auktoritära dynamiken" med Robert Putnams teorier om social tillit. I Sverige är forskning inom politisk psykologi eftersatt, vilket mycket väl kan vara en anledning till att vi fortfarande har så svårt att dechiffrera vissa aspekter av SD:s framgångar. Flera nyligen publicerade undersökningar har i samband med det amerikanska presidentvalet uppmärksammat ett starkt samband mellan auktoritära väljare och stöd för Donald Trump. En auktoritär person definieras av en preferens för hierarkier, ordning och konventionalism, vilket under särskilda omständigheter kan resultera i en aggressiv attityd och intolerans gentemot avvikare. Den här kvantitativa studien undersöker om kopplingen mellan en auktoritär psykologisk läggning och stöd för SD är signifikant även i det svenska sammanhanget. Med hjälp av en serie regressionsanalyser finner den här undersökningen tydligt stöd för teorin om den auktoritära dynamiken - väljare med auktoritära böjelser är en potentiellt viktig delförklaring till SD:s fortsatt starka väljarstöd. Resultaten kopplas sen ihop med existentiella och sociologiska diskussioner om mänsklig gemenskap och social isolering. Undersökningen visar att väljare som inte är föreningsaktiva eller religiösa i mycket hög utsträckning röstar på Sverigedemokraterna. För den som känner sig frånkopplad kan SD erbjuda en annan sorts gemenskap och tillhörighet – nationalismen. Studien finner att det här i synnerhet gäller väljare som har en auktoritär böjelse, och därmed ofta fäster vikt vid gruppidentiteter snarare än vid individen. Undersökningen bidrar därmed med en ny förståelse av SD:s framgångar i opinionen. / This study tests Karen Stenner's theory of "The Authoritarian Dynamic" on voters of Swedish populist radical right party. It finds that the theory is highly applicable in the Swedish context; authoritarian voters turn out in large numbers for the Sweden Democrats. Voters with an authoritarian predisposition, meaning they value order and hierarchy in society, have to a large extent become activated in Sweden, rendering intolerant and aggressive behaviour. For authoritarians with low trust in the Swedish parliament this effect was particularly evident. Furthermore, the study finds that religious voters are far less likely to vote for the radical right. Lastly, an investigation into free time organisational activities of the Swedes is conducted. The result of this last study is that voters who are not active in any kind of organisation (sport clubs, choirs, religious communities) are more receptive to the message of the Sweden Democrats. The author's theory, with reference to the aforementioned, holds that a lacking sense of belonging and purpose are key factors driving support for the Sweden Democrats. This is particularly true for the authoritarian voters, who are often more prone to think in collective identities rather than in individual ones. The study attempts to fuse the political psychological theories of Karen Stenner with Robert Putnam's theory of social trust. Based on data from World Values Survey it finds robust statistical evidence for this connection.