<p>Facebook är ett centralt verktyg för mellanmänsklig kommunikation. Plattformen används dagligen världen över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt är Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en så betydelsefull mötesplats är privatägd innebär att användarna och deras kommunikation påverkas av företagets regler, intressen och värderingar. Studien tar sin utgångspunkt i hur företaget förhåller sig till spänningen mellan marknad och offentlighet.</p><p>Syftet är att kritiskt undersöka företagets värderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhällskontext, i syftet att avtäcka vilka idéer och värderingar som diskursivt framställer, och därmed konstruerar, organisationens användare.</p><p>Det empiriska materialet består av företagets policy och regelverk, två dokument som finns tillgängliga för allmänheten genom deras hemsida. Genom en kritisk diskursanalys avtäcks vilka idésystem som på en manifest och latent nivå framställer och därigenom konstruerar Facebooks användare. Det teoretiska ramverkets utgångspunkter dras på Jürgen Habermas normativa och formalistiska beskrivning av offentlighet och demokratisk kommunikation, Howard Rheingolds teorier om den datormedierade kommunikationens potentialer, Saskia Sassens redogörelse för den datormedierade kommunikationen i relation till globalisering och kommersialisering, Lawrence Lessigs teorier om Internet och arkitektonisk makt samt James Bohmans teorier kring Internet och en ny form av offentlighet.</p><p>Facebook framställer deras användare som konsumerande publiker genom att formulera sig diskursivt i policyn och regelverket. Manifesta samt underliggande intressen och värderingar konstruerar användarna och reglerar deras handlingsutrymme. Jag har funnit en god förekomst av marknadsorienterade diskurser som tillsammans skapar en diskursordning inom vilken Facebooks användare framställs och därigenom konstrueras som konsumenter och producenter av information som en handelsvara, framför interagerande medborgare.</p>

Facebook är ett centralt verktyg för mellanmänsklig kommunikation. Plattformen används dagligen världen över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt är Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en så betydelsefull mötesplats är privatägd innebär att användarna och deras kommunikation påverkas av företagets regler, intressen och värderingar. Studien tar sin utgångspunkt i hur företaget förhåller sig till spänningen mellan marknad och offentlighet. Syftet är att kritiskt undersöka företagets värderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhällskontext, i syftet att avtäcka vilka idéer och värderingar som diskursivt framställer, och därmed konstruerar, organisationens användare. Det empiriska materialet består av företagets policy och regelverk, två dokument som finns tillgängliga för allmänheten genom deras hemsida. Genom en kritisk diskursanalys avtäcks vilka idésystem som på en manifest och latent nivå framställer och därigenom konstruerar Facebooks användare. Det teoretiska ramverkets utgångspunkter dras på Jürgen Habermas normativa och formalistiska beskrivning av offentlighet och demokratisk kommunikation, Howard Rheingolds teorier om den datormedierade kommunikationens potentialer, Saskia Sassens redogörelse för den datormedierade kommunikationen i relation till globalisering och kommersialisering, Lawrence Lessigs teorier om Internet och arkitektonisk makt samt James Bohmans teorier kring Internet och en ny form av offentlighet. Facebook framställer deras användare som konsumerande publiker genom att formulera sig diskursivt i policyn och regelverket. Manifesta samt underliggande intressen och värderingar konstruerar användarna och reglerar deras handlingsutrymme. Jag har funnit en god förekomst av marknadsorienterade diskurser som tillsammans skapar en diskursordning inom vilken Facebooks användare framställs och därigenom konstrueras som konsumenter och producenter av information som en handelsvara, framför interagerande medborgare.