No description available.

Stora bolag brottas med komplexa organisatoriska utmaningar, särskilt inom kommunikation, maktstrukturer och beslutsprocesser. Denna komplexitet skapar ett "administrativt avstånd" som kan påverka kundinteraktionen och begränsar medarbetarnas förmågor. Forskning visar att företag behöver anpassa sina strukturer för att hantera osäkerhet och variation, särskilt relaterat till kundinteraktion. Friktion i informationsflödet uppstår främst i stora bolag med omfattande organisatoriskt avstånd, vilket kan resultera i förlängda ledtider och missförstånd mellan kunder och medarbetare. Mot denna bakgrund formulerade vi följande syfte: ”att empiriskt undersöka om och hur organisationsstrukturen påverkar medarbetares möjlighet att genomföra en effektiv kundinteraktion hos ett stort bolag”. Vi strävar att med hjälp av denna studie beskriva och förklara hur Grossist AB:s organisationsstruktur påverkar medarbetarnas möjlighet att genomföra en effektiv kundinteraktion. För att kunna svara på detta valde vi ut följande fyra huvudkategorier att studera: organisationsstruktur, effektiv kundinteraktion, kundkontaktpunkt och organisatoriskt avstånd. Vår teoretiska utgångspunkt bygger på teorier rörande organisationsstrukturer, kundkontaktspunkt, organisatoriskt avstånd och kundinteraktion i tjänsteföretag. Studien har innefattat personliga intervjuer med fem medarbetare från Grossist AB i utvalda positioner intressanta för vår studie. Resultat samt analys har baserats på den empiri vi erhållit från intervjuerna samt en jämförande analys av dessa med våra valda teorier. Resultaten visar att övergången från en centraliserad till en decentraliserad struktur har förbättrat medarbetarnas autonomi och snabbhet i beslutsfattandet, vilket har förbättrat kundinteraktionerna. Både formella och informella strukturer är viktiga, och en balans mellan dessa skapar en dynamisk arbetsmiljö. Förbättrad intern kommunikation minskar organisatoriska avstånd och underlättar förståelsen för kundernas behov. Vidare forskning föreslås för att optimera strukturella anpassningar och integrera ny teknologi för att ytterligare förbättra kundinteraktioner och kundnöjdhet. / Large companies grapple with complex organizational challenges, especially concerning communication, power structures, and decision-making processes. This complexity creates an "organizational distance" that can impact customer interactions and limit employee’s capabilities. Research indicates that companies need to adapt their structures to handle uncertainty and variation, particularly related to customer interaction. Friction in information flow primarily occurs in large companies with extensive organizational distance, leading to prolonged lead times and misunderstandings between customers and employees. Against this backdrop, we formulated the following aim: "to empirically investigate whether and how organizational structure affects employee’s ability to conduct effective customer interactions in a large company." Through this study, we aim to describe and explain how the organizational structure of Grossist AB affects employees' ability to conduct effective customer interactions. To address this, we selected four main categories to study: organizational structure, effective customer interaction, customer touchpoints, and organizational distance. Our theoretical framework is based on theories concerning organizational structures, customer point of contact, organizational distance, and customer interaction in service providing companies. The study involved personal interviews with five employees from Grossist AB in selected positions relevant to our study. Results and analysis were based on the empirical data obtained from the interviews and a comparative analysis with our chosen theories. The results show that the transition from a centralized to a decentralized structure has enhanced employee’s autonomy and speed in decision-making, thereby improving customer interactions. Both formal and informal structures are important, and balancing these creates a dynamic work environment. Improved internal communication reduces organizational distance and facilitates a better understanding of customer needs. Further research is suggested to optimize structural adjustments and integrate new technology to further enhance customer interactions and customer satisfaction.

Syfte Syftet med denna uppsats är att ge blivande nyföretagare i allmänhet och blivande kvinnliga nyföretagare i synnerhet en inblick i vad som skiljer nyföretagare i Sverige av olika kön Metod För att skapa en förståelse kring hur det kvinnliga och manliga nyföretagandet skiljer sig i Sverige har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har valt den deduktiva ansatsen och började undersökningen med att samla in relevant teori om vårt problemområde. Därefter följde sex stycken kvalitativa intervjuer med entreprenörer i Kalmar och närområdet. Slutsatser Denna studie är en kvalitativ studie vilket gör att vi inte kan dra några generella slutsatser om könsfördelningen inom nyföretagandet i Sverige. Däremot kan vi ge en inblick samt en ökad förståelse kring varför könsfördelningen ser ut som den gör. Vi har identifierat vissa skillnader mellan kvinnlig och manliga entreprenörer, både när det gäller karaktäristiska drag och drivkrafter men även hur de upplever nyföretagares situation i samhället. De slutsatser och tendenser som vi har kommit fram till presenterar vi i det avslutande kapitlet Slutsatser.

<p>Min uppsats intresserar sig för svenska företag i Argentina. Möjligheten till god vinst gör det attraktivt för företag att operera på den latinamerikanska marknaden varför Argentina blir intressant. Svenska företag har sedan sekelskiftet haft stora affärer i Argentina - ett land som relativt nyligen lidit en svår ekonomisk och politisk kris. Fördjupad kunskap om regionen har blivit allt viktigare. Idag ser den ekonomiska situationen bättre ut för Argentina, situationen är positivare än vad prognoserna förutspått och återigen lockas företag att etablera sig i landet.</p><p>Uppsatsen problematiserar över hur svenska företag resonerar vid etableringsbeslutet, hur de etablerar sig och hur det sedermera har gått för dem i Argentina. Fem företag samt Exportrådet i Buenos Aires har intervjuats. Företagen är Alfa Laval, Elof Hansson, Quilview, Uddeholm och Volvo. Företagen har valts ut med kravet att de skall ha mer än en återförsäljare på plats (eget dotterbolag, joint venture eller egna kommersiella agenter).</p><p>Jag har studerat passande delar av metodlitteratur, internationell marknadsföring, internationaliseringsteori riskhantering, nationalekonomi samt en del landsspecifik teori. Utifrån teoristudierna har sedan intervjufrågor utformats. Uppsatsen skall redogöra för vilka motiv, distributionsmetoder, risker som uppstår i vid etablering samt och riskhantering och framgångsfaktorer för denna. Grundmotivet är ofta att landet har rika naturtillgångar och en relativt välutbildad befolkning, lönenivån är låg. De flesta svenska företag i Argentina etablerar sig först försiktigt via en agent. En vanlig risk är att det förekommer korruption på alla samhällsnivåer i landet. Genom regelbunden kommunikation lär sig företaget emellertid vad marknaden kräver och agenten vad företaget förväntar sig. Ett företag bör ha en långsiktig plan för Argentina, eftersom snabba vinster kan vara svåra att hämta, men på långsikt kan goda vinster ges.</p> / <p>My thesis takes interest for the Swedish companies in Argentina. The possibility of good revenues makes it interesting for Swedish corporations to operate on the Latin American market, which makes Argentina an interesting option. Swedish corporations have had large scale operations in Argentina since the beginning of the century. The country recently suffered an economic and political crisis, why fore profound knowledge about the region has become important. Today this situation is better for Argentina and the prognostics are better then expected. Once again companies are tented to establish in the country. The thesis scrutinizes over just how Swedish corporations reasons in the establishment decision, how they proceeded and further on how they succeeded. Five corporations plus the Swedish Trade Council has been interviewed. The companies are Alfa Laval, Elof Hansson, Quilview, Uddeholm and Volvo. I have studied appropriate parts of method literature, internationalization theory, economics and some land specific theory. The interview questions are based on the theory studies and the purpose of the thesis is to describe for which are the motives, distribution channels, risks and management of risk as well as the success factors for the establishment. In brief the basic motive for establishing are rich nature assesses, well educated people and low cost labour. The majority of the corporations within my investigation has established prudently, later to increase their operations. A common risk in Argentina is the extensive corruption, which pervades the country. Through intense communication the company quickly adapts to the demands and character of the market as well as the partners, who learns what the company expects from them. A company should have a fairly long term plan for Argentina, because fast revenues can be hard to collect. But in the long run good profits and operations can be won.</p>

No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att kartlägga och beskriva Karlstads universitets studenters klädbehov. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva en segmentering av studenterna samt skapa en förståelse för det kartlagda köpbeteendet utifrån sociologiska och ekonomiska teorier och perspektiv.</p><p>Idén till den här uppsatsen uppstod delvis utifrån en förundran över vårt eget beteende när det gäller att köpa nya kläder. Trots att vi egentligen har mer kläder än vi faktiskt behöver köper vi ständigt nya plagg. Hur kommer det sig att vi som ”fattiga studenter” väljer att lägga en del våra knappa resurser på just kläder, trots att vi egentligen inte behöver nya kläder? Frågan vi ställde oss var om det skulle kunna vara lika viktigt för andra studenter? Vi funderade också på om det då även skulle kunna finnas någon medveten eller omedveten avsikt bakom den klädstil som studenterna väljer?</p><p>Med utgångspunkt från vårt syfte att ta reda på vad studenter vill uppnå med sin klädkonsumtion valde vi att göra en kvantitativ studie. Den kvantitativa studien har vi genomfört med hjälp av enkätfrågor.</p><p>Vi har kommit bland annat kommit fram till att studenterna i vår undersökning kan delas in i fyra olika typer av konsumenter med varierande egenskaper. Vidare har vi kartlagt och beskrivit deras köpbeteende.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Inledning</p><p>Vårt syfte med denna studie var att se huruvida svenska koncerners redovisning av sina anställdas sjukfrånvaro är jämförbar, både mellan olika år och mellan olika koncerner. Vi ville även undersöka om lagstiftningen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro är till nytta.</p><p>Metod</p><p>För att uppnå detta syfte har vi både använt oss av en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Den kvantitativa i form av granskning av litteratur, årsredovisningar och lagtext och den kvalitativa i form av intervjuer.</p><p>Teori</p><p>Lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro började gälla 1 juli 2003. Den ska tillämpas av arbetsgivare med fler än 10 anställda. I vår uppsats ligger inriktningen på den privata verksamheten och därmed de som skall följa årsredovisningslagen. En organisation ska enligt lagen visa deras anställdas totala sjukfrånvaro i sin årsredovisning. Sjukfrånvaron ska även delas upp efter kön och efter olika åldersgrupper. Härutöver ska också långtidssjukfrånvaron redovisas.</p><p>Empiri och analys</p><p>Vi har granskat 30 koncerners årsredovisningar för att se hur de har valt att redovisa sina anställdas sjukfrånvaro. Vi såg tre olika redovisningssätt. En del koncerner redovisade sjukfrånvaron endast för deras anställda i moderbolaget, andra inkluderade alla anställda i koncernen och en del redovisade enbart sjukfrånvaron för de anställda i Sverige. Detta kan anses strida emot redovisningsprinciperna rättvisande bild och jämförbarhets- principen.</p><p>Diskussion</p><p>Ingen av de intervjupersoner som vi varit i kontakt med har någon särskilt positiv inställning till lagen såsom den är utformad idag. Sjukfrånvarosiffran är självklart en viktig information men så länge det går att trixa med siffrorna så ger den ingen nytta för intressenterna.</p><p>Slutsats</p><p>Det är få av våra undersökta koncerner som har valt att ändra redovisningssätt, därför går det att göra relevanta jämförelser mellan olika år inom samma koncern. Dock kan koncernerna modifiera den population som de redovisar sjukfrånvaron för. Det gör att sjukfrånvarosiffrorna inte blir jämförbara mellan olika koncerner. Politikerna hade ett gott syfte med lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro men utformningen är alltför otydlig. Koncernerna följer lagen men kan ändå trixa med den population som de redovisar sjukfrånvaron för. Det gör att nyttan med lagen minskar för intressenterna. Hade lagen varit mer specifik vad gäller koncerner hade informationen om sjukfrånvaron gett ett högre informationsvärde för en årsredovisnings läsare.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra hur de engelska fotbollsklubbarnas årsredovisningar ser ut. Vi har dessutom valt att undersöka om klubbarna följer de gällande regler som finns samt om deras årsredovisningar ger en rättvisande bild över klubbens ekonomiska ställning. Denna undersökning inriktar sig främst på de immateriella tillgångarna som är upptagna i årsredovisningen.</p><p>Metoden vi använde oss av för att få svar på våra frågeställningar var genom att vi i vår teoretiska ansats hade ett deduktivt synsätt medan vår undersökningsansats byggde på en kvalitativ studie. Datainsamlingen har främst utgjorts av klubbarnas årsredovisningar samt gällande regelverk kring redovisningen.</p><p>I vårt teoriavsnitt behandlade vi bland annat hur den ökade globaliseringen av handeln påverkat redovisningens utveckling och skapat ett behov av en global harmonisering av redovisningen. En del av dagens fotbollsklubbar är inte längre ideella sportföreningar utan börsnoterade bolag vilket har lett till ökade krav på klubbarnas redovisning. Kravet på ökad jämförelse mellan olika länders årsredovisningar samt kravet på en rättvisande och korrekt värdering har lett till att EU har försökt att harmonisera de internationella redovisningsreglerna.</p><p>I vårt empiriavsnitt valde vi att presentera de Engelska fotbollsklubbarnas (Newcastle United, Sheffield United, Tottenham Hotspur samt Manchester United) årsredovisningar. Dessa består av utdrag ur resultaträkningen, balansräkningen samt avslutningsvis beröra vissa noter i deras notsystem.</p><p>I analyskapitlet jämförde vi klubbarnas årsredovisningar och deras sätt att redovisa samtidigt som vi kopplade samman teoriavsnittet med empiri delen. I detta kapitel fick vi fram de svar vi efterfrågat i vår problemformulering.</p><p>Utifrån ovan nämnda resonemang så redovisade vi de slutsatser vi har kommit fram till. En av dessa slutsatser var att klubbarna inte visar upp en rättvisande bild över sin årsredovisning då de exempelvis endast får ta upp vissa spelare som en tillgång i klubben. Dessutom skiljer sig informationen i årsredovisningen klubbarna emellan, vilket får till följd att det blir svårt att jämföra klubbarna med varandra.</p>

No description available.