LundbergDesign har tagit fram ett armaturkoncept för ateljé Lyktan som de vill börja tillverka. Att utveckla denna armatur skulle vara studenternas huvuduppgift under examens-arbetet. Samtidigt skulle de också utvärdera ateljé Lyktans nya produktutvecklingsprocess, FPM, som de fått av systerföretaget Fagerhult. Utgångspunkten var att processen var för stor och komplex för Lyktan och att processen således behövde anpassas till deras verksamhet, som är mindre än Fagerhults. Huvuduppgiften för examensarbetet kom att ändras, då utvecklingsprocessen för armaturen försenades på grund av problem med att hitta en leverantör av en komponent. Istället fokuserade examensarbete nu på att utvärdera processen, och armaturprojektet användes istället som en fallstudie. Två utvärderingsmetoder för processen studerades och vägdes mot varandra, varav den ena, PAIN, valdes. Processens ritades upp i en processkarta och analyserades sedan aktivitet för aktivitet med bland annat intervjuer av medarbetare och SIPOC. Utfallet från analyser resulterade i en önskvärd processkarta och ett antal rekommendationer. Under analysens gång fångades åsikter från medarbetare upp och allmänna rekommendationer som inte direkt berör processen är också en del av resultatet. Eftersom alla analyser, utöver litteraturstudier, bygger på medarbetares erfarenheter av processen vilken inte hunnit genomföras så många gånger på företaget, påverkas resultatet av detta. Faserna är olika djupgående analyserade beroende på studenternas erfarenhet av produktutvecklingsprocessen, fallstudien, samt företagets egen erfarenhet av processen. / LundbergDesign has designed a concept of a luminaire for ateljé Lyktan which they intend to manufacture. To develop this luminaire, was supposed to be the main task for the bachelor thesis. A parallel task was to evaluate ateljé Lyktan’s recently implemented product development process, FPM, which they obtained from their sister company, Fagerhult. The main task for the thesis was changed due to delays in the luminaire project, which had problems finding a supplier for a part. Instead, the evaluation of the development process was now the main focus, and the luminaire project was used as a case study of the process. For evaluating the process two methods were considered of which one was chosen, PAIN. The process was first drawn as a process map and then analyzed activity by activity with, among other, interviews of staff and SIPOC. The outcome from the analyses resulted in a "should be"- process map and recommendations. During the analysis opinions from the staff was taken under consideration and general recommendations, that not directly concern the process, are also a part of the result. All analyses, apart from being based on literature studies, are also based on the staff’s experience of the process within the company. The process has not been performed more than a few times and the results are affected by this. The analyses of the phases are varying in depth depending on the students’ experience in the product development process, the case study, and the company’s own experience of the process.

Är närdemokrati en utspelad utopi (fp)?Är lokal delaktighet den provisoriska utopin (s)?Kommer folket i framtiden vilja ta ansvar för lokalt gemensamma angelägenheter i samhället och kommer beslutsfattarna våga lita på folket? Svaren på dessa frågor kan endast framtiden utvisa. Men framtiden går förhoppningsvis att påverka. Denna avhandling handlar bildligt talat om jordmån och klimat för samhällets gräsrötter så som en företagsekonomisk organisationsteoretiker uppfattar det. Jordmånen blir då en fråga om vilken organisationsstruktur som passar lokalt inflytande och ansvarstagande. Klimatet blir en fråga om möjligheterna att åstadkomma en sådan organisationsstruktur. Om gräsrötterna, varav författaren till denna bok är en, skall få se ljuset ovan jorden och t o m kunna slå ut i blom måste både jordmån och klimat förändras. För att detta ska bli möjligt krävs bl a mer kunskap om kommunen som organisation.Avhandlingen tillhandahåller inga färdiga "gödsel- eller drivhuslösningar", men väl en redogörelse av de politiska partiernas uppfattningar om problemen och lösningar i frågan om lokal delaktighet i den gemensamma sektorns verksamheter; en översikt och analys av tillämplig statsvetenskaplig kommunforskning; en utveckling av begreppet lokal delaktighet som baseras på en diskussion om boendedemokrati och kommundemokrati; en empirisk undersökning om lokal delaktighet i förorten Kista norr om Stockholm; en redogörelse för olika typer av kommunal organisationsstruktur; en genomgång av fyra alternativa organisationsstrukturer för lokal delaktighet; och, sist men inte minst, en kritisk granskning av de alternativa jordmånerna, organisationsstrukturerna, mot bakgrund av råande klimat, alltså de faktorer som hindrar eller minskar möjligheterna att ändra den nuvarande strukturen eller, beroende på hur man ser det, hindrar eller minskar de alternativa strukturernas möjligheter att stödja lokal delaktighet. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Examensarbete, G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Enterprising and business development, 2EB003, VT 2010 Författare: Anna Fransson, Alexander Tatidis och Nils-Petter Nilsson. Handledare: Marja Soila Wadman Titel: Varför hyr företag in extern personal? Bakgrund: Faktorer till varför företag hyr in extern personal från bemanningsföretag har diskuterats livligt under lågkonjunkturen som varit. Det råder delade meningar om huruvida företag säger upp personal för att istället kunna hyra dem från bemanningsföretag. Syfte: Att klargöra varför företag använder sig av bemanningsföretag och i vilka situationer.Avgränsningar: Studien kommer att beröra företag som är baserade i Växjö. Tre branscher kommer att studeras, varav två företag i varje bransch. Teorin berör arbetsrätten samt organisationsteori. Metod: En kvalitativ undersökning i form av semi- strukturerade intervjuer har genomförts på sex personer i tre olika branscher (media & PR, IT samt industri/produktion). Personerna som intervjuats är: Anne Bergstrand (SVT), Helen Gröön (Atea Logistics), Karin Korpe (Fortnox), Lena Björkqvist (VEAB), Mikael Berg (GoodRace) och Åke Blomqvist (Södra Timber). Materialet i empirin har sedan analyserats med hjälp av fördjupade teoretiska studier. Resultat och slutsatser: De främsta faktorerna till varför företag hyr in extern personal till deras verksamhet är att de köper sig en viss ansvarsfrihet. Denna ansvarsfrihet gör att verksamheterna kan agera mer flexibelt och agera bättre och snabbare på omvärldstryck. Förslag till fortsatt forskning: en fördjupad undersökning i företags förtroende till bemanningsföretagen och tillhörande personal.

<p><strong>Examensarbete, G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Enterprising and business development, 2EB003, VT 201</strong>0</p><p><strong>Författare:</strong> Anna Fransson, Alexander Tatidis och Nils-Petter Nilsson.</p><p><strong>Handledare:</strong> Marja Soila Wadman</p><p><strong>Titel:</strong> Varför hyr företag in extern personal?</p><p><strong>Bakgrund</strong>: Faktorer till varför företag hyr in extern personal från bemanningsföretag har diskuterats livligt under lågkonjunkturen som varit. Det råder delade meningar om huruvida företag säger upp personal för att istället kunna hyra dem från bemanningsföretag.</p><p><strong>Syfte</strong>: Att klargöra varför företag använder sig av bemanningsföretag och i vilka situationer.Avgränsningar: Studien kommer att beröra företag som är baserade i Växjö. Tre branscher kommer att studeras, varav två företag i varje bransch. Teorin berör arbetsrätten samt organisationsteori.</p><p><strong>Metod</strong>: En kvalitativ undersökning i form av semi- strukturerade intervjuer har genomförts på sex personer i tre olika branscher (media & PR, IT samt industri/produktion). Personerna som intervjuats är: Anne Bergstrand (SVT), Helen Gröön (Atea Logistics), Karin Korpe (Fortnox), Lena Björkqvist (VEAB), Mikael Berg (GoodRace) och Åke Blomqvist (Södra Timber). Materialet i empirin har sedan analyserats med hjälp av fördjupade teoretiska studier.</p><p>Resultat och slutsatser: De främsta faktorerna till varför företag hyr in extern personal till deras verksamhet är att de köper sig en viss ansvarsfrihet. Denna ansvarsfrihet gör att verksamheterna kan agera mer flexibelt och agera bättre och snabbare på omvärldstryck.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning</strong>: en fördjupad undersökning i företags förtroende till bemanningsföretagen och tillhörande personal.</p>

Boken handlar om hur vi föreställer oss organisationer och om vad det är som gör att vi förknippar vissa föreställningar med vissa organisationer, men inte med andra. Mer specifikt handlar den om privatiserade organisationer, definierat som offentliga organisationer som fått privata ägare. Analysen sker med utgångspunkt i empiriska studier av tre privatiserade organisationer: ett byggföretag, en vårdcentral och en auktionsfirma. I boken diskuteras hur "generaliserade andra", "offentligheten" och "specifika andra" fungerade som referenspunkter vid konstruktionen av de privatiserade organisationerna. En huvudslutsats är att privatiserade organisationer konstrueras genom sex konstruktionsmetoder: anonymisering, ideologisering, avveckling, utveckling, fjärmande och närmande. Konstruktionerna visade sig vidare vara mångsidiga i sin karaktär. En andra huvudslutsats är att privatiserade organisationer är multimetodkonstruktioner. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1999. Författaren har publicerat sin avhandling under namnet Karin Svedberg Nilsson. Sammanfattning på engelska med titeln: From public service to private business? : on the construction of privatised organisations</p><p> </p>