Forskningsfråga: Vilka problem försvårar möjligheten att införa en kortare arbetsvecka? Syfte: Syftet med studien är att identifiera problem som mellanchefer förutsätter försvårar möjligheten att införa kortare arbetsvecka Metod: Studien är genomförd utifrån en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats. Det empiriska materialet består av sju stycken interjuver med mellanchefer i olika organisationer. Slutsatser: De kategorier vi har identifierat ligga till grund för problem är gemenskap och tillhörighet, normer,legitimitet, styrning, produktivitet och teknologi, kostnader samt hälsoaspekter. De vi har funnit är de alla hör samman och påverkar varandra och skapar ett problem för införandet av förkortad arbetsvecka. Mellanchefens komplexa situation är också en faktor för att det upplevs som problematiskt att införa förkortad arbetsvecka. / Research question: What problems limit the possibility to implement shorter working weeks? Purpose: The purpose with the study is to identify problems that the head of the department presume limit the possibility to implement a shorter working week. Method: The study is conducted on the basis of a qualitative research method with an inductive approach. The empirical content consisted of seven different interviews with the head of the department of their organization. Conclusions: Problems have been found to occur within the different categories community and belonging, standards, legitimacy, management, productivity and technology, costs and health aspects. We have found out that all of these affect each other and create problems when it comes to implementation of shorter working weeks. The head of department have shown to be a complex role to handle and has also been perceived as a contributing factor to why an implementation of shorter working weeks is so problematic.

Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på hur anställda inom socialtjänsten i tre kommuner upplever förkortad arbetsvecka i förhållande till arbetssituation, fritid och hälsa. Genom kvalitativa intervjuer med sju socialsekreterare från tre olika kommuner har vi undersökt hur dessa beskriver sin upplevelse av att arbeta 35 timmar i veckan, vilken inverkan 35 timmars arbetsvecka har på deras arbetssituation samt hur förkortad arbetsvecka påverkar de anställdas fritid och hälsa. Genom Braun och Clarkes (2006) tematiska analys har vi fått ett resultat som visar på fem betydelsefulla teman av det våra informanter berättar samt ett sjätte som beskriver  de olika anledningarna kommunerna har haft till att införa förkortad arbetsvecka. Resultatet har överlag visat att 35 timmars arbetsvecka har gett positiva effekter i såväl arbete, hälsa och fritid genom ett mer strukturerat och fokuserat arbetssätt, minskad stress och mer tid till återhämtning och umgänge med familj och vänner. Utifrån vårt teoretiska ramverk har vi tolkat vårt resultat som att våra informanter, i och med den förkortade arbetsveckan, har mött förändrade krav, fått ökad kontroll samt att det sociala stödet har förbättrats. Vi hoppas att denna studie ska bidra till utvecklingen av socialarbetares arbetssituation.  The main purpose of this study is to find out how social workers in the Swedish social services in three different municipalities experience working 35 hours per week instead of 40. The aspects of their experience that we will consider will be work situation, leisure and health. Through qualitative interviews with seven social workers, placed in three different municipalities, we have asked what their experience of working 35 hours per week is: how it affects their working situation and what impact it has had on their leisure and health. Our applied method for this study is the thematic analysis described by Braun and Clarke (2006). This resulted in five main themes connecting our informants answers to our main questions and one additional theme, describing the reasons to why the different municipalities have initiated the 35 hour working week. Our overall result suggests that 35 working hours per week has given positive effects which are described as a result of a more structured way of working and higher efficiency. Our informants also speak of lower stress, more time for recovery and more time spent with family and friends. We hope that this study can contribute to the development of social workers working situation.