There are today large amounts of contaminated sediments in the Baltic Sea. These contaminants are the result of many years industrial activity where the contaminants have not been taken care of and just released out in the water. When ports want to dredge in their fairways and harbor areas the contaminated sediments need to be considered since they are a environmental risk. The development in this area has been slow and new techniques have just recently made its way into dredging operations in the Baltic Sea region. As a result of this there are no clear methods for implementing new techniques today. This study aimed to bring light to which factors are important when it comes to which technique is used and what would make the users want to invest in new techniques. In order to find a method for how implementation of new techniques for dredging and management of contaminated sediments this study has looked into which factors are of most importance when choosing technique. It has also aimed to answer which stakeholders have the biggest influence in the choice.This work has been done as a part of the Baltic Sea region project SMOCS together with the company Ecoloop. The result is based on an interview study with 3 ports in Sweden, 3 Swedish contractors, 4 Swedish government authorities as well as the port of Gdynia and port of Kokkola.This study has shown that the most important factors when it comes to which technique is used are the economical and environmental aspects as well as the relation between the two. It seems as though a common goal has not been set when it comes to dredging and how we could treat contaminated sediments. Ports and contractors do not share a common goal with the government authorities. The key stakeholders in the dredging process are the port, the contractors, the government authorities as well as the consultants. However Swedish ports only perform larger dredging operations when there is a need for it. When implementing a new technique focus should therefore be put on the other stakeholders who come in contact with dredging operations more frequently. / Det finns idag stora mängder förorenade sediment i Östersjön. Dessa föroreningar är resultatet av flera års industriell verksamhet där föroreningarna inte tagits omhand utan släppts rätt ut i vattnet. Tekniken för att muddra upp och ta hand om dessa muddermassor har under de senaste decennierna inte utvecklats så mycket i Norden. Men utvecklingen har börjat komma igång och i andra delar av Europa och USA har några nya metoder för att hantera sediment börjat användas. Ett problem som vi står inför är dock hur vi ska implementera ny miljövänlig teknik för muddring och hantering Sverige och andra länder kring Östersjön. I detta arbete har problematiken kring implementering av ny teknik studerats genom en intervjustudie med hamnar, entreprenörer och myndigheter främst i Sverige men även några hamnar runt Östersjön. På hamnarna har miljöansvarig för hamnen intervjuats och de myndigheter och entreprenörer som varit med i studien är de som är kopplade till den pilotstudie som görs i Gävle hamn. Arbetet har utförts som en del i projektet SMOCS i samarbete med företaget Ecoloop.För att finna en metod för hur implementering av ny teknik för muddring och hantering av förorenade sediment i hamnområden kan gå till har denna studie undersökt vilka faktorer som är viktiga vid val av teknik, vilka aktörer som är delaktiga i beslutet samt hur detta kan göras för att främja en hållbar utveckling. I dagsläget verkar det inte finnas några klara implementeringsmetoder för ny teknik eftersom utvecklingen inom det här området inte varit så stor de senaste åren. Det är först nu som nya metoder att hantera och muddra förorenade massor kommit in på marknaden i Sverige och Norden.Studien har visat att faktorer som är viktiga vid val av teknik är framförallt ekonomi och miljöpåverkan. Även relationen mellan ekonomin och de miljömässiga fördelar tekniken erbjuder är viktiga att ta ställning till. De aktörer som är viktigast vid valet av teknik är hamnen, entreprenören, myndigheterna samt konsulterna. Däremot muddrar endast de flesta hamnarna i större omfattning när behovet uppstår och därför bör störst vikt läggas vid de övriga aktörerna. Förslag till hur ny teknik kan implementeras i framtiden, som diskuteras i studien, har som mål att öka aktörernas förståelse för olika intressen som finns hos olika aktörer samt att öka förståelsen för begreppet hållbar utveckling.

Eskilstuna har sedan länge varit en industristad vilket har inneburit utsläpp av främst metallföroreningar men även organiska ämnen till Eskilstunaån. Provtagningar har vid upprepade tillfällen gjorts och det har visats att sedimentet i ån innehåller höga halter av förorenande ämnen. Sediment förorenat av miljögifter utgör en risk för både miljön och människors hälsa. Beroende på vilka förhållanden som råder i vattendraget skiljer sig sedimentationshastigheten åt, dels mellan olika vattendrag men den kan också variera inom recipienten vilket gör att det kan finnas särskilda områden där sediment och föroreningar ackumuleras. Det kan vara av vikt att identifiera dessa platser för att minska risken för återsuspension av sedimentet, som sedan kan transporteras vidare nedströms, samt för eventuella framtida åtgärder.  I examensarbetet undersöktes föroreningsspridningen i Eskilstunaån och var ackumulationsbottnar kan förväntas ligga. En sedimenttransportmodell byggdes upp i programmet HEC-RAS med åns batymetri som utgångspunkt. Resultaten från modelleringar analyserades och tolkades med det geografiska informationssystemet ArcGIS och jämfördes med bottens hårdhet samt tidigare utförda sedimentprovtagningar. Sedimenttransportmodelleringen tyder på att området med mest ackumulation finns i Eskilstunaån där den passerar centrum och där åns botten är relativt mjuk. De högsta halterna för majoriteten av de undersökta metallföroreningarna påträffades trots detta längre nedströms där botten, sett till hela ån, inte var utmärkande mjuk men i jämförelse med närliggande platser var den däremot mjuk och relativt djup. En slutsats som kan dras ur detta är att vid lokalisering av ackumulationsbottnar bör vattendragets batymetri analyseras i kombination med bottens hårdhet och det bör göras på kortare sträckor. / Eskilstuna has been an industrial town for a long time which has caused emissions of mostly metal contaminants but also organic substances in to the Eskilstuna river. Samples from the sediment shows high content of some pollutants. Contaminated sediments can cause environmental and health hazards. Therefore, it is of importance to locate accumulation areas in the riverbed to avoid resuspension of the sediment, for preventing further transport downstream, and it may be of use if remediation measures becomes necessary.  In this thesis the distribution of metal contaminants in the Eskilstuna river were investigated and accumulation areas located. A sediment transport model, based on the bathymetry, was implemented in the river analysis system HEC-RAS. The results from the model were later analyzed in the geographical information system ArcGIS and compared to the riverbeds hardness and the sediment samples. The sediment transport model showed an accumulation area in the river where it flows through the city center and the riverbed is relatively soft. The highest concentrations of most pollutants were found further downstream where the riverbed has a higher relative hardness. However, if only the neighbouring areas are compared to this locations the accumulation area is soft with a relative large depth. As a conclusion, one may have to take both bathymetry and the riverbeds hardness into account when locating accumulation areas.