Syftet med studien är att undersöka vilken inverkan försörjningskravet har på familjers möjlighet gällande att återförenas i Sverige och vilka konsekvenserna blir av att tvingas leva ofrivlligt splittrad från sin familj på grund av en restriktiv migrationspolitik. Vidare undersöker studien hur ett teoretiskt perspektiv på familjesplittring kan bidra till att till att identifiera behovet av stöd under separationen och i förlängning utveckla det sociala arbetet avseende gruppen splittrade. Det empiriska materialet utgår ifrån en kvalitativ ansats och består av fem intervjuer med civilsamhälleliga aktörer som jobbat med personer som lever splittrade från sina familjer på grund av den rådande migrationspolitiken och empirin har analyserats ur ett intersektionellt och transnationellt perspektiv.  Resultatet har visat att försörjningskravet präglas av samhällets exkluderande och inkluderande mekanismer vilket gör det svårt för personer med flyktingbakgrund att nå upp till kravet och därmed få återförenas med sin familj. Att tvingas leva ofrivilligt splittrad från sin familj har visat sig en negativ inverkan på den psykiska hälsan, integrationen samt relationerna inom familjen. Studien visar hur oron för familjen genomsyrar individernas liv och hur stressen av att nå upp till kravet är påtaglig vilket även hämmar den integration regeringen menar försörjningskravet ska resultera i. Analysen av empirin har utifrån de valda teoretiska ansatserna visat på ett behov av stöd bland gruppen splittrade som inte identifierats av välfärdsstatens organisationer och det sociala arbetet. / The purpose of the study is to investigate what impact the maintenance requirement has on refugee families' ability to reunite in Sweden and what the consequences of being forced to live involuntarily separated from their family due to a restrictive migration policy are. Furthermore, the study examines how a theoretical perspective on family separation can contribute to identifying the need for support during the separation and in the long run develop the social work regarding the affected members of the family. The empirical material is based on a qualitative approach and consists of five interviews with civil society actors who have worked with people living involuntarily separated from their families due to the current migration policy and the empirical data have been analyzed from an intersectional and transnational perspective. The results have shown that the maintenance requirement is characterized by society's exclusive and inclusive mechanisms, which makes it difficult for people with a refugee background to reach the requirement and thus be reunited with their family. Being forced to live involuntarily separated from one's family has been shown to have a negative impact on mental health, integration and family relationships. The study shows how concern for the family permeates the lives of individuals and how the stress of reaching the requirement is palpable, which also hampers the integration the government believes the maintenance requirement should result in. Based on the chosen theoretical approaches, the analysis of the empirical data has shown a need for support among the group of people having been separated which has not been identified by organizations and civil society actors in the welfare state.