Idag växer många barn i Sverigeupp i städer och förorter utannågot större kontakt naturen i sinvardag, något som kan bidra tillatt den upplevs som en avlägsenoch skrämmande plats. Våramoderna städer har mycket atterbjuda, men något som inte gåratt förneka är den distanseringtill naturen som skett i takt medurbaniseringen. (Kellert, 2005) Deflesta barn spenderar en stor delav sin dag i förskolan, att utformadess lokaler för att underlätta enstörre väder-beroende flexibilitetoch bidra till en större kontaktmed omgivande natur kan därförfå stora positiva effekter. Förskolansarkitektur kan spela en nyckelrolli grundläggandet av ecocentrisklivssyn. Syftet med detta examensarbeteär att ifrågasätta hur inom- ochutomhusmiljöer i förskolor kanbrukas i relation till väderförhållandenoch till förskolans dagligapedagogiska aktiviteter. Därfokus har lagts på aktiviteternaäta, skapa och lärarledd samvaro.Målet för arbetet är vidare attskapa en konceptuell arkitektoniskutformning som kan bidra tillen starkare kontakt med natureni förskolans verksamhet. Ett viktigtmål är även att belysa frågan omhur vi utformar våra förskolor ochöppna för diskussion. Metodiken för examensarbetethar genomförts enligt teorier förresearch-through-design. Fallstudieri form av intervjuer och egnaobservationer har genomförts påtvå förskolor i Göteborg, den kommunalaförskolan Bergartgatan 1och Ur & Skur förskolan Utsikten. Begränsningar och möjligheter förförskolornas rumsligheter i relationtill naturen och dagliga aktiviteterframkomna i förstudien kartläggs ien syntes. Syntesen lyfter fram 16stycken sammansatta slutsatseratt ligga till grund för gestaltningen,dessa finns att läsa i sin helhetpå sida 77. Ett konceptuellt gestaltningsförslagmed grund i den framtagnasyntesen samt Göteborgs Stadslokalprogram för förskolan tasfram på tomten Skolspåret 2 iHjällbo, Göteborg. Resultatet avgestaltningen är att betrakta somett tidigt skede och utgör inte enfärdig handling. Gestaltningsförslagetuppnår syftet att överbryggagapet mellan teori och praktikför framtagen syntes. Gestaltningenbör förhållas till som endast ettexempel på ett lösningsförslag dådesigndriven forskning bör ledatill en konkretisering av kunskapsom är applicerbar i ett vidareperspektiv än en platsspecifiklösning. (Lenzholzer, Duchhart, &van der Brink, 2013)

Svenska förskolor har tidigare utformats med separataoch identiska avdelningar i vilka samtliga aktiviteter tarplats. Idag finns ett annorlunda synsätt vid byggnationerav förskolor som nu gestaltas med små hemvisten för olika åldersgrupper tillsammans med gemensamma rumför lek, skapande, vetenskap, musik och måltider. I dettaarbete utförs en konceptuell gestaltning av en förskola för144 barn i samhället Sävast i Bodens kommun utifrån ett redan framtaget lokalprogram och en given tomt. Syftetär att gestalta en förskola i ett plan med större gemensamt utnyttjade torg och undersöka hur god rumslighet skapas itorgen. Samtidigt ska trivseln i inomhusmiljön beaktas medhänsyn på barnen och pedagogerna. Arbetet påbörjas genom en inledande litteraturstudiedär arkitektoniska kvalitéer, barnets behov och utvecklingbeaktas kopplat till förskolor med ett gemensamt utnyttjat torg. Litteraturstudien följs av tre stycken fallstudier på förskolor i Luleå och Umeå där både platsbesök och intervjuer genomförs. Därefter syntetiseras resultatet från litteraturstudien och fallstudierna med hjälp av metodenProblem Seeking vilket går ut på att identifiera behov ochlösningar. Det resulterar i en syntes bestående av sex styckenlösningar som uppfyller flest identifierade behov för barn och pedagoger, vilka i sin tur ligger till grund för det framtagna konceptet. Syntesen resulterar i följande sex kvalitéer: Öppen planlösning, Utmanande och varierande, Nivåer och krypin, Färg, material och texturer, Ljus och transparenta ytor samt Skapa aktivitetsrum i rummet. Detta resulterar efter en platsanalys, flödes- och sambands-skisser samt volymstudier i en rödfärgad förskola med skiftande tak innehållande ett större och ett mindre torg som tillsammans med restaurangen skapar en cirkulation kring en innergård. Torgen resulterar i öppna utrymmenmed snedställda innerväggar, varierande takhöjder samt utstickande och oregelbundna fönstersättningar. Mindrerumsligheter i torgen skapas främst med hjälp av olika typer av lös inredning där både transparenta och opaka material med olika texturer förekommer. Huruvida god rumslighet har skapats i torgen för att forma en trivsam inomhusmiljö är svårt att svara på då rumslig upplevelse är individuell. Vilka medel som kan användas för att skapa god rumslighet i en inomhusmiljö har däremotkunnat identifieras, vilket skapar goda förutsättningar för attuppnå det syfte torgutformningen tillgivits. / Preschools in Sweden have previously been designed with separate and identical departments where all activities take place. Today, there is a different approach when designing preschools. They are now shaped with small units for different age groups, along with common spaces for play, creation, science, music and meals. In this work, a conceptual design of a preschool for 144 children is carried out in Sävast, part of the municipality of Boden, on the basis of an alreadydeveloped local program and a given site. The purpose isto form a preschool in one level with larger common used squares and explore how good spatiality is created in the squares. At the same time, the indoor environmental comfort is taken into consideration with regard to both the childrenand the educators. The work is initiated by a literature study in which architectural qualities, child needs and development is taken into account regarding preschools with a common used square. The study of literature is followed by three case studies at preschools in Luleå and Umeå, where both site visits and interviews are conducted. Thereafter, the results of the study of literatureand the case studies are synthesized using the ProblemSeeking method, which has a purpose of identifying needsand solutions. This results in a synthesis consisting of sixqualities which meet the most identified needs for childrenand educators. This in turn underlies the developing ofthe design concept. The synthesis leads to the following six qualities: Open plan, Challenging and varying, Levels and nests, Colour, material and textures, Light and transparentsurfaces and Creating activity spatiality’s in a bigger space. After a site analysis, flow and connection sketches and volume studies the result is a red-colored preschool withvarying roofs. The preschool contains a larger and smallersquare which together with the restaurant creates a circulation around a courtyard. The squares results in an open space with oblique interior walls, varying ceilings, and protruding and irregular windows. Smaller spaces in the squares are mainly created using various types of non permanent furnishings, where both transparent and opaque materials with differenttextures are present. Whether good spatiality has been created to form a pleasantindoor environment is difficult to answer when spatial experiences are individual. On the other hand, the meansthat can be used to create good spatiality in an indoorenvironment have been identified, which creates goodconditions for achieving the purpose of the design of the squares.